Bakgrund: År 2013 uppmättes Sveriges befolkningsökning till den största på nästan 70 år. I Malmö finns ca 170 länder representerade. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen1982:763 (HSL) ska hela befolkningen i Sverige erbjudas god vård på lika villkor. Kommunikation inom vården är ett riskområde. Socialstyrelsen skriver att bristfällig kommunikation mellan vårdpersonal och patient gällande informationsöverföring och missuppfattning om behandling kan äventyra patentsäkerheten. Syfte: var att undersöka sjuksköterskans upplevelse och strategier vid kommunikation med en patient som helt eller delvis inte talar och förstod det svenska språket. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Sju sjuksköterskor som arbetade på SUS Malmö/Lund deltog i studien. Innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2003). Resultat: Två huvudkategorier, upplevelser av att ansvara för en patient med språksvårigheter och Strategier, presenteras med tillhörande underkategorier. Resultatet presenterades med hjälp av citat från informanterna. Slutsats: Sjuksköterskorna i denna studie upplevde att det var en positiv utmaning att kommunicera med en patient med språksvårigheter. Strategier som sjuksköterskorna främst använde sig av i vardagen var kroppsspråk, bilder, basal engelska, anhöriga som tolk och kollegor som tolk. / Background: In 2013 it was reported that Sweden has had the largest population growth in almost 70 years. In Malmö there are about 170 countries represented. According to The Health and Medical Services Act 1982:763 the whole population of Sweden will be offered good care at the same terms. Communication within healthcare is connected with risks; The National Board of Health and Welfare says that lack of communication between healthcare-staff and patient regarding understanding information and misinterpretation about treatment can be a threat against patient safety. Aim: The aim was to investigate nurses’ experiences and strategies when communicating with a patient that partially or completely did not speak or understand the Swedish language. Method: Qualitative interview study. Interviews based on a semi structured interview guide. Seven nurses who worked at SUS Malmö/Lund participated in the survey. Content analysis according to Graneheim & Lundman (2003). Result: two main categories, experiences regarding being responsible for a patient with language difficulties and Strategies, are presented with subcategories. The result is presented using quotes from the informants. Conclusion: Was that the nurses in this study experience a positive challenge in communication with a patient with language difficulties. Strategies that the nurse at first uses in the daily care is body language, pictures, basic English, relatives as interpreter and colleagues as interpreter.

Bakgrund: I vår globaliserade värld ökar antalet invånare födda utomlands i Sverige, vilket utmanar sjuksköterskor vid vården av patienter med annan kulturell bakgrund. Forskning visar att språkbarriärer kan leda till frustration hos både sjuksköterskor och patienter. Genom att öka förståelsen för sjuksköterskors upplevelser av att vårda mångkulturella patienter kan vi förbättra vården och skapa en tryggare miljö. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter avvikande från majoritetskulturen inom sjukvården. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Sökningar i PubMed och Cinahl resulterade i 12 artiklar som granskades noga och sammanställdes i en tabell. Dessa analyserades med Fribergs (2022) fyra analyssteg. Resultat: Vid möten med patienter från olika kulturella bakgrunder låg det primära ansvaret hos sjuksköterskor att upprätthålla hälsa och vård på lika villkor. Respekt för individens värdighet och mångfald, samt anpassning av vården för den mångkulturella befolkningen, var avgörande. Sjuksköterskors kulturella kompetens var central för anpassad vård. Kommunikationsbarriärer, tolkstrategier, fördomshantering och andliga behov var viktiga fokusområden. Diskussion: Utmaningar uppstår vid transkulturella vårdmöten på grund av språkliga hinder, anhörigas deltagande samt kulturella skillnader. Kulturell kompetensbrist påverkar vården negativt vid möten med patienter från olika kulturella bakgrunder då sjuksköterskor inte upplever sig ha tillräckligt med kompetens för att vårda på ett transkulturellt sätt.  Slutsats: Fortsatta brister finns i att integrera kulturell kompetens i sjukvårdssystemet, vilket påverkar sjuksköterskors förmåga att möta olika kulturella behov. Det blir alltmer viktigt att skapa en miljö som främjar kulturell mångfald för att kunna erbjuda högkvalitativ vård till en varierad patientpopulation. / Background: In our globalized world, the number of foreign-born residents in Sweden is increasing, which challenges nurses when caring for patients with a different cultural background. Research shows that language barriers can lead to frustration for both nurses and patients. By increasing the understanding of nurses' experiences of caring for multicultural patients, we can improve care and create a safer environment. Purpose: To describe the nurse's experiences of caring for patients deviating from the majority culture in healthcare. Method: A qualitative literature review. Searches in PubMed and Cinahl resulted in 12 articles that were carefully reviewed and compiled in a table. These were analysed using Friberg's (2022) four analysis steps. Results: In encounters with patients from different cultural backgrounds, the primary responsibility of nurses was to maintain health and care on equal terms. Respect for the individual's dignity and diversity, as well as adaptation of care for the multicultural population, was crucial. Nurses' cultural competence was central to adapted care. Communication barriers, interpreting strategies, prejudice management and spiritual needs were important areas of focus. Discussion: Challenges arise in transcultural healthcare encounters due to linguistic barriers, participation of relatives and cultural differences. The lack of cultural competence negatively impacts care during interactions with patients from diverse cultural backgrounds, as nurses feel they lack the expertise to provide transcultural care. Conclusion: Continued shortcomings persist in integrating cultural competence into the healthcare system, affecting nurses' ability to address diverse cultural needs. It becomes increasingly crucial to foster an environment that promotes cultural diversity to deliver high-quality care to a varied patient population.

Invandringen sker i Sverige i allt större utsträckning, och till följd av det ställshögre krav på den transkulturella omvårdnaden. Nya krav ställs på vårdpersonaleni deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genomen litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom ochhälsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbättra vårdenutifrån deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella värderingar är demest framträdande faktorerna som påverkar patientens uppfattning om sin hälsaoch sjukdom. Kunskap och förståelse om kulturella värderingar är grunden för enoptimal omvårdnad.Nyckelord: transkulturell omvårdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patientermed annan kulturell bakgrund. / Immigration today is happening in Sweden to a great extent and this requires ahigher level of demands within the transcultural nursing. The care staffsconstantly face new demands in their work. Our literary review is based on factsto make it possible to achieve the aim of the study. The purpose of the study wasto focus on immigrants’ experiences of disease and health, and what can be doneto improve the care related to their cultural background. The method is a literaturereview, which is based on critical analysis of scientific articles. The result showsthat the cultural values are the most important factors, which affect theimmigrant’s expression about health and disease. Cultural values need to be basedon knowledge and understanding, in order to ensure optimal caring..Keywords: Transcultural, nursing, care, culture, respect, immigrants

Under de senaste decennierna har migrationen ökat globalt och Sverige har blivit alltmer mångkulturellt land. Till följd av detta ställs ökade krav på hälso- och sjukvården. I bakgrunden definieras kultur, mångkulturella samhället och dess påverkan på vården, samt transkulturell omvårdnad och kulturell kompetens. Vidare beskrivs sjuksköterskans roll och ett vårdande förhållningsätt där livsvärld, personcentrerad vård ses utifrån vårdvetenskapligt perspektiv. Syfte med denna litteraturbaserade studie var att belysa hur sjuksköterskor erfar att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. För att besvara syftet har en litteraturbaserad metod med kvalitativa ansats valts för att öka förståelsen och skapa en övergripande bild av tidigare forskning av det studerade området. Efter att artiklarna genomgått kvalitetsgranskningen och etiska ställningstagande kvarstår 11 artiklar som utgör grunden till studiens resultat. I resultatet framkommer fyra teman. Att anpassa sin kommunikation, att möta det okända, anhöriga som både resurs och hinder och att inse behov av mer kunskap. Huvudfynd i resultatet diskuterades i diskussionen med ytterligare nya artiklar och vårdvetenskapliga perspektiv. Slutsatsen av detta litteraturarbete är att sjuksköterskan bör betrakta patienten som helhet och därmed anpassa vården efter den unika individen. Genom att lyfta fram sjuksköterskan perspektiv på att tillhandahålla transkulturell vård, främjas en fördjupad förståelse för hur vården kan anpassas för att möta de unika behoven.

Bakgrund: Kulturell och religiös mångfald i Sverige ökar i samband med en betydande tillväxt av utrikesfödda svenskar. Fenomenet berikar samhällen runt om i världen men ger samtidigt nya utmaningar inom vården. Det blir allt vanligare att möta människor med kulturella och religiösa bakgrunder. Leininger’s teori framhåller vikten av att tillhandahålla kulturellt anpassad vård, särskilt inom palliativ vård där Erikssons teori belyser lidandet som kan uppstå. När olika kulturer möts i den palliativa vården vid livets slut står sjuksköterskans kunskap och erfarenheter i fokus på bemötande och den personcentrerande vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slut. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design genomfördes med 13 kvalitativa originalartiklar som inhämtats från PubMed och Cinahl. Originalartiklarna kvalitetsgranskades enligt Friberg och analyserades via manifest innehållsanalys av Graneheim och Lundman. Resultat: Data från fem världsdelar och 248 deltagare förenades. Litteraturöversikten identifierade tre huvudkategorier: Otillräcklig Kunskap Inom Transkulturell Omvårdnad, Kommunikation och Förståelse samt Sjuksköterskors Möte Med Religion och Kultur som sammanställde sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slut. Diskussion: I metoddiskussionen framgår argument kring svagheter och styrkor kring vald metod som motiveras med metodlitteratur. Resultatdiskussionen diskuterar huvudfynd från resultatet med stöd av forskning samt återkopplar till Leininger’s Culture Care Theory och Erikssons teori om hälsa och lidande. Slutsats: Litteraturöversikten resultat bidrar till en ökad förståelse för behovet av kulturell kompetens inom palliativ vård och betonar vikten av att integrera kulturella aspekter i vårdpraxis för att möta behoven hos en alltmer mångkulturell patientpopulation. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: Generellt betraktas flyktingar, asylsökande och papperslösa ingå i en sårbar population. Med hänsyn till det ökande antalet asylsökande i Sverige det senaste decenniet, kommer de flesta som arbetar inom hälso- och sjukvård troligen att möta patienter som har en flyktingbakgrund. Många yrkesgrupper i vården saknar däremot kunskaper om migrationens påverkan och vilka rättigheter patienten har. Sjuksköterskor måste ha förmågan att tillgodose patientens såväl fysiska, psykiska, sociala, andliga som kulturella behov, och göra detta på ett kulturellt känsligt sätt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar, asylsökande och papperslösa. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod genomfördes. Arbetet baseras på tolv vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod från databaserna CINAHL och PubMed. Efter analys av materialet utkristalliserades teman och subteman. Resultat: Resultatet redogörs i form av två huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat Erfarenheter av hinder i vårdmötet behandlar de olika hindrande faktorer för sjuksköterskan i mötet med patienter som är flyktingar, asylsökande och papperslösa. Det andra huvudtemat Sjuksköterskors känslomässiga reaktioner behandlar de subjektiva känslorna som väckts hos sjuksköterskorna i arbetet med denna patientgrupp. Diskussion: Resultatet tyder på att sjuksköterskorna erfor svårigheter i kommunikationen, samt svårigheter i att vårda på grund av olika syn på hälsa. Stereotypbilder och föreställningar om patienter kunde även förekomma, vilket påverkade vårdandet negativt. Dessa betydande fynd diskuteras i relation till Leiningers teori om transkulturell omvårdnad. / Background: In general, refugees, asylum seekers and undocumented migrants are considered to be a vulnerable population. With regards to the increasing number of asylum applicants during the last decade in Sweden, health care staff is likely to encounter individuals with a refugee background. Although, many working in health care have limited knowledge about the effects of migration and legal rights. Nurses are required to have the ability to meet patients’ physical, psychological, social, spiritual as well as cultural needs, and to deliver the care in a culturally sensible way. Aim: The aim of this bachelor’s thesis was to illustrate nurses’ experiences of caring for refugees, asylum seekers and undocumented migrants. Method: A literature review according to Friberg’s method was conducted. Twelve scientific articles of both qualitative and quantitative design are the foundation of this paper. Data was collected from the databases CINAHL and PubMed. Themes and subthemes were then formed after analyses of the material. Results: The results are presented in two main themes along with their subthemes. The first main theme Experiences of obstacles in caring describes various difficulties the nurses encountered while caring for patients who are refugees, asylum seekers and undocumented migrants. The second main theme The nurses’ emotional reactions describes subjective feelings the nurses expressed while working with patients who have this background. Discussion: The results show that nurses experienced difficulties in the communication and difficulties giving care related to different cultural views on health. Stereotyping and bias of patients could also occur among nurses, which affected the care negatively. These consequential findings are discussed in relation to Leininger’s theory of transcultural nursing.

Diabetes, speciellt typ 2, är ett växande globalt hälsoproblem. Idag är det cirka 220 miljoner människor i världen som är drabbade av diabetes och siffran uppskattas stiga till 366 miljoner fram till år 2030. Sverige är ett mångkulturellt samhälle, vilket ställer högre krav på att hälso- och sjukvård ska anpassa omvårdnaden till varje enskild patient med diabetes. Syftet med studien var att belysa uppfattningar om egenvård vid diabetessjukdom hos personer med olika kulturella/etniska ursprung. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tio kvalitativa forskningsartiklar analyserades. En modell för Transkulturell Kompetens har använts som teoretisk referensram. Resultat av denna studie visar att det finns kulturella/etniska skillnader vad gäller uppfattning om egenvård vid diabetessjukdom, framförallt vad gäller kunskap om diabetes, faktorer som påverkar livsstilsförändringar och egenvårdsinsatser, religion/tro samt stöd/brist på stöd i olika relationer. Vårdpersonalens förmåga att hantera kulturella olikheter och bedriva transkulturell omvårdnad ställer krav på att vårdgivare har kunskap om hur kulturella/etniskt ursprung kan påverka synen på egenvård vid diabetes. Ökad kunskap kan ge vårdpersonalen trygghet i sitt arbete, vilket bidrar till en mera individanpassad och säkrare omvårdnad. / Diabetes, especially type 2, is a growing global health problem. Today there is about 220 million people worldwide suffering from diabetes and this figure is estimated to rise to 366 million by the year 2030. Sweden is a multicultural society, which places greater demands for health care to adapt to each individual patient with diabetes. The purpose of this study was to illuminate the perceptions of self-care in diabetes disease in people with different cultural / ethnic origin. The study was conducted as a literature review and ten qualitative research articles were analyzed. The Model for Development of Transcultural Competence was used as a theoretical framework. Results of this study indicate that there are cultural / ethnic differences in perception of self-care in diabetes, particularly in terms of knowledge of diabetes, factors that influence lifestyle changes and self-care activities, religion / faith and the support / lack of support in different relationships. Health professionals' ability to manage cultural differences and maintain transcultural nursing requires that healthcare providers have knowledge of how cultural / ethnic origin may influence the perception of self-care in diabetes. Increased knowledge can provide health care providers safety in their profession, which contributes to a more individualized and safer care.

Bakgrund: Allt fler människor migrerar till Sverige och de flesta av dem kommer att komma i kontakt med sjukvården. Därför är det viktigt för sjuksköterskor att de är utrustade med kulturell kunskap.  Det ligger i en sjuksköterskas intresse att identifiera behovet som föreligger i situationer med patienter med en annan kulturell bakgrund för att kunna ge ett professionellt bemötande och en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av transkulturell omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar, varav 13 är kvalitativa och en kvantitativ samt en mixed method. Artiklarna hittades i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Ett av det stora problem sjuksköterskor står inför är den kulturella mångfalden som är nödvändigt att sjuksköterskan är utrustad med kulturell kunskap. Sjuksköterskans erfarenheter som utmaning, brist kunskap om kulturella kompetens, osäkerhet, svårigheter att bedöma smärta, självkännedom och språkbarriär är de faktorer som beskrivs av sjuksköterskor som vårdar patienter med annan kulturell bakgrund. Att sjuksköterskan inte har kulturell kompetens kan leda till att relationen med patienten inte skapas. Slutsats: Kulturkompetens inom omvårdnad är en viktig aspekt vid omvårdnad av patienter med olika kulturer. Kulturell mångfald bland patienter är en av de utmaningar som sjuksköterskor står inför. Sjuksköterskor anser att vården av kulturellt olika patienter är en svår utmaning på grund av brist på kunskap om patientens olika kulturer. Sjuksköterskor behöver ha kulturell kunskap så att de kan ge individuell omvårdnad när de möter människor med olika åsikter, idéer och värderingar om hälsa, ohälsa och omvårdnad. På grund av detta finns det ett stort behov av ökad kunskap och fortbildning av transkulturell omvårdnad för att förbättra kulturella färdigheter inom sjuksköterskeutbildningen. / Background: More and more people are migrating to Sweden and most of them will come in contact with health care. It is important for the nurses that they are equipped with cultural knowledge. It is in the interest of a nurse to identify the need that exists in these nursing situations, such as security and safety, in order to be able to provide a professional treatment and a good nursing care. Aim: the aim of this study is to describe the nurse’s experience of transcultural nursing Method: a literature review based on 15 scientific articles, of which 13 are qualitative and one quantitative, one mixed method with both qualitative and quantitative. The articles were found in the databases CINAHL and PubMed. Results: One of the major problems nurses face is the cultural diversity that requires the nurse to be equipped with cultural knowledge. The nurse's experience as a challenge, lack of knowledge, uncertainty, religion, difficulties in assessing pain, cultural differences, seeing the individual and language barrier are the factors described by nurses who care for patients with different cultural backgrounds. The fact that the nurse does not have cultural competence can lead to the relationship with the patient not being created. Conclusion: Cultural competence in nursing is an important aspect in the care of patients with different cultures. Cultural diversity among patients is one of the challenges faced by nurses. Nurses believe that the care of culturally different patients is a difficult challenge because of a lack of knowledge about the patient's different cultures. Nurses need to have cultural knowledge so that they can provide individual care when they meet people with different opinions, ideas and values about health, illness and nursing. Because of this, there is a great need for increased knowledge and training of transcultural nursing in order to improve cultural skills in nursing education.

Background: Sweden has developed to a country with great ethnic variation. Previous research shows that knowledge about the patient’s ethnicity is important for the quality and it’s the nurse’s responsibility to ensure that the patient gets god care regarded what ethnicity the patients belong to. Research shows that patients with different ethnicity then the majority has a larger ability to develop illness. Purpose: To describe nurse’s experiences of caring for patients with different ethnicity. Method: A systematic literature review with descriptive syntheses. Results: The result showed that communication barriers, ethnic collision and lack of recourses is the greatest challenge for nurses to provide transcultural care. But at the same time nurse’s experienced that they evolved in a professional level when they experienced that their awareness of the importance of ethnicity as a key too holistic acre. That knowledge got better when they cared for patients with another ethnicity. Conclusion: Nurse’s experienced that it’s challenging to provide god care to patients with different ethnicity. Knowledge of transcultural care is an important key to holistic care. The nurse’s experienced that more knowledge about transcultural care and more recuses in form of time, education and access to professional interpreter as important elements to reach the goal to provide good and individualized care.

<p>Då Sverige är ett mångkulturellt land med en expanderande population ställs vi inför många möten i vården med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund än den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som påverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, där kommunikationen som är både verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur människor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov. Kunskap och förståelse om andra etniciteter krävs för att kunna utöva adekvat omvårdnad. Sjuksköterskan bör därtill utveckla sin kulturella kompetens genom utbildning. Ämnet bör ingå i grundutbildningen för all vårdpersonal. Dessutom bör en evidensbaserad eller åtminstone forskningsförankrad handlingsplan för transkulturella möten finnas på varje vårdavdelning. <strong></strong></p> / <p>Since Sweden is a multicultural country with an expanding population we are faced with many meetings in the care of patients of different origin. The aim of the study was to describe the factors that may influence the nurse’s meeting whit patients of different ethnical background than the Swedish. The study was conducted as a literature review in which 14 scientific articles were analyzed. The result shows the different factors that affect the meeting, which may be communication, education, attitudes, environment, ethnicity and religion, were communication is seen as both verbal and non-verbal, and can be seen as the most important aspect of a high-quality patient meeting. The personnel need an understanding of how people of different ethnicity express themselves in order to understand their needs. Knowledge and understanding of other ethnicity is required to provide an adequate care with the best results. Nurses should develop their cultural competency through education. These skills should be learned in the basic education for health professionals. In addition, clinical practical guidelines for multicultural meetings should be found on each nursing ward.</p>