<p>Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken. Studenter som hade genomgått en utbildning som infört kulturspecifika kurser och kursplaner hade högre kulturell medvetenhet än studenter som tagit del av utbildningar utan kulturspecifika kurser. Lärarna visade ovilja att lära ut kulturell omvårdnad på grund av bristande kunskaper om teoretiska modeller och osäkerhet över att göra uttalanden som kunde misstolkas. De såg också en ansträngande utmaning i att öka mångfalden i kurserna.</p>

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som är av betydelse i sjuksköterskans omvårdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen kultur. Utifrån detta syfte var det främst följande frågor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vårdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur? Hur kan vårdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur, för att denne skall känna sig respekterad och trygg? Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut. Resultatet visade att det är svårt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som är beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsättningar. Varje individ är unik med egna värderingar, uppfattningar och sin kulturella bakgrund. Individen är inte en slav under sina normer och traditioner. Kultur är en process som utvecklas och förändras kontinuerligt. En sjuksköterska bör ha en holistisk människosyn och se patienten utifrån ett helhetsperspektiv.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken. Studenter som hade genomgått en utbildning som infört kulturspecifika kurser och kursplaner hade högre kulturell medvetenhet än studenter som tagit del av utbildningar utan kulturspecifika kurser. Lärarna visade ovilja att lära ut kulturell omvårdnad på grund av bristande kunskaper om teoretiska modeller och osäkerhet över att göra uttalanden som kunde misstolkas. De såg också en ansträngande utmaning i att öka mångfalden i kurserna.

No description available.

Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. Vårdkontexten blir allt mer mångkulturell och sjuksköterskan är skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av åtta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen. Resultat: Tre huvudkategorier och fyra underkategorier identifierades. Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde kommunikationen som ett problem i vårdandet av patienten med en annan kulturell bakgrund. Brist på verbal kommunikation gjorde att många sjuksköterskor undvek dessa patienter. Resultatet visade även att brist på kunskap orsakade en känsla av osäkerhet hos sjuksköterskan. Slutsats: All kommunikation är bra kommunikation eftersom det kan inge en trygg känsla hos patienten. Det behövs mer kunskap om hur ett livsvärldsperspektiv kan tillämpas i bemötandet av patienter med en annan kulturell bakgrund. Verbal kommunikation utgör en viktigt del i vårdandet och brist på kommunikation inverkar därmed hämmande på sjuksköterskans möjlighet att ge god omvårdnad. Det behövs ny forskning som berör ämnet kommunikation och hur livsvärlden kan lyftas när den verbala kommunikationen brister.

Bakgrund: En växande flyktingström har gjort att två kulturer möts mer frekvent i samhället. Detta kan även ses inom vården vilket gör att sjuksköterskan behöver allt mer kunskap om vad hälsa och ohälsa är för patienter ifrån andra kulturer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av det transkulturella mötet med patienter i Norden. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Data inhämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo och artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs modell för analys av kvalitativ data. Resultat: Elva vetenskapliga artiklar ingick i studien. Efter analysen framkom tre huvudkategorier. Dessa var: Kulturella skillnader, Språkets inverkan på vårdandet/mötet och Att skapa broar mellan kulturer. Slutsats: Det transkulturella mötet innehåller många aspekter som sjuksköterskan måste känna till. Det är viktigt att inte bara känna till saker om patientens kultur utan även att ha god förståelse för den egna kulturen så att sjuksköterskan kan identifiera skillnaderna. Mer forskning i form av observationsstudier behövs inom området. Att ta vara på den kulturella kunskap som redan finns runt om i samhället kan vara till hjälp i sjukvården.

Abstrakt Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt land och detta påverkar dagens hälso- och sjukvård. Bristande kommunikation och vårdrelationer mellan sjuksköterskor och patienter kan leda till negativ påverkan på den vård som patienterna är berättigade. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter från andra kulturer. Metod: Systematisk litteraturstudie som inkluderar 11 studier som var funna i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Åtta studier var av kvalitativ ansats och tre studier var av kvantitativ ansats. Samtliga studier fick genomgå en kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier med två respektive fem underkategorier. De två huvudkategorierna som kom fram var ”Erfarenheter av kommunikationens betydelse i vårdandet” och ”Erfarenheter av att konfronteras med andra kulturella normer”. Slutsats: I vårdandet av patienter från andra kulturer kunde svårigheter uppkomma emellertid gouterade sjuksköterskorna den kulturella mångfalden. Det framkom även i resultatet att kommunikation var en viktig faktor för att kunna skapa en vårdande relation. Sjuksköterskorna erfor bristande kunskap om olika kulturer samt begränsad tillgång av resurser, något som hade kunnat förhindras genom utbildning i kulturkongruent vård.

Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever transkulturell omvårdnad. Vidare ville författarna belysa kvalitén av de valda artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metod: litteraturstudie med deskriptiv design. 10 kvalitativa artiklar inkluderades efter sökningar i databaserna Medline och PubMed, samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att patienter från en annan kultur kunde upphov till försvårat omvårdnadsarbete. Patienters uttryck för smärta kunde enligt sjuksköterskor skifta beroende på kultur. Sjuksköterskan upplevde brist i sin transkulturella kunskap och önskade därmed ett ökat kunskapsutbud inom transkulturell omvårdnad. Närstående beskrevs ofta besöka patienten i större grupper vilket upplevdes problematiskt av sjuksköterskan. Sjuksköterskor upplevde att patientkommunikationen försvårades när språkbarriärer existerade. Irritation uppstod hos sjuksköterskor och patienter i samband med språkbarriärer. Resultatet presenteras i fyra rubriker; “upplevelser av”; svårigheter i omvårdnaden, kunskap och utbildning, patienters närstående &amp; patientkommunikation. Slutsats: Författarna förväntar sig vårda patienter från en annan kulturell bakgrund men anser att den egna sjuksköterskeutbildningen få verktyg inom området. Litteraturstudien hoppas kunna leda till eftertanke och diskussion hos sjuksköterskor och övrig vårdpersonal kring transkulturell omvårdnad. Författarna efterlyser ett bredare och djupare kunskapsutbud inom transkulturell omvårdnad i utbildningar och fortbildningar av redan yrkesutövande sjuksköterskor. / Aim: The aim was to examine how nurses perceive Transcultural nursing. Furthermore, the authors wanted to highlight the quality of the selected articles sampling method and study group. Method: The study have a descriptive design that included 10 qualitative articles, searches were made in the databases; Medline and PubMed, and furthermore manual article search. Results: The results showed that nurses felt that patients from another culture could give rise to complicate the nursing process. Nurses experienced that patients' expressions of pain could vary depending on their culture. Nurses perceived that their Transcultural knowledge was inadequate and desired therefore a greater range of knowledge in the field of Transcultural nursing. Relatives described to often visit the patients in larger groups which the nurse experienced as problematic. Nurses felt that patient communication was complicated when language barriers existed. Irritation in nurse- patient relations occurred when language barriers existed. The results are presented in four headings: "experiences of"; difficulties in nursing, knowledge and education, patients' relatives and patient communication. Conclusion: The authors expect to care for patients from a different cultural background, but feels that their nursing education does not provide sufficient tools in Transcultural nursing. This literature study hopes to lead to reflection and discussion between nurses and other medical professionals in the field of Transcultural nursing. The authors are calling for a broader and deeper range of knowledge for nursing students and professional practicing nurses in the field of transcultural nursing.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där mer än 2 000 000 människor har en utländsk bakgrund. Sjuksköterskor möter idag allt fler patienter med annan kulturell bakgrund, som kan ha olika värderingar och behov. Kommunikationsproblem och kulturella skillnader kan påverka omvårdnaden vid palliativ vård i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som kvalitetgranskades och det gjordes en innehålls analys. Resultat: I studien framkom fyra huvudkategorier baserade på sjuksköterskors erfarenheter; att ha kulturell kompetens i omvårdnaden, att inte kunna kommunicera, att möta kulturella skillnader i könsroller och att olika kulturella föreställningar skapar utmaningar. Diskussion: Brister i kommunikationen försvårar omvårdnadsarbetet vid palliativ vård i livets slutskede. Den kulturella kompetensen påverkar förståelsen för dem med annan kulturell bakgrund. Synen på behandling och omvårdnad skiljer sig mellan olika kulturer och påverkas av den kulturella kompetensen. Slutsats: Kommunikationsbrister påverkar hela omvårdnadsarbetet vid palliativ vård i livets slutskede. När en kommunikation fungerar kan sjuksköterskans kulturella kompetens öka och det leder till en bättre omvårdnad, delaktighet från patient och närstående och en ökad förståelse för kulturella skillnader.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att ge stöd och lindring till döende patienter för att främja livskvalitet oavsett vilken etnisk tillhörighet man har. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och idag möter sjuksköterskor allt fler invandrarpatienter som kan ha olika uppfattning om hälsa, sjukdom, döendet och döden. Detta innebär att det kommer att ställas andra eller nya krav på vårdpersonal. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda invandrarpatienter vid palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt över elva vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL Complete, pubMed och SveMed+. Sökord som användes var ”transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”. Dessa kombinerades i olika konstellationer för att få fram sökträff som svarade på syftet. Resultat: Resultat visar att många sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta invandrarpatienter. Kommunikationssvårigheter var ett vanligt problem vid kulturmöten. Att vara kulturellt medveten, och ha förståelse för kulturer och sedvänjor, samt visa hänsyn till individualitet var enligt sjuksköterskorna viktiga faktorer som kunde förbättra omvårdnad till invandrarpatienter.   Diskussion: Resultatet diskuteras med Leiningers teori som utgångspunkt, hennes teori kan vara till stöd för att bistå invandrarpatienternas kulturella behov. Vidare diskuterades vilken kulturell kompetens som behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad inom palliativ vård. / Background: he aim of palliative care is to provide support and relief to dying patients in order to indorse the quality of life regardless of their ethnical background. We are living a multicultural society and nurses today meet immigrant patients who may hold different understanding about health, illness, dying and death. This means that it will impose different or new requirement for health professionals. Aim:The aim of this study is to describe nurses' experiences of caring for migrant patients in palliative care. Method: The method that was used is a literature review. Eleven qualitative articles were included in this study. Articles were searched in the databases CINAHL Complete, PubMed and SveMed +. Selected keywords were ”transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”.These were combined in different configurations to retrieve a search result that responded to the purpose. Results: The result shows that many nurses felt difficulties to approach immigrant patients. Communication difficulties were the common problem in cultural encounters. To being culturally aware, to understand the cultures and customs, and to take the individuality was as nurses important factors that could improve the care of migrant patients. Discussions: The discussion is based on Leininger's theory and how her theory can be of support to assist immigrant patients' cultural needs. Further discussed about which cultural competence is needed for the nurse to be able to provide good transcultural nursing.