This essay aims at giving some insights in the complex relationship of increased greenhouse gases (GHG) in the atmosphere, the emission of carbon dioxide from the transport sector and different ways to decrease the contributions of heavy road transport to greenhouse gases. Road transport using heavy trucks is a large contributor to GHG. The objective of this study is to evaluate from a business perspective some existing alternatives for truck fuel and how these influence the total amount of GHG – emission. I have chosen to analyse if the commerce of carbon credits (Kyoto) could influence the speed of transition to alternative fuels. A comparison is presented including cost and environmental issues for the fuels such as ethanol and diesel. Petroleum diesel is the dominant fuel used by heavy trucks and this is due to high costs and lack of availability of alternative fuel types. The results show that a transition from diesel to alternative fuel is not possible in the near future unless a strong political control (steering, leadership) or big change on the conditions takes place. The actual price for emission rights is not high enough to influence a company’s choice of fuel if the transport sector would join the scheme. The price of emission rights needs to increase sharply in order to be able to influence the choice of fuel and technique. In the foreseeable future this is not a realistic event. Transport companies with a long term strategy and a proactive environmental policy for transition to alternative fuels are seen as role models by customers and would also give a competitive advantage. My study shows that ethanol is a possible alternative to diesel if the transport sector can exploit its environmental, economical and social advantages. The study also indicates that the current alternative fuel market is too weak for a change. A final solution for the transition to alternative fuel can occur either by a strong political leadership to the expense of higher transportation prices for customers or if a new competitive technology for alternative fuels will be viable. Of course, combinations of these alternatives are also possible. / Denna uppsats vill ge en inblick i det komplexa sammanhanget rörande ökade växthusgaser i atmosfären, transportsektorns koldioxidutsläpp, och olika sätt att minska de tunga vägtransporternas påverkan på klimatet. Syftet med studien är att utvärdera olika alternativ och sätt att styra mot minskade utsläpp av växthusgaser inom transportsektorn. Lösningarna kan vara av olika karaktär som politiska, teknologiska eller organisatoriska. Jag har valt att undersöka hur handeln med utsläppsrätter kan påskynda övergången till alternativa bränslen. Därmed har jag valt att jämföra kostnader och miljöaspekter för olika bränsleslag som etanol, diesel och bränsleceller för en tung lastbil. Som ett exempel för tranportnäringen har jag valt transportföretaget DHL. Företaget använder transportmedel som väg, flyg, fartyg och järnväg men endast tunga lastbilar undersöks eftersom det är dessa som orsakar de största utsläppen av koldioxid. I dagsläget är diesel helt dominerande som bränsle för de tunga lastbilarna och detta förklaras av högre kostnader och/eller sämre tillgänglighet för andra bränsle alternativ. Studiens resultat tyder på att en övergång från fossila till alternativa bränslen som ger mindre miljöpåverkan inte kommer att gå snabbt utan politisk styrning. Handeln med utsläppsrätter med priser på dagens nivå har ringa eller ingen påverkan på valet av framtida teknik och bränsle. För att handeln med utsläppsrätter ska kunna påverka ett tranportföretags val av teknik och bränsle måste priset mångdubblas, vilket inte är realistisk inom överskådlig framtid. Bränsleceller kan vara ett intressant alternativ på lång sikt. Transportföretag som tänker långsiktigt och har en proaktiv miljöpolicy för övergång till alternativa bränslen ses som förebilder av allmänheten och sina kunder, de har därför en konkurrensfördel. Studien visar dessutom att etanol är ett intressant alternativ till diesel som transportbranschen kan utnyttja i större omfattning inom en nära framtid. Det finns förutom miljö- och ekonomiska fördelar även sociala aspekter som motiverar ökad användning av etanol. Tropiska och subtropiska länder som har tillgång till stora arealer outnyttjade eller sparsamt utnyttjade jordbruksmarker kan odla sockerrör (råvarubas för etanolframställning) och skapar därmed ökade arbetstillfällen och ökad ekonomisk tillväxt. Det finns tillgänglig teknik som skulle kunna ersätta de flesta fossila bränsleslag men det saknas fortfarande tillräckligt ”tryck” från samhället. Marknadskrafterna är inte tillräckligt starka. Ett definitivt genomslag för alternativa bränslen kommer först då en tillräcklig kraftig politisk styrning sker.

Cooperation between different actors during a crisis has in Sweden evolved over the years. Forthe transport sector this cooperation started primarily between different governmental agenciesto eventually, from 2015, also involve private actors representing different branches of thetransport sector. This study thus examines the Swedish transport sectors private-publiccooperation in the form of the cooperation forum for crisis, TP SAMS. How they work andcommunicate in the cooperation forum to grow the transport sectors preparedness to handle acrisis, as well as potential strengths, weaknesses and challenges for the private-public workahead. This has been done primarily through qualitative informant interviews with persons who,in different ways, are involved in the transport sector and crisis management. The results fromthis study shows that the reliance on conventional, largely unsecure and vulnerablecommunications systems is prevalent in the transport sector. The results have also showed aflexibility in the work of TP SAMS as it both works as a networking agent for its members atthe same time as it stands by to provide expert assistance during crisis management. The studyconcludes that even though there are weaknesses with the communications systems andchallenges with the private-public cooperation it is a vital resource for the Swedish crisismanagement, and it would be hard to organize it much different than how it is today.

There has been an increase in the carbon dioxide (CO2) emissions in the last 3 decades. A large share of these emissions is produced by the transport sector. In 2010 alone, global transport accounted for 7 GtCO2 eq and approximately 23% of total energy-related CO2 emissions. In order for the decarbonisation of the transport sector, one of the most important strategies is to reduce the use of fossil fuels. Fossil fuel consumption can be reduced by rolling out more battery electric vehicles (BEVs) on public roads. This is one of the methods by which the concept of electromobility is promoted. In order to increase the share of EVs, many countries have implemented different policies that promote the electrification of the transport sector. With respect to freight transport, electric commercial vans are one of the feasible choices.  This Master thesis involves a quantitative study which focus on the “total cost of ownership” (TCO) of light commercial vehicles (LCVs). Two diesel vans currently used in Curitiba, Brazil were selected - the Sprinter van by Mercedes-Benz and the Master van by Renault. In addition, their electric counterparts were also chosen; in conjunction, a sensitivity analysis with respect to fuel prices and annual distance driven was conducted. The results showed that the TCO of the electric LCVs is around 1.6 to 1.7 times higher than their diesel versions. As far as the two van model types were concerned, the Mercedes-Benz Sprinter had a higher TCO than the Renault Master over the chosen vehicle lifetime for both the diesel and electric versions, with the difference around 7.5% for the diesel versions and approximately 13% for the electric versions.  Based on the results of the TCO study, possible economic policies and fiscal instruments were recommended with regards to light commercial freight transport for Curitiba. / Det har skett en ökning av koldioxidutsläppen (CO2) under de senaste 3 decennierna. En stor del av dessa utsläpp produceras av transportsektorn. Bara 2010 svarade, global transport för 7 GtCO2 ekvivalenter och cirka 23% av de totala energirelaterade koldioxidutsläppen. För att avkolning av transportsektorn är en av de viktigaste strategierna att minska användningen av fossila bränslen. Fossil bränsleförbrukning kan minskas genom att rulla ut fler elektriska fordon (EF) på allmänna vägar när det gäller transportsektorn i allmänhet. Detta är en av metoderna som begreppet elektromobilitet främjas. För att öka andelen elbilar har många länder genomfört olika policyer som främjar elektrifiering av transportsektorn. När det gäller godstransport, är elektriska kommersiella lastbilar och skåpbilar två av de möjliga valen.  Detta examensarbete involverar en kvantitativ studie som fokuserar på “totala ägandekostnaderna” (TÄK) för lätta nyttofordon. Två dieselbilar som för närvarande används i Curitiba, Brasilien valdes - Sprinter-skåpbilen från Mercedes-Benz och Master-skåpbilen av Renault. Dessutom valdes deras elektriska motsvarigheter; i samband med detta genomfördes en känslighetsanalys avseende bränslepriser och årlig körd distans. Resultaten visade att T för elektriska LCV är cirka 1.6 till 1.7 gånger högre än deras dieselversioner. När det gäller de två typerna av skåpbilar hade Mercedes-Benz Sprinter en högre TCO än Renault Master under den valda fordonstiden för både diesel - och elektriska versioner, med skillnaden cirka 7.5% för dieselversionerna och cirka 13% för de elektriska versionerna.  Baserat på resultaten av TCO-studien rekommenderades möjlig ekonomisk politik och finanspolitiska instrument när det gäller lätt kommersiell godstransport för Curitiba.