Den hållbara samhällsutvecklingen hotas av att människor i samband med globaliseringen reser allt mer. Ett ökat behov av att resa har resulterat i större mängder växthusgasutsläpp som i sin tur har en negativ påverkan på klimatet. Förbränning av fossila bränslen står idag för den största andelen utsläpp av växthusgaser i relation till den totala mängden utsläpp i Sverige. De klimatpåverkande utsläppen från vägtrafiken har från och med år 2010 minskat med 18 procent, men för att nå Regeringens uppsatta klimatmål måste utsläppen fortsatt minska med åtta procent varje år fram till år 2030. I linje med Regeringens klimatmål krävs en samhällsomställning med mål att minska transportsektorns koldioxidutsläpp.   I denna studie läggs fokus på begreppet hållbart resande med syftet att kartlägga studenters resvanor till och från Högskolan i Gävle och dessutom se över vilka behov, möjligheter och hinder som studenterna upplever i samband med val av transportslag vid resor till och från Högskolan. Detta för att vidare kunna presentera åtgärdsförslag vilka ska främja ett mer hållbart resande. För att kartlägga studenternas resvanor utfördes en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten besvarades av 106 studenter på Högskolan i Gävle och var indelad i sex olika delar. Den första delen bestod av grundläggande frågor såsom ålder och kön. I den andra delen kartlades studenternas förutsättningar för ett hållbart resande till och från Högskolan. Den tredje delen berörde studenternas faktiska resvanor till och från Högskolan. Den fjärde delen avsåg undersöka studenternas möjligheter och hinder. I den femte delen behandlades digital undervisning och huruvida studenternas skulle föredra detta. Den sjätte och sista delen avsåg kartlägga deltagarnas attityd gentemot miljöproblem för att se om det fanns ett samband mellan attityderna och studenternas val av transportmedel.    Resultatet av enkätundersökningen visade att studenterna i genomsnitt reste 25,2 kilometer från sin bostad till Högskolan. De flesta deltagarna valde transportslaget kollektivtrafik som det primära transportslaget under vinterhalvåret. Under sommarhalvåret valdes transportslaget cykel flest gånger. Den mest betydande faktorn vid val av transportslag var tidseffektivitet och bekvämlighet och de studenterna med lång resväg föredrog i högre utsträckning digital undervisning än de med kortare resväg. Resultatet av undersökningen visade även att deltagarnas val av transportslag inte hade något samband med deras attityder till miljöproblem. Däremot fanns ett samband mellan studenternas attityder till miljöproblem och påverkande faktorer vid val av transportslag. Resultatet av denna resvaneundersökning visade att transportslaget bil inte används i samma utsträckning som i många andra tidigare utförda resvaneundersökningar, vilket är anmärkningsvärt. Resvaneundersökningen påvisar dock ett behov av vissa förändringar och förbättringar som på sikt skulle främja ett mer hållbart resande för studenterna på Högskolan i Gävle.

abstract: This is a study that tests the New Urbanist claims that neighborhood design impacts sense of community and residential habits. Through the framework provided by New Urbanist theories, a social survey is used to examine residential perception and behavior among three fringe neighborhoods in southeast Tucson, each representing a different approach to neighborhood design: New Urbanist, traditional suburban, and a hybrid variety. The primary relationships studied are between neighborhood design and use of public space, neighborhood design and travel habits, and neighborhood design and sense of community. The findings show that the New Urbanist community does support the highest levels of sense of community and use of public space, but conclusions cannot be drawn concerning the relationship between sense of community and travel behavior, especially non-vehicular travel to public space. While these results are inconclusive concerning the direct impact of the neighborhood type on certain behaviors and perceptions, the findings support the notion that a New Urbanist design does indeed enhance social interactions and use of public space. It also offers insight into the importance of residential preferences, not as much towards walkability but towards general environmental concern. / Dissertation/Thesis / M.U.E.P. Urban and Environmental Planning 2012

Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som påverkar varför människor i ett mindre samhälle med historiskt lågt cyklande väljer att cykla eller inte cykla. Vi vill se vilka faktorer som påverkar cyklandet positivt respektive negativt. Vi önskar också att se om det finns några likheter eller skillnader mellan stora städer och mindre samhällen, jämförelsen kommer göras både i en internationell och nationell kontext. <ul type="disc">Vilka faktorer påverkar människors cyklande? Vilka likheter och skillnader finns det mellan befintlig statistik och våra undersökta grupper gällande cykelvaner? Vilka likheter och skillnader finns det mellan cyklandet i ett mindre samhälle jämfört med större städer? Som teori har vi använt oss av tidsgeografi, plats, rum, rumskrig, avståndsfriktion och aktivitetsansatsen. Vi har också titta på tidigare forskning om cykling i större städer och även svensk statistik som tagits fram på olika nivåer. Det empiriska materialet har samlats in genom enkäter. Enkäterna delades ut via två olika forum, den ena var genom Grums kommun där alla anställda hade möjlighet att svara på en webenkäten. Det andra var utanför en livsmedelsbutik i Grums där alla som passerade hade möjlighet att svara. Det empiriska materialet är uppdelat i bakgrundsfrågor, resvanor och hur respondenterna ställer sig till olika påståenden. Det avslutas med korsanalyser där olika variabler som anses vara av intresse analyseras mot varandra. Våra viktigaste slutsatser är: Människor över 65 år är mindre benägna att cykla än de under 65 år De med gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning cyklar mest Bilen är det vanligaste färdmedlet oavsett målpunkt eller avstånd Tillgång till lånecykel gör inte att respondenterna kommer cykla mer Människor som bor i tätorten cyklar mer än de som bor på landsbygden Långa avstånd gör att människor väljer bort cykeln / The purpose of this study is to find out which factors affect why people in a smaller communities with historically low cyclists choose to ride a bike or not. We want to see which factors affect cycling positively and negatively. We also want to see if there are any similarities or differences between big cities and smaller communities, the comparison will be done in both an international and national context. Which factors affect people's cycling? What are the similarities and differences between existing statistics and our investigated groups of cycling habits? Which are the similarities and differences between cycling in a smaller communities compared to larger cities? As theory, we have used time geography, space, place, space war, distance friction and activity patterns. We also look at previous research on cycling in larger cities and also Swedish statistics developed at different levels. The empirical material has been collected by questionnaires. The surveys were distributed through two different forums, one through Grums Municipality where all employees were able to answer the web questionnaire. The second was outside a grocery store in Grums where everyone who passed was able to answer. The empirical material is divided into background issues, travel habits and how respondents respond to different statements. It ends with cross-analyzes where different variables considered to be of interest are analysed agents each other. People over the age of 65 are less likely to cycle than those under 65 years of age Those with upper secondary education are the most cyclists The car is the most common means of transport regardless of destination or distance Access to the loan cycle does not cause respondents to cycle more People living in the smaller communities area bicycle more than those living in the countryside Long distances make people not choose the bike

Across the world, efforts are being made to deal with climate change, where development in different fields is being made to transition towards a sustainable future. Transportation has become one component of this, resulting in the emergence of micro-mobility. One popular micro-mobility mode discussed by many scholars and introduced in many places, including the city of Linköping, is e-scooters. E-scooters have become popular due to the flexibility they offer. However, they have contributed negative aspects too. Therefore, I have investigated how the implementation of e- scooters has affected Linköping municipality in terms of the built environment, travel habits, and sustainable goals perspective. I further describe the approach to socio-technical transition by introducing a niche innovation and, in this case, e-scooters to improve the current transportation system to steer towards a low-carbon future. The impact e-scooters have had in Linköping municipality will be captured through interviews with the officials and politicians from the municipality. The findings showed that e-scooters negatively impacted the built environment by putting more pressure on an already crowded city. Some e-scooters would be carelessly parked, posing a danger to other traffic users. As a result, specific regulations, such as geo-zones, were made to reduce e-scooters being wrongly parked. In Linköping city, e-scooters have mostly replaced walking and public transport trips. Because e- scooters are still relatively new in Linköping municipality, their contribution to the municipality's sustainable goals is limited and difficult to assess.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur kollektivtrafiken påverkats indirekt av covid-19, då med minskat resande, förändrat beteende kring resande på grund av restriktioner och den smittorisken som finns. Målet är att förstå effekterna på den lokala busstrafiken i en stadsdel i Gävle. Ämnet för examensarbetet valdes utifrån intresset att öka kunskapen om hur samhället påverkas av den högst aktuella världsomspännande pandemin, covid-19. Litteraturstudien över tidigare och nutida forskning visar att av den smittspridning som har förekommit och förekommer i samhället har en del skett inom kollektivtrafiken. Samtidigt infördes kraftiga restriktioner för resande i och med utbrottet av covid-19. Med den utgångpunkten valdes att undersöka hur resandet påverkats, och i så fall vad som eventuellt påverkat vid sidan av restriktionerna. För att kunna hålla givna tidsramar avgränsades arbetet till att omfatta bussresandet i Gävle, och mer specifikt i stadsdelen Sätra. Boende i stadsdelen tillfrågades om sina resvanor genom att svara på en web-baserad enkät. Enkäten innehöll elva frågor om resmönster, resvanor och inställningen till busstrafiken de senaste 12 månaderna, från april 2020 till april 2021. Även intervjuer genomfördes under arbetets gång. De gjordes med tre trafikplanerare från det lokala bussbolaget, X-trafik samt Vy bussar, vilka är de som planerar busstrafiken i staden. Resultatet av enkäten och intervjuerna visar på att användningen av busstrafiken har gått ner under det undersökta året. Statistik från bussbolaget visar på en nedgång med 28% för helåret 2020. Analysen av enkäterna tyder på att den minskade användningen beror dels på en generell rädsla för covid-19, dels på de restriktioner och råd som gällde samt en oro över att bli smittad om man använder kollektivtrafiken. Avslutningsvis behöver rollen som kollektivtrafik har och kommer att fortsätta ha i människor liv att fortsätta undersökas för att få bättre kunskap om hur människor tar till sig råd och restriktioner samt hur man agerar utifrån dessa. Vi behöver nya verktyg för att få ett mer resilient samhälle, så att vi bättre kan hantera, tyvärr, förväntade framtida pandemier.

Detta uppsatsarbete syftade till att undersöka ifall allmänheten upplevde att Covid-19-pandemin har lett till ändrade beteenden vad gäller pendlings- och resvanor samt att utforska ifall det finns vissa färdsätt som har fått en ändrad betydelse för allmänheten i stort. Tidigare forskning om resvanor som genomförts under Covid-19-pandemins gång visar underlag och stöd för ändrade resvanor i dagsläget i kontrast med resvanor som de såg ut före pandemins utbrott med fokus på effekterna som pandemins restriktioner och rekommendationer har medfört. En utgångspunkt i detta forskningsområdet berör den omställning som många människor har fått göra till att i någon grad utföra sina vardagssysselsättningar digitalt och på distans som följd av pandemin och hur denna omställning har påverkat människors resvanor. Samtidigt indikerar tidigare forskning även att andra aspekter av människors resvanor har ändrats som följd av pandemin såsom en observerad tendens att undvika kollektivtrafik, att genomföra färre besök till exempelvis butiker under pandemiförhållanden och att man i allt större utsträckning väljer alternativa färdsätt för att undvika just kollektivtrafiken och folksamlingar. Slutsatsen som dras från både resultaten av uppsatsarbetets enkätstudie och arbetets litteraturstudie är att en majoritet av allmänheten upplever att de har utvecklat nya vanor och beteenden kring resor i vardagen samtidigt som många även upplever att kollektivtrafiken som färdsätt har fått en annan betydelse för dem under pandemins gång. / The purpose of this paper was to investigate whether the general public felt that the Covid-19 pandemic had led to altered behaviors regarding commuting and travel habits while also seeking to explore whether there are certain modes of transport that have gained a different meaning to the general public. Previous research on travel habits conducted during the Covid-19 pandemic provides a basis in regards to potentially investigating differing travel habits as they are perceived today in contrast with how travel habits were perceived before the pandemic outbreak, while also focusing on the effects of pandemic restrictions and recommendations. A starting point in this research area includes the adjustments that many people have taken on to carry out their everyday activities both virtually and remotely to varying degrees as a result of the pandemic, while also striving to understand how this change has affected people's travel habits. Meanwhile, previous research also indicates that other aspects of people's travel habits have changed as a result of the pandemic, such as an observed tendency to avoid public transport, to carry out fewer unnecessary outings to shops during the pandemic and to increasingly choose alternative modes of transport in order to avoid public transport and potential crowds. The conclusions drawn from both the results of this paper’s survey study and the accompanying literature study is that a majority of the public feel that they have developed new habits and behaviors in relation to everyday travel while this same majority also feels that public transport as a mode of transport has acquired a different meaning for them during the pandemic.

De fossila transportrarna har idag en stor negativ påverkan på klimatet genom sina utsläpp av växthusgaser. Växthusgaserna bidrar till den globala uppvärmningen. Sveriges transportsystem är starkt beroende av fossila bränslen. Ett fordon påverkar klimatet under hela dess livscykel. Materialutvinningen, tillverkningen, underhållet, skrotningen och återvinningen har även de en negativ påverkan på klimatet och så även när gator, vägar, parkeringsplatser, flygplatser, byggs och underhålls. Transporterna har även en negativ påverkan på människans hälsa och dess miljö genom utsläpp av luftföroreningar, intrång och buller. För att minska transporternas miljöpåverkan bör vi eftersträva ett mer transporteffektivare samhälle där tillgängligheten kan öka på andra sätt än med bil, lastbil och flyg. Ett effektivt transportmedel som både är miljövänligt, billigt och dessutom hälsosamt är cykeln. Kalmar kommun och Linneuniversitetet har tillsammans genomfört ett samverkansprojekt under 2019 till och med 2021 för att främja hållbara resval. Projektet utformades som ett cykelbibliotek där invånare i Kalmar kommun kunde prova på hur det var att använda en el-lådcykel genom att hyra en i 18 dagar för 500 kronor. Syftet med den här rapporten var att sammanställa och utvärdera projektet cykelbiblioteket samt att undersöka om projektet resulterat i att deltagarna själva har valt att investera i en egen el-lådcykel efteråt och på så vis bidragit till förändrade resvanor. Examensarbetet bestod av en digital enkätundersökning. Frågorna handlade om användande målgrupp, användandet av el-lådcykeln, om deltagaren valt att investera i en egen el-lådcykel, avgörande orsaker till investering i egen el-lådcykel, avgörande orsaker till att man valt att inte investera, resvanor, åsikter om cykelbiblioteket. Resultatet visade att projektet bidrog till förändrade resvanor hos de som valt att investera i en egen cykel. Projektet resulterade i att 3 personer valde att investera i en egen el-lådcykel. Anledningarna till att de valde att göra en investering var viljan att minska sin klimatpåverkan, viljan att få in mer motion i vardagen och för att underlätta transporter i vardagen. Den köpta cykeln ersatte resor med bil dagligen eller flera gånger i veckan. Det var totalt 14 kvinnor och 9 var män som valde att svara på enkäten. Det var främst kvinnor med en relativt hög inkomst i åldern mellan 30–39 år som valde att hyra. De tre som valde att investera i en egen el-lådcykel hade även de en hög inkomst. Resultatet visade även att 59 procent av de svarande bodde i villa. Slutsatsen är att det tar tid att förändra en vana och att projektet bör fortsätta. Över tid kommer troligen fler att välja att investera och om inte annat bidrar cykelbiblioteket ändå till förändrade resvanor även om de bara hyr. Cykelbiblioteket är ett bra alternativ till de som annars kanske inte har råd att göra en egen investering. För att locka fler målgrupper borde de ekonomiska fördelarna lyftas mer i marknadsföring där de jämförs med konventionella fordon. / Fossil fuel transport today has a major negative impact on the climate through its emissions of greenhouse gases. Greenhouse gases contribute to global warming. Sweden's transport system is heavily dependent on fossil fuels. A vehicle affects the climate throughout its life cycle. Material extraction, manufacturing, maintenance, scrapping and recycling also have a negative impact on the climate and so also when streets, roads, parking lots, airports, are built and maintained. Transport also has a negative impact on human health and its environment through emissions of air pollution, intrusion and noise. To reduce the environmental impact of transport, we should strive for a more transport-efficient society where accessibility can increase in other ways than by car, truck and air. An efficient means of transport that is both environmentally friendly, cheap and healthy is the bicycle. Kalmar Municipality and Linnaeus University have jointly carried out a collaborative project during 2019 until 2021 to promote sustainable travel choices. The project was designed as a bicycle library where residents of Kalmar municipality could try out what it was like to use an electric box bike by renting one for 18 days for SEK 500. The purpose of this report was to compile and evaluate the bicycle library project and to investigate whether the project has resulted in the participants themselves choosing to invest in their own e-box bike afterwards and thus contributed to changed travel habits. The degree project consisted of a digital survey. The questions were about the use target group, the use of the electric box bike, whether the participant chose to invest in their own electric box bike, decisive reasons for investing in their own electric box bike, decisive reasons for choosing not to invest, travel habits, opinions about the bicycle library. The results showed that the project contributed to changed travel habits among those who chose to invest in their own bike. The project resulted in 3 people choosing to invest in their own electric box bike. The reasons why they chose to make an investment were the desire to reduce their climate transport in everyday life. The purchased bike replaced trips by car daily or several times a week. There was a total of 14 women and 9 men who chose to answer the survey. It was mainly women with a relatively high income aged between 30-39 who chose to rent. The three who chose to invest in their own electric box bike also have a high income. The results also showed that 59 percent of the respondents lived in a villa. The conclusion is that it takes time to change a habit and that the project should continue. Over time, more people will probably choose to invest and if nothing else, the bike library still contributes to changing travel habits even if they only rent. The bicycle library is a good alternative to those who otherwise may not be able to afford to make their own investment. In order to attract more target groups, the economic benefits should be highlighted more in marketing where they are compared with conventional vehicles.

Barn reser mycket, precis som vuxna människor gör. En stor andel av barnens resor går till och från skolan, men utöver det sker även mycket fritidsresor till bland annat föreningsliv och idrottsanläggningar. Hur barn reser i vardagen påverkar både barns hälsa och utvecklande av självständighet. Med anledning av detta handlar detta examensarbete om just barns mobilitet och hållbara vardagsresor. Syftet är att lyfta barns olika resande samt inspirera och ta fram underlag för ett vidare arbete med barns mobilitet. Studien utfördes främst genom litteraturstudier samt enkätundersökningar. En resvaneundersökning gjordes tillsammans med Järfälla kommun för elever och föräldrar på Skälbyskolan, där frågorna undersökte resorna till skolan samt fritidsaktiviteter. En ytterligare enkät skickades ut till kommuner i nätverket ResSmart i Stockholmsområdet, och undersökta huruvida kommunerna arbetar med skol- respektive fritidsresor eller inte samt anledningar till detta. Resultatet av undersökningarna visar att gång och cykel är de vanligaste färdsätten till skolan, oftast själv eller tillsammans med jämnåriga. Skillnaden är dock stor gällande hur många barn som cyklar beroende på årstid, där endast en mycket liten andel cyklar på vinterhalvåret. Till fritidsaktiviteter är det överlägset vanligaste färdmedlet bil, vilket leder till att barnens självständighet kring dessa resor är låg. Anledningen till skjuts till fritidsaktiviteter är främst avståndet men även kopplat till tiden på dygnet och det generella familjepusslet. Vid skjuts till skolan uppgavs anledningen vara tidsbrist och att föräldrarna ändå skulle resa vidare med bilen. Vid jämförelse mellan förortsskolan Skälbyskolan och Gustav Vasa skola i Stockholms innerstad, syns att gång är det vanligaste färdsättet i båda områden. Däremot sker varken skjutsning eller cykling till Gustav Vasa skola, trots att anledningen till skjuts när den väl sker är densamma som vid Skälbyskolan. Gällande det kommunala arbetet är det fler kommuner som arbetar med hållbara skolvägar än barns fritidsresor. Dessutom skiljer sig arbetssättet, och vid arbete med fritidsresor nämns endast fysiska åtgärder och mjuka åtgärder saknas helt. Utifrån resultatet har åtgärdsförslag presenterats för ett utvecklat arbete inom området. För skolresor bör fokus ligga på att påverka föräldrarnas resvanor samt underlätta för vintercyklande. För fritidsresor föreslås istället att mycket åtgärder kopieras från skolvärlden, och där arbetet bör starta med inventering och resvaneundersökningar. Vidare föreslås att mjuka åtgärder ska introduceras, samt att komplexa och långsiktiga åtgärder som fritidsbussar och tätare stadsplanering är nödvändiga. Slutligen menar studien att vidare arbeten och arbete krävs för ett fortsatt utvecklat arbete med barnsresor. Området fritidsresor behöver lyftas både i underlag och information men även i medier och i större forum. / Just like adults, children travel regularly in their everyday life. A major part of children’s travels goes to school, but apart from that children also do leisure travels to club activities and leisure facilities. The everyday travel habits of children affect both their health and independence. For this reason, this thesis will embrace children’s mobility and sustainable everyday travels. The aim is to raise the different travel types of children as well as present a basis for continued work within the topic. The study contains of literature research and questionnaires. One of the surveys was made in collaboration with Järfälla municipality. The two questionnaires, one for the students and one for their parents, investigated the travels habits to school and leisure activities for children in Skälbyskolan. Another questionnaire was sent to municipalities in the network of ResSmart. This survey collected information about if and how the municipalities work with children’s school travels and leisure travels, including also the reason why in some cases nothing was done. The result of the surveys showed that walking and cycling are the most common ways of transport to school. Most of the travels was done alone or with other children. Considering the use of bicycle, the use is dependent on the time of the year, where a large proportion cycle in summer but few in winter. To leisure activities, a great majority of the travels are made by car. Because of this, the independence of children’s leisure travel is generally non-existing. The reason why parents drive their children to leisure activities mainly depends on the distance, but also the time of the day in relation to darkness and the general family life. When driving children to school, the main reasons are lack of time and continued travels by car. When comparing Skälbyskolan with Gustav Vasa skola in the downtown of Stockholm, the result showed that walking is to most popular way of travel for both schools. However, neither cycling nor driving was made regularly to Gustav Vasa skola, even if the reasons when actually driving was the same as in Skälbyskolan. Regarding the municipality planning and actions, it is more common that municipalities work with sustainable school travels than children’s leisure travels. Furthermore, the working methods differ, where only physical arrangements are made within leisure travel routes and the lack of mobility management is a fact. With basis in the literature and survey results, action proposals are presented for a developed work within the area. For school travels, the actions should focus on reaching the parents and affecting their choice of mode, as well as actions for easier and more comfortable cycling during winter season. Considering leisure travels is the proposal to copy actions from the work with school travels, where the work should start off with inventions and travel habits surveys in leisure clubs. Furthermore, mobility management actions should be introduced, but also complex and long-term actions including leisure buses for children as well as compact city planning. Finally, the study mean that further work and surveys are needed for continued and developed work with children’s mobility. The area of children’s leisure travels should be raised both in planning documents and information, but also is media and larger forums.