Univ., Diss.-2003--Regensburg, 2002. / Literaturverz. S. 238 - 248.

Univ., Diss.--Köln, 2003. / Literaturverz. S. [519] - 545.

Habil.-Schrift Univ. Köln, 2007/2008.

Framställan behandlar i vilken utsträckning den ena avtalspartens brott mot lojalitetsplikten medför att den andra avtalsparten får en, helt eller delvis, inskränkt lojalitetsplikt (lojalitetsreciprocitet). Då lojalitetsreciprocitet utgör en del av lojalitetsplikten är förståelsen för det senare institutet avgörande för att kunna analysera reciprociteten. Därför studeras även lojalitetspliktens innehåll och betydelse. Slutsatserna om reciprocitet grundas i stor utsträckning på avtalstyper där lojalitetsplikten är särskilt långtgående. Det medför slutsatserna störst betydelse vid en mer långtgående lojalitetsplikt. Emellertid gör slutsatserna anspråk på att vara så generella att de grunder och principer som fastställs för bedömningen har betydelse även vid en mindre långtgående lojalitetsplikt. Vidare studeras reciprociteten i förhållande till lojalitetsförpliktelser, vilka inte skiljer sig åt lika mycket mellan olika kontraktstyper. En fråga av stor vikt för lojalitetsreciprocitetens betydelseområde är om det kan anses föreligga en allmän lojalitetsplikt inom hela kontraktsrätten. Slutsatsen i den delen är att det föreligger en allmän lojalitetplikt inom varje kontraktstyp även om den är starkt varierande till sin omfattning. Det medför att lojalitetsreciprocitet får ett stort betydelseområde eftersom det då kan beaktas inom varje kontraktstyp avseende både den allmänna lojalitetsplikten och lojalitetsförpliktelserna. Föremålet för framställan, lojalitetsreciprocitet, analyseras dels utifrån förekommande lojalitetsreciprocitet inom ett antal utvalda kontraktstyper (bl.a. mellanmans-, samarbets- och företagsförsäkringsförhållanden), dels utifrån reciprocitet oberoende av kontraktstyp. Utifrån de reciprocitetsuttryck som finns i materialet fastställs generella ramar och principer för bedömningen av lojalitetsreciprocitet inom lojalitetsplikten i dess helhet. Slutsatserna visar att det finns många gemensamma överväganden och principer för bedömningen av lojalitetsreciprocitet. För det första finns det tre förutsättningar som är nödvändiga för att lojalitetsreciprocitet överhuvudtaget ska kunna föreligga: ett lojalitetsbrott, en ömsesidig lojalitetsplikt och att reciprociteten inte drabbar en tredje avtalspart. För det andra har det identifierats två förhållanden som är av störst vikt för lojalitetsreciprocitet: dels  hur allvarligt lojalitetsbrottet är, dels i vilken omfattning reciprocitet skulle riskera onödig förstöring. Det förra har i sin tur funnits primärt vara beroende av den subjektiva skulden hos parten som begår lojalitetsbrottet, om denne varit i en överordnad ställning och hur långtgående lojalitetsplikten som inte efterlevdes var.För det tredje finns ett antal andra förhållanden som påverkar reciprociteten, bland annat: om skyddshänsyn avseende lojalitetssubjektet gör sig gällande, passivitet hos reciprocitetssubjektet och om annan lojalitetsbrottsverkan inträder. / The essay seeks to determine the extent to which a breach of the obligation of good faith reducesthe corresponding obligation of the other party to the contract (reciprocity). To be able to graspthe meaning and analyze reciprocity it is necessary to understand the institute of good faith.Thus, the text firstly examines good faith in general, followed by an analysis of reciprocity withinthat institute. The paper is based on legal sources typified by strong obligation of good faith.Accordingly, the analysis primarily sheds light on areas where the obligations of good faith arefar-reaching. The general principles of reciprocity, however, are applicable across the board,regardless of how strong the obligations of good faith are. The study evaluates reciprocity inrelation to several types of contracts, but it also interprets reciprocity as a freestanding generalprinciple which is applicable to all contracts. The specific obligations of good faith undoubtedly fall within the scope of reciprocity. Arelated and important question, which needs to be addressed, is whether there is a generalobligation of good faith within all type of contracts. The subsequent answer determines theadditional scope of reciprocity. In this matter the essay concludes that the question should beanswered in the affirmative. There is a general obligation of good faith, but the strength of thatobligation varies considerably depending on the type of contract. The conclusion of the essay is that there are several general principles within reciprocity.Firstly, there are three prerequisites for reciprocity: (i) a breach of the obligation of good faith; (ii)a mutual obligation of good faith between the involved parties; and (iii) the rule that reciprocitycannot affect a third party. Secondly, the paper identifies that the following two questions are the most significantfactors in the assessment of reciprocity: how severe is the breach of good faith and to whichextent does it entail negative economic consequences? An essential aspect of the former question is whether the party responsible for the breachhad ill intent and, if so, the degree and severity of that ill intent. Another important factor iswhether the party responsible for the breach is in a superior position. Three further examples of factors relevant to the assessment are: when a vulnerable partyis responsible for the breach such circumstances can affect the possibility of reciprocity andmitigate the seriousness of the misconduct in question; occasions when the other party has failedto act (passivity); and when the responsible party suffers consequences in addition to reciprocity.

Diss. Univ. Lausanne, 2006. / Ed. commerciale de la thèse de Lausanne. Bibliogr.

在當代，債權契約法定方式的本質，原則上已由法律行為本身的體現轉變為一定目的的追求。在此轉變下，法定方式欠缺的法律效果，亦應對應各該具體要式規定的方式目的，在制定法上直接明確作出合理的效力評價。現行法以無效（民法第七十三條前段）作為單一核心評價，但在很多情形下，此一模式並未合理反映法定方式欠缺與方式目的間應有的效力對應關係，致使方式規定屢屢遭到質疑。對此，我國學說實務嘗試提出各種解決方案，但各該解決方案均或多或少存在困境，且彼此間的關係亦顯得相當凌亂、不一致。另一方面，最近幾年，部分要式立法直接在各該方式規定採取其他的效力評價模式（例如治癒規定），但這些新興的模式亦存在一些待解的疑團。 本論文透過比較法的研究，分析德國法上的治癒規定、誠實信用原則對方式規定嚴格性之突破，以及英美法上的部分履行原則與禁反言原則在方式規定的運用，並藉由此比較法研究，對我國法上述方式規定的問題，提出以誠實信用原則作為解決途徑的見解。 關鍵詞：方式目的、法定方式、法定方式欠缺、無效、消費者保護、目的解釋、治癒規定、比較法、誠實信用原則（Treu und Glauben）、矛盾行為禁止原則（Ver bot desVenire contra factum proprium）、信賴保護、防止詐欺條例 （Statute ofFrauds）、部分履行原則（part performance）、禁反言原則（estoppel）、產權禁反言原則（propietary estoppel）。