No description available.

Uppsatsen är ett försök att redogöra för hur ett antal trum- och slagverkslärare tänker kring frågan: “varför är det så få tjejer som väljer att spela trummor? Hur uppfattas skillnaderna mellan tjejer och killar i hur de närmar sig trummorna samt hur de blir bemötta i det pedagogiska rummet?Grunden för arbetet är ett antal intervjuer med trum- och slagverkslärare, som arbetar på kulturskolor och på gymnasieskolor och deras tankar och reflektioner. Resultaten och vår analys visar att lärarnas uppfattning är att det är traditionella könsmönster och traditioner som står i vägen för att fler tjejer skulle välja att spela trummor. Undersökningen visar att tjejer inte på något sätt är sämre än killar på att spela trummor men att de saknar drivkraft och motivation i jämförelse med killarna. Ett problem är att det saknas kvinnliga förebilder som spelar trummor. / This is a study to examine what drum teachers think about why there is so few females that choose to study and play the drum set. What do the think the difference is between how girls and boys approach the drum set and how do they get received in the school? The foundation of this work is a series of interviewees with drum teachers that work in gymnasieskolor and music schools and there thoughts and reflections on the subject.The results of our interview study show that teachers believe that it is gender patterns and traditions that prevent more girls from choosing to play the drums. Our study shows that girls are not in any way less gifted than boys at playing the drums. However, usually girls lack the driving force and motivation compared to boys. The lack of female role models who play the drums is a problem

Uppsatsen är ett försök att redogöra för hur ett antal trum- och slagverkslärare tänker kring frågan: "varför är det så få tjejer som väljer att spela trummor? Hur uppfattas skillnaderna mellan tjejer och killar i hur de närmar sig trummorna samt hur de blir bemötta i det pedagogiska rummet?Grunden för arbetet är ett antal intervjuer med trum- och slagverkslärare, som jobbar på kulturskolor och på gymnasieskolor och deras tankar och reflektioner. Resultaten och vår analys visar att lärarnas uppfattning är att det är traditionella könsmönster och traditioner som står i vägen för att fler tjejer skulle välja att spela trummor. Undersökningen visar att tjejer inte på något sätt är sämre än killar på att spela trummor men att de saknar drivkraft och motivation i jämförelse med killarna. Ett problem är att det saknas kvinnliga förebilder som spelar trummor. / This is a study to examine what drum teachers think about why there is so few females that shoes to study and play the drum set. What do the think the difference is between how girls and boys approach the drum set and how do they get received in the school? The foundation of this work is a series of interviewees with drum teachers that work in gymnasieskolor and music schools and there thoughts and reflections on the subject.The results of our interview study show that teachers believe that it is gender patterns and traditions that prevent more girls from choosing to play the drums. Our study shows that girls are not in any way less gifted than boys at playing the drums. However, usually girls lack the driving force and motivation compared to boys. The lack of female role models who play the drums is a problem

Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv studera hur trumlektioner genomförs i musik- och kulturskola. Forskningsfrågor är: Vilka förutsättningar för lärande ges killar respektive tjejer i trumundervisning? Hur arbetar trumlärare med det sociala samspelet, val av undervisningsmaterial, kravställningar och förväntningar på sina elever, sett utifrån ett genusperspektiv? För att undersöka detta har tre kvalitativa intervjuer och sex deltagande videoobservationer genomförts. Tidigare studier visar bland annat att musiklärare förväntar sig en feminin och maskulin stil av sina elever, att det är svårt som tjej att positionera sig på ett sätt som utmanar den lokala genusregimen samtidigt som det är svårt att vara traditionellt feminin – måttfull och kontrollerad - när det ska spelas instrument som elbas och trumset. I föreliggande studies resultat visas trumlärarnas syn på trumundervisning men också hur de genomför sin undervisning och hur kill- och tjejelever hanteras i undervisningen. Där framkommer att lärarna i stor utsträckning anpassar undervisningen efter elevernas personligheter och individuella förutsättningar och inte efter könstillhörighet, men att trumlärarna uttrycker vissa fördomar som kan peka på att de förväntar sig att se en feminin och maskulin stil hos sina elever. Diskussion förs om problematiken i att instrument och yrken är genuskodade, vilket kan påverka elevernas förutsättningar för lärande, och om lärares eventuella fördomar samt att vi lärare måste anpassa oss efter eleverna och inte tvärtom. / The purpose of this study is to, from a gender perspectice, explore how the drum kit lessons in three music and culture schools are performed. To investigate this, three qualitative interviews and six participant video observations have been implemented. Previous studies show that music teachers expect a feminine and masculine style of their students, that it is difficult as a girl to position themselves in a way that challenges the local gender regime while it is difficult to be traditionally feminine - moderate and controlled – when playing instruments such as electric bass and drum kit. In the present studies results, drum teachers’ views on drum teaching are shown but also how they conduct their teaching, and how boy- and girl students are handled in teaching. It emerges that teachers largely adapt teaching to students’ personalities and individual circumstances and not to gender, but the drum teachers express certain prejudices which may indicate that they expect to see a feminine and masculine style of their students. There is a discussion about the problems of instruments and professions being gender-coded, which can affect students’ learning conditions, and teacher prejudices and that teachers have to adapt to the students and not vice versa.

Föreliggande studie ämnar att med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv synliggöra och problematisera trumlärares syn på digitala verktyg i trumundervisning. För att undersöka detta genomfördes sju enskilda semistrukturerade intervjuer med trumlärare från gymnasieskolor med estetiska program. Resultatet av föreliggande studie visar att lärarna mestadels är positivt inställda till användande av digitala verktyg. Lärarna uttrycker att god digital kompetens är en förutsättning för implementering av digitala verktyg, men de lämnas till att utveckla kompetensen på egen hand, vilket blir problematiskt för de lärare som inte har något större intresse för digital teknik. Trumlärarnas olika grad av digital kompetens avgör på vilken artefaktsnivå användandet av digitala verktyg sker. Resultatet visar också på att vissa av lärarna låter undervisningens syfte avgöra om eller vilket digitalt verktyg som ska användas, medan andra låter logistik och genomförbarhet avgöra deras beslut. De nackdelar som lärarna tar upp rör hur digitala verktyg kan vara fokuskrävande, distraherande och kräva mycket förberedelsetid.

Denna studie behandlar trumlärares arbete inom kursen ’Instrument och sång 1’ på gymnasiet med inriktning trummor. Studien berör musikämnet då kursen är en del av ämnet musik i gymnasieskolan. Studien bygger på resultatet av semikonstruerade intervjuer från tre behöriga trumlärare som arbetar på tre olika gymnasieskolor i landet och som har olika mängd erfarenhet av yrket. Resultatet analyseras genom ett händelselogiskt perspektiv för att undersöka vilka påverkansfaktorer som präglar lärarnas handlingar. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning om instrumentalundervisning, utifrån ett händelselogiskt perspektiv, utifrån styrdokument samt utifrån bedömning.  Studien visar att lärarna har lättare att resonera kring hantverksmässiga delar av trumspel men svårare att resonera kring den konstnärliga sidan då det är mer abstrakt och svårare att klä i ord. Lärarna använder därför bildspråk och analys av musikaliska upplevelser som didaktiska verktyg. Ergonomi och spelteknik har ett stort fokus i deras trumundervisning och det uttrycks ofta i hantverksmässiga termer. Denna studie visar också att kursinnehållet i Instrument och sång 1 innehar en stor tolkningsmån vilket främjar musikens komplexa natur och möjliggör för lärarna i att prioritera delar av trumspelandet som de tycker är värdefulla för att utvecklas. Undervisningen präglas därför av lärarnas egna musikaliska erfarenheter vilket används för att inspirera och engagera. Denna tolkningsfrihet skapar också en osäkerhet hos läraren då innehållet bedöms olika vilket går ut över kursens validitet och musikämnets status. Lärarnas arbete varierar märkvärt gällande bedömningsunderlag, bedömningskriterier och pedagogiskt innehåll. De använder olika instrument och har olika kriterier för olika musikaliska sammanhang och använder underlag från andra musikkurser vid bedömning. Denna studie visar att det finns ett behov av att tydliggöra och utveckla kursinnehållet i gymnasiekursen ’Instrument och sång 1’ som samtidigt ska rymma instrumentspecifika delar utan att motarbeta musikämnets konstnärliga värden.