Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur uppkomsten av trycksår kan förebyggas. Vidare var syftet också att undersöka sjuksköterskors kunskap om trycksårsprevention. Datainsamlingen gjordes via databasen Elin och Chinal där 23 artiklar valdes ut för granskning, Resultatet visade att många som använder sig av riskbedömningsskalor inte riktigt vet hur de ska använda sig av dessa instrument och att de också har en bristande utbildning gällande trycksårsprevention. Studien visade också att många sjuksköterskor litade på sin egen kompetens och det var lika säkert att använda sig av erfarenhet som att använda sig av riskbedömningsinstrument.

I föreliggande systematiska litteraturstudie var syftet att samla information om och belysa sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att förebygga och bedöma trycksår. Artiklar söktes via Högskolan Dalarnas bibliotek och sökmotorn Electronic Library Information Navigator (ELIN). Sökorden pressure, ulcer och nurs* användes. De vetenskapliga artiklarna (n= 15) kvalitetsbedömdes enligt granskningsmallar som bestod av 28 kvalitetskriterier. Därefter evidensgraderades artiklarna. Resultatet i föreliggande studie visade att sjuksköterskan använde sig av tre evidensbaserade omvårdnadsåtgärder i omsorgen om patienter med risk för trycksår. Den första omvårdnadsåtgärden omfattade tryckavlastande omvårdnadsåtgärder, vilka insatser befanns vila på stark vetenskaplig grund. Den andra omvårdnadsåtgärden inbegrep användning av riskbedömningsinstrument och den tredje bestod av klinisk bedömning som båda befanns vila på måttlig vetenskapligt underlag. I resultatet framkom att riskbedömningsinstrument hjälpte sjuksköterskan att reducera uppkomsten av trycksår och därmed minskade ett onödigt lidande för patienten. Resultatet diskuterades utifrån Florence Nightingales omvårdnadsteori, där miljön var en av grundstenarna i omsorgen och att sjuksköterskan hade ansvaret för att anpassa miljön efter patientens behov. Medvetenheten om detta tillsammans med de evidensbaserade omvårdnadsåtgärderna som framkom i föreliggande studie kunde minska risken för trycksår hos patienter och i förlängningen reducera sjukvårds- kostnaderna.

No description available.

Bakgrund: Studier visar att trycksår är ett stort problem eftersom det påverkar patienterna då det innebär ett lidande och dessutom kostar det samhället mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksår med avseende på trycksårets uppkomst, hur det dagliga livet påverkas samt deras syn på hur trycksåret skulle kunna ha förebyggts. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Åtta informanter med trycksårskategori 2-4 valdes ut genom ett bekvämlighetsurval på ett universitetssjukhus i mellansverige under hösten 2013. Resultat: Den främsta orsaken till att trycksår hade uppstått berodde enligt informanterna främst på inaktivitet. Trycksår påverkar de flesta informanternas dagliga liv avsevärt. Att leva med ett trycksår innebär ett stort lidande då det begränsar det sociala livet. Smärta visade sig vara besvärande och gjorde informanter inaktiv, orolig och gav störd sömn. Flertalet informanter förklarade att de inte hade fått någon information om riskfaktorer, förebyggande och åtgärder gällande trycksår eller varför det uppstår. Få informanter hade kunskap om trycksårsförebyggande åtgärder och för de som hade kunskap var den otillräcklig. Informanterna syn på hur personalen hade kunnat göra för att förebygga trycksårets uppkomst skiljde sig. Slutsats: Att leva med ett trycksår innebär ett stort lidande hos patienten. Det begränsar det sociala livet och är tidskrävande. Kunskapen hos patienterna gällande trycksårsförebyggande åtgärder var bristfällig och de hade inte fått information om förebyggande åtgärder. För att minska prevalensen av trycksår krävs det att sjukvårdspersonalen involverar patienten mer i det preventiva arbetet mot trycksår.

Bakgrund: Trycksårsprevalensen i Sverige är fortfarande hög, trots att det finns riktlinjer för sjuksköterskor att följa. Problem: Trycksår har länge varit ett problem inom sjukvården som orsakar onödig smärta och lidande för patienterna, samt ger längre vårdtider och höga sjukhuskostnader. Studier visar att vårdtiden för en patient med trycksår är dubbelt så lång som för en patient utan trycksår. Sjuksköterskor verkar inte arbeta evidensbaserat när det gäller förebyggande av trycksår, eftersom undersökningar visar att trycksårsprevalensen inte minskar. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskor kunskap kring förebyggande av trycksår. Metod: En litteraturöversikt, baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten visar att sjuksköterskans kunskap om förebyggande av trycksår är begränsade och där kunskapen är godtagbar används inte kunskapen i praktiken. Rutiner saknas på avdelningar gällande förebyggande av trycksår. Slutsats: Studien visar att det finns olika nivåer av kunskap kring förebyggande av trycksår, dels tillräckliga kunskaper och även begränsade kunskaper som behöver förbättras. Mer utbildning om förebyggande av trycksår behövs. Om sjuksköterskor har bättre kunskap om hur trycksår uppkommer skulle det kunna leda till att fler sjuksköterskor prioriterar förebyggandet av trycksår. Även bättre utarbetade rutiner på avdelningarna för att säkerhetsställa en bättre vård.

Introduktion: Omvårdnad innebär att finnas till stöd för en annan person, att tillfredsställa grundläggande behov och att se individen med ett helhetsperspektiv. Ohälsotillstånd i form av trycksår påverkar individen i dennes vardag och skapar behov av omvårdnad. Trycksår är ofta förknippade med ett stort lidande för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsinterventioner vid trycksår av typen fullhudsskada. Metod: Litteraturstudien utfördes med utgångspunkt i niostegsmodellen därefter granskades artiklarna som resultatet baserades på enligt en granskningsmodell. Resultat: De kategorier som framkommit är: Tryckreducerande interventioner, Omvårdnadsinterventioner gällande huden, Omvårdnadsinterventioner gällande kost och näring, Samverkan kring patienten samt Sårvårdsinterventioner.  Dessa kategorier speglar de omvårdnadsinterventioner som utförs vid trycksår av typen fullhudsskada. Slutsats: Att drabbas av trycksår påverkar både patienten och dess omgivning och skapar behov av omvårdnad. Viktiga omvårdnadsinterventioner för att hjälpa patienten är tryckreducerande åtgärder i form av madrass och lägesändring. En annan vanligt förekommande omvårdnadsintervention är observerande av huden i form av daglig vård och inspektion. Andra nämnda åtgärder innefattar nutrition, en samverkan kring patienten och sårvårdsinterventioner.

Bakgrund Inom vården finns det delade meningar kring sambandet mellan en god näringstillförsel och utvecklandet av trycksår. Sjuksköterska och patient kan med hjälp av evidensbaserad kunskap förbättra sin förståelse för betydelsen av god nutrition och läkningsfrämjande insatser för trycksår. Dorothea Orems egenvårdsteori kan tillämpas inom sjuksköterskans kompetensområde för att förbättra egenvården med nutritionens betydelse som grund vid sårläkning för patienter med trycksår. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av nutrition vid läkning av trycksår. Metod Som metod för denna studie valdes en litteraturöversikt. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Efter ett systematiskt och kvalitetssäkert urval inkluderades 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna sammanställdes i en matris. Resultat Näringsämnen visade sig ha en stor betydelse vid trycksår då ett överskott av vitala näringsämnen påskyndade sårläkningen. Övriga faktorer såsom kliniska, fysiska och psykiska kunde påverka läkningsförmågan. Ökad kunskap för både sjuksköterska och patient visade på en effektiv och god vård vid trycksår. De bedömningsinstrument som berör nutrition och trycksår visade sig vara användbara och individanpassade. Evidensbaserad bedömning ingick i det preventiva arbetet och förhindrade malnutrition och trycksår. Slutsats Genom extra näringstillskott med protein (arginin), energi, vitaminer och mineraler kan läkning av trycksår förbättras. För att förstå nutritionens betydelse behöver ökad kunskap hos både sjuksköterska och patient tillhandahållas om vilka näringsämnen som är nödvändiga. Användning av de bedömningsinstrument som berör nutrition och trycksår är avgörande i en god vård för patienter med nutritionsproblem och trycksår då sjuksköterska och annan vårdpersonal kan arbeta personcentrerat och evidensbaserat.

Bakgrund Trycksår är ett stort problem inom hälso- och sjukvården som kan ge allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser för patienter som drabbas. Forskning visar på bristande kunskap och utbildning hos sjuksköterskor om preventiva åtgärder vid risk för trycksår. Syfte Att beskriva vilka preventiva åtgärder sjuksköterskan kan använda i sitt arbete med patienter för att minska uppkomsten av trycksår, samt beskriva en metodologisk aspekt i de valda artiklarna. Metod Litteraturstudie med deskriptiv design som utgår från 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, framsökta från databasen MedLine genom sökmotorn Pubmed. Resultat I föreliggande studies resultat framgick det att tre kategorier har betydande roll i det preventiva arbetet mot att minska uppkomsten av trycksår; Riskbedömningar, Lägesändringar samt Klassifikation och dokumentation. För att upptäcka patienter som ligger i riskzon till att utveckla trycksår är riskbedömningsinstrument användbara verktyg och bättre än enbart kliniska bedömningar. Varierande och systematiska lägespositioner minskar förekomsten av trycksår då patientens kroppstyngd fördelas jämt och förhindrar ett långvarigt tryck över ett specifikt område. Genom att utbilda sjuksköterskor om riskbedömningar och trycksårsklassifikation ökade kunskapen och kännedomen om det preventiva arbetet, vilket tillsammans med noggrann dokumentation bidrog till lägre förekomst av trycksår. Slutsats En stor del av det preventiva arbetet mot trycksår utgörs av riskbedömningar, lägesändringar samt klassifikation och dokumentation. Med riskbedömningsinstrument kan noggranna undersökningar utföras och i ett tidigt stadie se vilka patienter som löper större risk än andra. Vissa instrument visade sig även vara bättre än andra, därför bör valet av dessa övervägas. Hur ofta patientens lägesposition ändras och vilken lägesändring som väljs har betydelse för uppkomsten av trycksår. Korrekt klassificering och dokumentation kan bidra till att reducera antalet trycksår. / Background Pressure ulcers are a major problem in health care that can cause serious physical and psychological consequences for affected patients. Research shows that there is a lack of knowledge and education of nurses regarding preventive measures when risk for developing pressure ulcer. Objective To describe the preventive measures the nurse can use in their work with patients to reduce the prevalence of pressure ulcers, and describe a methodological aspect of the selected articles. Method Literature study with a descriptive design that is based on 12 scientific articles with quantitative approach, retrieved from the database MedLine through the PubMed search engine. Results In the present studie’s result it is revealed that three categories have a significant role in the preventive work toward reducing the prevalence of pressure ulcers; Risk assessments, Location positioning, and Classification and documentation. To detect patients who are at risk for developing pressure ulcers, risk assessment instruments are useful tools and better than clinical judgements alone. Varied and systematic location positioning reduces the prevalence of pressure ulcers as the patient's body weight is distributed evenly and therefore prevent a prolonged pressure over a specific area. By educating nurses about risk assessments and pressure ulcers classification, increased the knowledge and awareness of the preventive work, whichtogether with accurate documentation contributed to the lower prevalence of pressure ulcers. Conclusion A big role of the preventive work against pressure ulcers consists of location positioning, education and risk assessments. How often the change of the patient's location positioning is carried out and the position that is chosen has an important role for the emergence of pressure ulcers. Education can help to increase nurses' knowledge to recognize and classify pressure ulcers and therefore reduce these.With risk assessment instruments, proper examinations can be carried out and at an early stage ensure which patients are at greater risk than others. Some instruments also turned out to be better than others, so the choice of these should be considered.

<p>Trots att stor kunskap finns vad det gäller riskfaktorer, prevention, bedömning och vård fortsätter prevalensen av trycksår att stiga oroväckande. Trycksår fortsätter att förbli ett betydande hälsoproblem och en signifikant ekonomisk belastning för sjukvården runt om i världen. Syftet med litteraturstudien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur uppkomsten av trycksår kan förebyggas. I studien framkom att ett av de viktigaste aspekterna av trycksårsprevention är att en korrekt riskbedömning av trycksår görs så att förebyggande åtgärder kan sättas in tidigt till de patienter som är i behov av det. Det finns en rad olika bedömningsinstrument, men de flesta av dem har inte fått sin validitet beprövad i någon undersökning, och utav de som har prövats visar ingen på en tillräckligt hög tillförlitlighet. Resultatet visade också att sjuksköterskor är kunnig när det gäller trycksårsprevention men att de hindras från att utöva det effektivt på grund av faktorer så som tidsbrist och ostrukturerade rutiner. Mer forskning kring området trycksårsprevention bör ske och en specialutbildning i trycksår inrättas.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva nutritionens betydelse för utveckling och behandling av trycksår. Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie. Metoden som användes var att genom sökningar i databaserna PubMed och Science Direct finna vetenskapliga artiklar. Till studien användes 16 artiklar. Resultatet visar att det är av stor vikt att tillsätta extra näring redan när det finns en risk för att trycksår kan utvecklas. Patienter med trycksår har ofta en lägre vikt och ett lägre BMI och de har ofta ett lågt albuminvärde och ett lågt Hb. Ett ökat kalori- och energiintag är även en viktig faktor vid läkningen av trycksår. Det har visat sig att dessa patienter sällan täcker det dagliga energibehovet enbart med standardkost. I de fall där patienter fått nutritionstillägg har det skett en förbättring i läkningen av trycksåret redan efter några veckor. De specifika ämnen som har visat sig vara av stor betydelse i läkningsprocessen är proteiner, zink, C-vitamin, arginin och antioxidanter.</p><p>Föreliggande studies slutsats är att nutritionen har betydelse i förebyggandet och vid behandling av trycksår.</p>