No description available.

Bakgrund: Trycksår är en skada i hud eller underliggande vävnad. Ett trycksår uppkommer efter en tid med otillräcklig blodförsörjning i ett område och/eller är förmodligen orsakat av ett högt tryck. Trycksår kan innebära ett stort lidande för patienten. Det finns ett antal omvårdnadsåtgärder vid trycksårsprevention som är viktiga att de utförs för att minska risk för att trycksår ska utvecklas. Dessa omvårdnadsåtgärder är riskbedömning, hudbedömning, minska tryck, minska skjuv, minska friktion, vändschema, lägesändring och hudhygien. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av trycksårsprevention på vårdboende.Metod: Tio vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign har använts för att genomföra denna studie. Studierna är hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed som är omvårdnads inriktat. Två studier är hämtade från manuell sökning. Studierna granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall och är analyserade enligt Friberg (2017).Resultat: Resultatet utformades i tre huvudteman som är Trycksårsprevention, Kunskap/Motivation och Miljö. Det utformades även sex subteman som är Tryckavlastande omvårdnadsåtgärder, Kommunikation, Riskbedömning, Visa engagemang, Sjuksköterskans kunskaper om trycksårsprevention och Bemanning. Konklusion: En kombination mellan riskbedömningsinstrument och egen klinisk erfarenhet är det som ger bäst riskbedömning. Personcentrerad omvårdnad är viktigt vid trycksårsprevention. Sjuksköterskan måste ha kunskap om trycksår, tidiga tecken vid trycksår och vilka patientrelaterade riskfaktorer som finns vid trycksår. Arbetsgivaren måste ta ett ansvar att erbjuda utbildningar till sjuksköterskan och sjuksköterskan måste visa engagemang till att lära sig om trycksårsprevention. Det är även viktigt att det är fulltalig bemanning på vårdboende.

Introduktion  Trycksår är ett internationellt problem som påverkar individen, vården och samhället. Trycksår orsakar psykiskt och fysiskt lidande hos patienter och försämrar därmed deras livskvalitet. Majoriteten av trycksårsskador är möjliga att undvika med adekvata åtgärder som utförs i förebyggande syfte. De åtgärder som undersöktes i arbetet är tryckavlastande madrasser och mobilisering.    Syfte  Syftet var att undersöka hur tryckavlastande madrasser och mobilisering kan bidra till förebyggande av trycksår.    Metod   Denna studie är en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar från CINAHL och PubMed. Studierna granskades enligt protokoll av Willman och medarbetare (2015) och resultatet av studierna har sammanställts.    Resultat Resultatet av föreliggande studie baserades på tio vetenskapliga artiklar vilka undersökte effektiviteten av tryckavlastande madrasser och mobilisering i syfte att förebygga uppkomsten av trycksår. Resultatet visade att trycksårsuppkomst hos patienter som använde sig av preventiva omvårdnadsåtgärder i form av mobilisering och tryckavlastande madrasser var lägre än hos patienter som inte fick dessa förebyggande åtgärder.    Slutsats   Denna litteraturöversikt visar att förebyggande arbete är nyckeln för att undvika trycksårsskador och minska lidande för patienter. Genom att använda tryckavlastande madrasser och mobilisering i förebyggande syfte kan uppkomst av trycksår undvikas.

Bakgrund Trycksår är ett vanligt förekommande problem i vården med en behandlingstid som kan sträcka sig över flera månader eller år innan läkning. Trycksår uppstår på grund av vävnadsbelastning, men mekanismerna genom vilka belastningen leder till vävnadsnedbrytning är inte helt kända. Sårbehandling och avlastning av området genom användandet av olika hjälpmedel är viktiga delar av behandlingen. Patientgrupper som drabbas mest är äldre och patienter med ryggmärgsskador. Ofta är trycksår smärtsamma, medför begränsningar i patienters liv, och påverkar patientens livskvalitet. Syfte Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av att leva med trycksår. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Sökningar efter artiklar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Efter granskning valdes 12 artiklar ut som uppfyllde inklusionskriterier samt kraven på kvalitet och svarade på studiens syfte. Artiklarnas resultat sammanställdes och grupperades i teman. Resultat Tre teman identifierades utifrån artiklarna: upplevelsen av smärta och obehag, känslomässiga upplevelser och upplevelsen av begränsningar och social isolering. Upplevelsen av smärta var en ständigt närvarande del av livet med trycksår och kunde även orsaka känslor av hopplöshet och oro, samt fysiska begränsningar och social isolering hos patienter. Slutsats Trycksåret och även behandlingen av trycksåret kunde medföra både kroppsligt och själsligt lidande för patienten. Lidande på grund av smärta var vanlig, men lidande uppstod också på grund av interaktionen med vårdpersonal och behandlingen av trycksåret, samt de stora förändringarna av livssituationen som många patienter upplevde.

Trycksår är en skada på hud eller underliggande vävnad som medför lidande för patienten. Nutritionsstatusen påverkar uppkomst och läkning av trycksår. Det finns flera olika omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att läka trycksår, däribland att tillgodose näringsbehov. I resultatet framkom det att nutritionstillskott innehållande arginin, vitamin C och zink samt en energi- och proteinrik kost kan förbättra sårläkningen av trycksår. Även bedömningsinstrument om trycksår och nutrition kan medverka till att uppnå sårläkning av trycksår. Studien visade på att det fanns brister i sjuksköterskornas omvårdnadsansvar gällande kunskap och kompetens om trycksår och nutrition.

Bakgrund Trycksår är en lokaliserad skada i hud och/eller underliggande vävnad som orsakas av tryck eller tryck i kombination av skjuv. Den vanligaste lokalisationen för trycksår är över benutskott där huden är tunn. Trycksår delas in i fyra kategorier beroende på dess omfattning. Trycksår klassificeras som en vårdskada vilken kan leda till ett lidande för personen med trycksår. Förebyggandet av en vårdskada ligger inom sjuksköterskans ansvarsområde. Syfte Syftet med studien är att beskriva personers upplevelser av att leva med trycksår. Metod Denna litteraturöversikt utgörs av 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Databaserna som använts är PubMed och Cinahl. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Resultat Upplevelserna av trycksårets existens kan variera och ha påverkan på personens liv. Fyra huvudkategorier framkom för att beskriva upplevelserna. Upplevelsen av smärta, upplevelsen av relationer och bemötande i vården, upplevelsen av vardagsliv, och upplevelsen psykisk påverkan. Slutsats Smärtan från trycksåret visade sig vara en dominant fysisk faktor som hade inverkan på personer med trycksårs levnadsvanor, och där personernas liv även påverkades för att främja trycksårets behandling. Denna påverkan resulterade i uppoffringar i vardagen, såsom sociala interaktioner och reducerad alldaglig livsföring. Trycksårets existens hade även negativ påverkan på personernas självbild, vilket visade sig genom psykosociala påföljder.

Bakgrund: Vården i livets slutskede behöver vara lindrande och bidra till en ökad livskvalité. Den goda döden får inte endast bli ett uttryck utan behöver resultera i aktiva handlingar. Trycksår innebär ökat lidande som kan leda till en ökad mortalitet och i Sverige har många avlidit med trycksår enligt rapporter. Förståelse kring risker för utvecklande av trycksår behöver finnas hos sjuksköterskan för att tidigt kunna göra lämpliga bedömningar och minska lidandet. Syfte: Syftet var att beskriva riskbedömningar av trycksår sjuksköterskor identifierat hos patienter i livets slutskede.Metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL samt PubMed. Totalt åtta artiklar användes i resultat efter kvalitetsgranskningen där två var av kvalitativ metod och sex av kvantitativ metod. Resultat: Smärta, multisjuklighet, hög ålder, nedsatt blodcirkulation, imobilitet patofysiologiska processer, hospitalisering var några av de riskfaktorer som framkom. Sjuksköterskor upplever svårigheter med riskbedömningar då patientens autonomi och komfort måste komma först trots vetskapen av att trycksår utvecklar sig. Slutsats: I riskbedömningar av den palliativa patienten förkommer flera riskfaktorer kopplat till trycksår, sjuksköterskan behöver ha ökad kunskap om vilka de är och hur de identifieras för att god livskvalité ska kunna bibehållas in till livets slut.

Bakgrund   Trycksår uppstår vanligtvis hos patienter med nedsatt rörlighet och hos äldre personer som har försvagande konditioner. Trycksår är en lokaliserad skada i hud och/eller underliggande vävnad vilken orsakas av tryck eller i kombination av tryck och skjuv. Den vanligaste lokalisationen för trycksår är över benutskott där huden är tunn. Tillståndet räknas bland annat som en vårdskada som innefattar lidande, både fysiska och psykiska skador för patienten utöver kostnader och tidskrävande behandling.  Syfte Syftet var att beskriva olika typer av repositionering samt att redogöra för deras effekt för att förebygga trycksår. Metod  Inklusionskriterier och exklusionskriterier har använts som urvalskriterier. Litteraturöversikt utgörs av 16 artiklar av kvantitativ design. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL complete. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade med hjälp av Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag.   Resultat Preventionsåtgärder nämligen repositionering i kombination med tryckavlastande stödkuddar/sittdynor som hjälpmedel minskade förekomsten av trycksår. Repositionering med olika tidsintervall med två, tre och fyra timmar visade inga större skillnader för uppkomsten av trycksår. Sambandet med tryckavlastande omvårdnadsåtgärder och repositionering var tredje timme är kostnadseffektivt.   Slutsats Repositionering i kombination med andra hjälpmedel minskar incidensen av trycksår. Det finns otillräckligt med evidens för att avgöra hur frekvent repositionering ska ske på tryckavlastande madrass. Tryckavlastande hjälpmedel och möjlighet till repositionering i 30 graders vinkel med tre timmars mellanrum har den bästa effekten för att förhindra trycksår.

Bakgrund: Trycksår är ett välbekant begrepp i vården och vanligt förekommande globalt. Det primära ansvaret för riskbedömning och prevention ligger hos sjuksköterskan. Sjuksköterskans ansvarsområden är att minska patienternas lidande och främja hälsa och välbefinnande. Trycksår innebär ett stort lidande hos patienten samt kostnader för samhället både lokalt och globalt.  Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vad som kan utgöra hinder för sjuksköterskans arbete med trycksårsprevention och behandling av trycksår inom slutenvården.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analysmetod. Resultat: Tre teman identifierades; Otillräcklig kompetens och bristande kommunikation hos sjuksköterskan, Bristande ansvar i verksamheten och Hinder hos patienten. Resultatet visade att tidsbristen i vården för att förebygga trycksår var tydligaste orsaken att trycksåren uppstod. Slutsats: Sjuksköterskornas brist på tid och resurser samt begränsade utbildningsmöjligheter utgör hinder i det trycksårspreventiva arbetet. Detta bidrar till ett lidande hos patienten och kan motverkas genom vidareutbildning samt minskad arbetsbelastning och bättre kommunikation bland vårdpersonalen.

Bakgrund: Trycksår uppkommer till följd av långvarigt tryck eller skjuv som ger vävnadsskador. Trycksår kan undvikas till 90 %. Trycksår beräknas kosta knappt en halv miljard kronor årligen i Sverige. För patienten och dess närstående kan trycksåren medföra ett ökat psykiskt, fysiskt och socialt lidande. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att arbeta fören ökad patientsäkerhet, där även arbetet med trycksår och kunskaper om trycksår ingår. Sjuksköterskan har en central roll i det multidisciplinära vårdteamet, där denna även leder och ansvarar för arbetet mot trycksår.  Syfte: att sammanställa sjuksköterskors kunskapsnivå om trycksår. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes enligt Forsbergs och Wengströms sexstegsmodell. Artiklar har sökts i databaserna CINAHL och PsycInfo. Artiklarna har granskats och till resultatet har åtta kvantitativa artiklar erhållits. Databearbetning har skett i Excel, där viktade medelvärden har beräknats fram.  Resultat: Sex kunskapsområden utgjorde resultatet: etiologi, klassifikation och observation, riskbedömning, nutrition, prevention samt intervention. Resultatet utgjordes av en procentsats (0–100) av hur många poäng av maxpoäng deltagarna i de olika studierna i snitt har erhållit. Resultatet för de olika kunskapsområdena var följande: etiologi (50 %), klassifikation och observation (50 %), riskbedömning (57 %), nutrition (60 %), prevention (41 %) samt intervention (51 %).   Slutsats: Resultatet visade att kunskapen i de olika kunskapsområdena är undermålig. Att inte ha rätt kunskap om trycksår kan innebära en förhöjd prevalens av trycksår. Det gör ökad påfrestning på vården genom ökade kostnader och färre disponibla vårdplatser. För patienten och dess närstående kan det innebära ett ökat lidande och ett minskat förtroende för vården.