Bakgrund: Trycksår är ett vanligt problem inom sjukvården, både i Sverige och internationellt. Riskfaktorerna är många, och särskilt äldre och multisjuka patienter är drabbade. Många äldre har ett otillräckligt näringsintag vilket kan leda till malnutrition och oönskad viktnedgång. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kunskapsläget angående relationen mellan näringstillstånd, trycksår och trycksårsläkning. Metod: Vald metod var litteraturstudie med deskriptiv design. Resultat: Resultatet visade att patienter med trycksår ofta var malnutrierade, hade haft oönskad viktnedgång och ett lågt BMI. Ett näringstillskott innehållande vitaminerna A, C, E, proteiner och mineraler, och ett kaloritillskott för att täcka kroppens energibehov gav en förbättrad sårläkning. Slutsatser: Nutrition påverkade trycksårsförekomst och trycksårsläkning hos både malnutrierade och icke malnutrierade patienter. Sjuksköterskans arbetsuppgift innebär att tillgodose ett adekvat näringsintag hos patienter med trycksår.

Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av trycksår. Frågeställningarna var: Hur påverkas patientens välbefinnande av trycksår samt vilka erfarenheter av trycksår beskrivs av patienterna. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes i databaserna PubMed samt Cinahl med hjälp av sökorden ”pressure ulcer”, ”quality of life”, ”well being” och pain. Artiklarna skulle fokusera på patienternas perspektiv samt inte vara för medicinskt inriktade. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån två vedertagna mallar, sammanlagt tretton artiklar valdes ut för att användas i resultatet. Materialet lästes igenom flera gånger, analyserades och syntetiserades för att få fram viktiga teman. Resultatet visade att trycksår påverkade patienten både fysiskt, psykiskt och socialt, där den största fysiska faktorn var smärta. De flesta patienterna hade trycksår grad två eller tre och dessa var oftast belägna vid korsbenet, hälarna, höften eller sacrum. Smärtan beskrevs som värre av patienter med högre grad på trycksåren. Den ständiga smärtan påverkade det dagliga livet och innebar olika begränsningar för patienten. Många patienter upplevde också att de preventiva åtgärder som personalen satte in förvärrade smärtan och vissa ansåg att dessa orsakade nya trycksår. Livskvaliteten och välbefinnandet hos patienterna påverkades negativt i form av exempelvis depressioner och social isolering. Patienterna beskrev olika grader av bland annat känslomässig stress, humörsvängningar, frustration, ilska, nedstämdhet och depression. Oro för sårläkning förekom ofta hos patienterna. Den sociala påverkan hade flera orsaker, bland annat begränsades patienterna fysiskt av att vara på sjukhus, vara sängliggande eller ha besvärande förband. En del patienter upplevde även en minskad vilja att vara social på grund av bland annat sårlukt eller smärta. Med denna litteraturstudie hoppas vi att inblicken i hur patienter med trycksår ökar så att förståelsen samt omvårdnaden för dessa patienter kan förbättras.

Bakgrund: Trycksår är en lokal skada i huden som uppkommer till följd av tryck och/eller skjuv. Trycksårsprevalensen är 12,1 % inom kommunal vård i Sverige (2014). Trycksår är en vårdskada som leder till lidande, smärta, nedsatt livskvalitet, men också till ökad arbetsbelastning och höga kostnader för samhället. Den viktigaste faktorn för att förebygga trycksår är tidig riskbedömning. Studier visar att sjuksköterskor och undersköterskor har bristande kunskaper om trycksår och trycksårsprevention. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för patientsäkerhet, riskbedömningar och kvalitetsutveckling. MAP-systemet är ett visuellt hjälpmedel vid trycksårsprevention som kan användas för att uppnå den optimala lägesändringen. Syfte: Att utvärdera om MAP-systemet tillsammans med teoretisk och praktisk undervisning kan användas som hjälpmedel för att förändra attityder och öka kunskapen om trycksårsprevention bland omvårdnadspersonal i äldreomsorgen. Metod: Kvantitativ empirisk studie med deskriptiv komparativ design. Omvårdnadspersonal (n=40) och vårdtagare (n=12) inkluderades i studien. Omvårdnadspersonalen besvarade TAK-enkäten (Trycksår, Attityder, Kunskap), demografiska frågor samt en utvärdering av MAP-systemet. Vårdtagarens vård avseende trycksårsprevention observerades. Resultat: Studien visar att undervisningen och användandet av MAP-systemet resulterade i en signifikant (z=3,1, N-Ties=38, p=0,002) förbättring av omvårdnadspersonalens kunskaper. Attitydfrågorna visar på en positiv attityd vid båda provtillfällena. Det gick också att utläsa signifikant (z=2,5, N-Ties=11, p=0,016) lägre tryck mellan kropp och underlag vid användning av MAP-systemet samt att signifikant (z=2,5, N-Ties=12, p=0,012) fler preventiva åtgärder vidtogs. Omvårdnadspersonalen gav MAP-systemet som hjälpmedel i omvårdnaden ett högt betyg. Slutsats: När MAP-systemet användes i denna studie tillsammans med en relativt begränsad undervisningsinsats förbättrades omvårdnadspersonalens kunskaper om trycksår och trycksårsprevention. De preventiva åtgärderna ökade och medeltrycket mellan kropp och underlag minskade.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Trots åtgärder för att minska trycksår i vården är det många sjukhus i Sverige som har hög förekomst av trycksår. Patientdelaktighet i vården är viktigt för att öka patientsäkerheten. Det saknas forskning om patientdelaktighet i det förebyggande arbetet om trycksår. Syfte Att utvärdera en skriftlig patientinformation om förebyggande av trycksår. Metod En deskriptiv, komparativ interventionsstudie med en kvantitativ ansats. En skriftlig patientinformation, Hur kan du bidra till att förebygga trycksår implementerades på två kirurgiska vårdavdelningar. Totalt undersöktes 61 patienter på två vårdavdelning som fyllt i frågeformulären, före och efter implementeringen av den skriftliga patientinformationen. Resultat Efter införandet av den skriftliga patientinformationen framkom en signifikant skillnad avseende den information patienterna rapporterade att de fått om risker, orsaker och förebyggande åtgärder för att förhindra uppkomst av trycksår. Även patienternas egen kunskap om trycksår, avseende uppkomst, risk och prevention visade en signifikant skillnad efter interventionen jämfört med före. Flertalet av patienterna tyckte att den skriftliga patientinformationen var användbar, ganska lättläst och hade ett bra utseende. På frågan om patienten själv gjort något under det senaste dygnet för att förebygga trycksår, efter att de läst den skriftliga patientinformationen, svarade 28 (46 %) ja på frågan och 27 av dessa 28 angav lägesförändringar av något slag. Slutsats Undersökningen har visat att en skriftlig patientinformation är ett sätt att få patienten mer delaktig i vad de själva kan göra för att förebygga trycksår på våra vårdavdelningar. Att öka patienters delaktighet i det trycksårsförebyggande arbetet kan minska antalet trycksår som uppstår i samband med slutenvård. Ansvaret för trycksårsprevention ligger hos hälso-och sjukvårdspersonalen. / ABSTRACT BackgroundDespite steps to reduce pressure ulcers in health care, many hospitals in Sweden still have a high prevalence of pressure ulcers. It is important with patient participation in health care to increase patient safety. However, there is no research on patient participation related to pressure ulcer prevention.AimEvaluation of a written patient information in order to prevent pressure ulcers. MethodA descriptive, comparative intervention study with a quantitative approach. The patient information pamphlet, How can you help prevent pressure ulcers was implemented in two surgical wards. A total of 61 patients answered questionnaires before and after the implementation.ResultsPatients ‘experiences on the information they received about risks, causes and preventive measures to prevent pressure ulcers showed a significant difference after the introduction of the written patient information. The patients' knowledge of pressure ulcers, regarding the causes, risk and prevention showed a significant improvement after the intervention. The majority of the patients felt that the written patient information was helpful, fairly easy to read and had a good design. The patients were asked if they done anything in the last day to prevent pressure ulcers, after they read the written patient information. Twenty eight (46%) responded yes to the question, 27 of those 28 stated position changes of any kind. ConclusionThe study showed that a patient information pamphlet is a one way to get patients more involved in what they can do to prevent pressure ulcers. Increasing patients' participation in pressure ulcer prevention can reduce the number of pressure ulcers that occur during inpatient care. Responsibility for pressure ulcer prevention lies with the health care staff.

Bakgrund Trycksår är en lokal skada i hud och underliggande vävnad. Det finns ett antal faktorersom bidrar till uppkomst av trycksår. Riskbedömning för att identifiera riskpatientergörs vanligtvis med hjälp av mätinstrumentet modifierad Nortonskala. Inspektion avhuden ska alltid ingå vid riskbedömning. Hudstatus och uppkomna trycksår ska följasoch dokumenteras under vårdtiden. Förebyggande åtgärder och dess effekter ska ingå idokumentationen. Punktprevalensmätning genomförs två gånger per år i syfte attstudera förekomsten av trycksår i Sverige. Syfte Syftet var att jämföra utfallet av trycksår från punktprevalensmätningen från hösten2012 och våren 2013, med hur det var dokumenterat i journalerna hos dessa patientervid vårdtidens slut. Metod En journalgranskningsstudie med en retrospektiv, deskriptiv design.Inklusionskriterier var att patienterna vårdades minst 24 timmar på enortopedavdelning. Sjuttiofem journaler granskades. Variabler som granskades varålder, kön, akut eller elektivt intag, inskrivningsdatum, utskrivningsdatum, antalvårddagar, riskbedömning, om trycksår fanns vid inskrivning, om trycksår fanns vidutskrivning samt om trycksårsförebyggande åtgärder satts in. Resultat Av de granskade journalerna hade sju procent av patienterna trycksår vid utskrivning.Punktprevalensmätningen visade att 38 procent av patienterna hade trycksår. På denelektiva avdelningen riskbedömdes 91 procent jämfört med den akuta avdelningen där73 procent riskbedömdes. Slutsats Det finns brister i sjuksköterskans dokumentation vad gäller riskbedömning,förekomst av trycksår samt förebyggande åtgärder.

Bakgrund: I Sverige är det en prevalens på 16 procent gällande trycksår. Av de som ligger på sjukhus eller bor i särskilt boende ökar riskerna att drabbas av trycksår med 16.6 procent respektive 14.5 procent. Faktorerna som kan orsaka att ett trycksår uppstår är bland annat nedsatt hudstatus, inkontinens och undernäring. För patienten som får trycksår medför det en smärtsam upplevelse som i sin tur leder till en försämrad livskvalitet. Genom omvårdnaden som en sjuksköterska utför innefattar det prevention av trycksår. Därför är det av vikt att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av arbetet kring preventionen av trycksår. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta preventivt mot trycksår inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bygger på åtta vetenskapliga artiklar som ligger till grund för tre huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans erfarenhet av riskfaktorer, förutsättningar hos sjuksköterskan för fungerande trycksårsprevention och sjuksköterskans erfarenhet av samverkan. Underkategorierna som framkom var planering av vård, attityder och kunskap av prevention, behov av resurser, teamarbetets betydelse och kommunikation mellan professioner.Slutsats: Föreliggande studies resultat visade på att sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om trycksårsprevention men att det av olika anledningar brister i omvårdnaden. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för vidare forskning kring fungerande metoder av prevention mot trycksår samt validiteten av riskbedömningsinstrument. Det skulle kunna leda till en mer kontinuerlig och säker vård.

Bakgrund: Trycksår är ett vanligt problem inom sjukvården som skapar stort lidande för dedrabbade. Trycksår är skador i huden och/eller underliggande vävnad, vanligtvis där benligger nära huden. Detta uppstår främst som resultat av tryck eller tryck i kombination medskjuvning. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans preventiva arbete för att förebyggatrycksår samt sjuksköterskans behov för att kunna förebygga trycksår. Metod: Totaltinkluderades 15 artiklar i litteraturöversiktens resultat. Artiklarna valdes ut systematiskt föratt finna studier som svarade till litteraturöversiktens syfte. Artiklarna som valdes ut varkvalitativa, kvantitativa och av mixad design. Resultat: Sjuksköterskans arbetsuppgifter idet preventiva arbetet mot trycksår inkluderade samarbete med andra professioner,dokumentation, utförande av riskbedömningar samt att tillgodose patienternas behov avnäring och utförande av hudvård. Sjuksköterskan försökte även få patienterna delaktiga i sinvård genom att ge rikligt med information. För att göra detta möjligt hade sjuksköterskan ettbehov av adekvat utrustning som exempelvis tryckreducerande madrasser, glidlakan ochkilkuddar samt utbildning för att bibehålla kunskap inom området.Diskussion: Sjuksköterskor behöver adekvat utbildning och utrustning för att bedriva engod omvårdnad och ett trycksårsförebyggande arbete som främjar patientens förutsättningarför att bli oberoende. Slutsats: Fortbildning samt kvalitetssäkrad utrustning kan ses som enförutsättning för sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår. Framtida forskning börfokusera på mer delaktiga patienter i form av egenvård för ett trycksårsförebyggande arbete. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Bakgrund: Trycksår är ett stort globalt hälsoproblem som blir allt vanligare bland befolkningen. Det orsakar stort lidande och smärta hos patienten. Därför behöver sjuksköterskan mer kunskap för att kunna förstå patienter bättre samt lindra deras lidande och ge en personcentrerad vård. Om sjuksköterskan inte förstår patientens upplevelse kan detta resultera till allvarliga konsekvenser. Patienters upplevelser är betydelsefulla i vården för att kunna förebygga trycksår.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av trycksår.  Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats med inspiration från Friberg (2017b) som är baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier vilka är upplevelser av smärta, fysiska upplevelser av sår, psykiska upplevelser och upplevelser av självständighet.  Slutsats: Trycksår orsakar både fysiskt och psykiskt lidande. Deras självständighet blev förändrad på grund av trycksåret. Sjuksköterskan bör vara mer observant på att bli bättre på omvårdnaden när det gäller förebyggande strategier. En välfungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är värdefullt inom omvårdnad, för att patienten ska känna sig engagerad, respekterad samt delaktig i sin vård. Mer kunskap och förståelse behövs för att förstå hur trycksår kan påverka patientens dagliga liv. Kunskap kan resultera till mindre smärta och vårdlidande.

Bakgrund: Trycksår är ett stort omvårdnadsproblem inom hälso- och sjukvården och anses som en vårdskada. Det är en skada som uppkommer i den underliggande vävnaden eller i huden. Ett trycksår kan vara ett resultat av en inadekvat vård eller att patienten lider av en bakomliggande sjukdom. Riskfaktorer är inaktivitet, sängliggande eller dålig nutrition. Trycksåret klassificeras utifrån fyra olika kategorier. Forskning och statistik fokuserar på trycksårets behandling och hur många som är beträffande, däremot finns det väldigt lite forskning av patientens upplevelse av att leva med trycksår. Det är därav viktigt att beskriva hur patienter upplever att leva med trycksår i syfte att få en djupare förståelse för patientens situation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av att leva med trycksår. Metod: Metoden var en litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på sex vetenskapliga artiklar innehållande kvalitativa data som sedan analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Från analysen framgick tre kategorier vilka är att leva med fysiska begränsningar, att leva med sociala begränsningar och att leva med psykiska begränsningar vilket sammanfattas i ett övergripande tema att leva med ett förändrat liv som speglar patienternas upplevelser av att leva med trycksår. Slutsats: Studien visar att patienterna som lever med trycksår upplever en konstant smärta i vardagen och därför behöver dessa patienter adekvat smärtlindring både i vardagen men också i samband med behandling. Det är viktigt att sjuksköterskan efterfråga patientens egen upplevelse för att få en ökad förståelse kring patientens egen situation och utformar omvårdnaden som i så stor utsträckning som möjligt möter patientens behov.