Inledning: prevalensen av trycksår är en indikator för kvaliten på vården och patientsäkerheten. 91% av alla trycksår som uppstår på sjukhus i Sverige kunde förebyggas. Förekomsten av andelen trycksår ökade från ca 11% år 2020 till 14% år 2021. Behandling och förebyggande av trycksår ingår i omvårdnads arbetet som sjuksköterskor ansvarar över, och genom att belysa patienternas upplevelseer av att ha trycksår kan sjuksköterskor ge ett bättre stöd, omvårdnad och även ett bättre bemötande till patienter med trycksår. Syfte: syftet med litteraturstudien var att sammanställa aktuell forskning om patienters upplevelser av att ha trycksår. Metod: litteraturstudien är utformad efter Polit och Becks (2021) nio steg för litteraturstudier. Artikelsökningarna utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Sökningarna resulterade i 11 artiklar som utgör litteraturstudiens resultat. Resultat: resultatet delades in i fyra huvudkategorier som belyser patienters upplevelser av att ha trycksår: leva med smärta, att känna osäkerhet och oro, sociala begränsningar och delaktighet i sin trycksårsbehandling. Slutsats: Patienters upplevelser av trycksår är olika. Patienter med trycksår upplever en svår kontrollerad smärta, oro relaterad till bristande kommunikation med sjuksköterskor och social isolering på grund av nedsatt rörlighet och trycksårs lukt. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter visades vara viktigt för patienternas delaktighet. Patienterna upplevde att information om trycksårs utveckling och förebyggande åtgärder ska ges muntligt av sjuksköterskor vid upprepade tillfällen för bästa resultat.

Introduktion/Bakgrund: Trycksår är en av de större vårdskadorna vi har i Sverige. Trycksår är enlokaliserad skada på huden eller underliggande vävnad, oftast över benutskott. För att kunna förhindrauppkomsten så behövs det att sjuksköterskan känner till riskfaktorerna och vilka omvårdnadsåtgärder sombehövs då sjuksköterskan har ansvaret för att förhindra uppkomsten av trycksår. Patienter som lever medtrycksår upplever en känsla av hopplöshet, förtvivlan och hjälplöshet kopplat till sitt trycksår. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera omvårdnadsinterventioner vid trycksår eller risk förtrycksår. Metod: Litteraturstudien utformades ur Polit & Beck, (2021) nio steg. För att få fram artiklarna i resultatetanvändes databaserna Cinahl samt PubMed. I resultatet användes 12 artiklar varav 9 kvantitativa och 3kvalitativa.Resultat: Resultatet som framkom litteraturstudien gav tre teman där Riskbedömningar & bedömning avhud, avlastning av tryck & ändring av kroppspositionering samt bedömning av nutritionsstatus och atttillgodose födointag var omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskorna använde sig av för trycksår. Slutsats: Utfördes hud- och riskbedömningar det första dygnet så var det mindre sannolikt att patientenutvecklade ett trycksår. Sjuksköterskan mer sannolikt att införa vändningar eller tryckavlastandemadrass viden högre risk av trycksår. Nutritionen kom i andrahand enligt sjuksköterskorna då dietisten hade den primärarollen

Detta examensarbete handlar om en produktutveckling och har syfte till att vidareutveckla en alternativ lösning på befintlig luftsittdyna som förebygger trycksår hos rullstolsburna personer. Uppkomsten av trycksår orsakar stor lidande för personen och även stor kostnad för vården, därför är det väldigt viktigt med ett tryckavlastande hjälpmedel. Arbetet innebär en produktutveckling av befintlig luftsittdyna med hjälp av att integrera nya tekniska lösningar. Målet är att underlätta användare för att kunna mäta trycket på olika punkter vid sittande position samt få mer precision på lufttryckvärdet i luftsittdyna efter behovet. Bakgrunden till detta är att de personer som är i beroende av rullstol för sina förflyttningar har hög risk för att få trycksår och behöver tryckavlastande dyna. De befintlig luftsittdyna saknar precision av lufttryck inställning samt har några begränsningar i användningen utifrån användarupplevelser. Detta examensarbete började med att undersöka möjligheter till utvecklingen av en befintlig luftsittdyna genom att intervjua en expert på hjälpmedelscentrum i Västerås. Därefter utfördes identifiering av användarbehov med enkätundersökning och samlade alla teoretiska data i området. Utifrån resultatet av webbaserad enkätundersökning som deltagarna fick svara på flervalsfrågor, öppna-frågor och svaren från intervjun skapades tänkbara koncept. Konceptet analyserades och sedan valdes ut det som motsvarade användarbehovet bäst. Examensarbetet användes av produktutvecklingsprocessen som är beskriven i boken enligt (Ulrich & Eppinger, 2014). Det omfattar produktplaneringsprocessen, datainsamling, produktutvecklingsprocessen, målspecifikationer, konceptgenerering, konceptval och prototypframtagning.  Slutkonceptet har som syfte att öka flexibilitet och användarvänlighet som bidrar till en uppfyllelse av önskemål från experten och användarna utifrån undersökningarna. / This thesis is about product development of an existing air cushion that prevents pressure ulcers in wheelchair-bound persons. The work aims to develop an alternative solution for the product to increase ease of use and facilitate the air pressure setting of the cushion. The onset of pressure ulcers causes great suffering for the person and also great cost for the care, therefore it is very important with a pressure relieving aid. The work involves product development of existing air cushions with the help of integrating new technical solutions with the aim of facilitating users to be able to measure the pressure at various points at the sitting position and to get more precision on the air pressure value in the air cushion as needed. The reason for this is that the people who are dependent on a wheelchair for their movements are at high risk of getting pressure ulcers and need a pressure relief cushion. The existing air cushion lacks the precision of the air pressure setting and has some limitations in use based on user experiences. This thesis started by exploring opportunities for the development of an existing air cushion by interviewing an expert at an auxiliary center in Västerås. Subsequently, identification of user needs was carried out with a survey and collected all theoretical data in the area. Based on the results of a web-based survey that participants were asked to answer multiple-choice questions and also open-ended questions as well as the answers from the interview, conceivable concepts were created and then analysed and selected the concept that best suited the user's needs. The degree project was used by the product development process, which is described in the book according to (Ulrich & Eppinger, 2014). It includes the product planning process, data collection, product development process, target specifications, concept generation, concept selection and prototype development. The final concept aims are to increase flexibility and user-friendliness together contributing to the fulfilment of the wishes of the expert and the users based on the survey.

ABSTRAKT Bakgrund: Att förebygga sjukdom och lindra lidande är två av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trycksår räknas som vårdskada och är ett universellt problem med relativt konstant frekvens som innebär mycket smärta och lidande för patienten. Trycksår kan förebyggas i de flesta fall vilket är en del av vårdpersonalens ansvar. Syfte: Denna litteraturstudie avser att beskriva vårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax. Metod: 11 kvantitativa forskningsartiklar om vårdpersonals kunskap beträffande trycksårsprofylax har granskats och sammanställts för att få en klarare syn på kunskapen. Resultat: Även om vårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax överlag är relativt god så har man ändå kunnat identifiera stora kunskapsluckor. Konklusion: Dessa kunskapsluckor kan vara en av orsakerna till att undvikbara trycksår fortfarande uppstår.     Nyckelord: Sjuksköterska, trycksår, prevention, profylax, kunskap

Bakgrund: Trycksår är ett omfattande och kostsamt problem för samhället, leder till smärta och lidande hos patienterna. Trots mycket vetenskaplig fakta om ämnet fortsätter prevalensen av trycksår att vara alltför hög. Många studier påvisar att det finns brister i både kunskap och attityder till trycksår och trycksårsprevention bland omvårdnadspersonal. Syfte: Att beskriva och jämföra vilka attityder till och vilken kunskap om trycksår och trycksårsprevention det fanns hos omvårdnadspersonal inom två olika verksamhetsområden ortopedi och kirurgi. Metod: Deskriptiv och komparativ enkätstudie med kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till 82 sjuksköterskor och undersköterskor inom två olika omvårdnadsenheter, ortopedi och kirurgi. Det var 41 personer som deltog i studien. Resultat: Samtliga var positivt inställda till trycksårsprevention. Inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan grupperna inom attityddelen. Inom kunskapsdelen fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna i temat Riskbedömning/instrument, där omvårdnadspersonalen inom kirurgi besatt en större kunskap. Inom resterande teman fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna. Slutsats: I denna studie var attityderna till att arbeta med trycksårsprevention positiva, det fanns dock kunskapsbrist bland omvårdnadspersonalen inom vissa områden av trycksår och trycksårsprevention. Inom temat Förebyggande åtgärder fanns mest bristande kunskap, därför behövs utbildning där tyngdpunkten bör ligga på de bristande områdena inom trycksår och trycksårsprevention.

<p>En god nutritionsstatus är av betydelse för en optimal sårläkning. Syftet med denna studie var att beskriva sambandet mellan nutrition och sårläkning ur ett omvårdnadsperspektiv. Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. I dessa framkom nutritionsstatusens samband med sårläkning och vad sjuksköterskan kan påverka genom sina omvårdnadsåtgärder. Det kom även fram att energibehovet ökade när patienterna hade svårläkta sår. Sjukhusmaten täckte inte det dagliga behovet av näringsämnen hos patienter med tryck- eller bensår, utan ofta behövdes ett kosttillägg. Det visade sig att protein hade en stor betydelse för sårläkningen, men att det inte enbart var protein utan att det var ett samspel mellan alla näringsämnen som hade betydelse. Viktiga uppgifter i sjuksköterskans arbete var att tidigt uppmärksamma en försämrad nutritionsstatus och att sätta in relevanta omvårdnadsåtgärder. Detta kunde vara dietråd eller att berika kosten med olika tillägg samt att se helheten i patientens måltidsmiljö och anpassa den individuellt. Mer utbildning i nutrition och dess påverkan vid sårläkning behövs för att omvårdnaden ska kunna bli optimal. För att uppmärksamma nutritionens betydelse för sårläkning bör ytterligare forskning bedrivas på området.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vad som fanns dokumenterat i omvårdnadsstatus samt Nortonpoäng relaterat till trycksår på en njurmedicinsk avdelning. Studien gjordes genom att granska avidentifierade patientjournaler (n=50) från en njurmedicinsk avdelning i Sverige. Studien är empirisk kvantitativ av deskriptiv karaktär. Författarna granskade graden av dokumentation i omvårdnadsstatus med hjälp av granskningsschemat Cat-ch-ing. Sökord som granskades var kommunikation, kunskap, nutrition, elimination, aktivitet, sömn, psykosocialt, smärta/sinnesintryck, hud/vävnad, andning/cirkulation och välbefinnande. Även uppdaterat status och Nortonbedömning granskades. Inklusionskriterier för studien var att patienten skulle ha varit inneliggande i minst fyra dygn, varit inskriven vid den aktuella avdelningen samt tillhöra gruppen njurpatienter. I studien framkom att 76 procent av patienterna enligt journalerna var bedömda med Norton. Tio procent av patienterna var bedömda att ligga i riskzonen för att utveckla trycksår (Norton ≤20). I resultatet framgår att omvårdnadsstatus var komplett dokumenterat i två (fyra procent) av journalerna enligt den kvantitativa granskningen. 34 procent av journalerna var mycket bra dokumenterade enligt den kvalitativa granskningen.</p>

Syftet med studien var att undersöka vad som fanns dokumenterat i omvårdnadsstatus samt Nortonpoäng relaterat till trycksår på en njurmedicinsk avdelning. Studien gjordes genom att granska avidentifierade patientjournaler (n=50) från en njurmedicinsk avdelning i Sverige. Studien är empirisk kvantitativ av deskriptiv karaktär. Författarna granskade graden av dokumentation i omvårdnadsstatus med hjälp av granskningsschemat Cat-ch-ing. Sökord som granskades var kommunikation, kunskap, nutrition, elimination, aktivitet, sömn, psykosocialt, smärta/sinnesintryck, hud/vävnad, andning/cirkulation och välbefinnande. Även uppdaterat status och Nortonbedömning granskades. Inklusionskriterier för studien var att patienten skulle ha varit inneliggande i minst fyra dygn, varit inskriven vid den aktuella avdelningen samt tillhöra gruppen njurpatienter. I studien framkom att 76 procent av patienterna enligt journalerna var bedömda med Norton. Tio procent av patienterna var bedömda att ligga i riskzonen för att utveckla trycksår (Norton ≤20). I resultatet framgår att omvårdnadsstatus var komplett dokumenterat i två (fyra procent) av journalerna enligt den kvantitativa granskningen. 34 procent av journalerna var mycket bra dokumenterade enligt den kvalitativa granskningen.

Trycksår är sedan länge klassat som ett smärtsamt folkhälsoproblem. Trycksår uppstår som en komplikation till en annan sjukdom eller på grund av immobilitet och orsakas av för högt tryck mot kroppens vävnad. Kostnaden för behandling och prevention av trycksår är klassad som den tredje dyraste efter cancer och kardiovaskulär sjukdom. Primärpreventiva åtgärder, vilka används innan trycksår uppkommit, behöver därför tillämpas för att undvika ökat lidande, ökade vårdkostnader samt ökade vårdtider. Detta går i linje med det hälsofrämjande omvårdnadsarbete som av sjukvården ska bedrivas för att hjälpa patienter till att känna uppnådd hälsa och samtidigt förebygga ohälsa. Studien syftar till att beskriva vårdpersonals primärpreventiva åtgärder för att undvika uppkomst av trycksår hos vuxna patienter på sjukhus. En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design har genomförts. I studiens resultat framkom fyra kategorier vilka används på sjukhus vid primärpreventivt arbete mot trycksårsuppkomst. Dessa var riskbedömning, tryckavlastning, näringstillstånd samt utbildning/fortbildning. Studien visar på vilka primärpreventiva åtgärder som används på sjukhus och vilka av dessa som är evidensbaserade. Tidigare nämnda kategorier bör enligt studieförfattarna ses som hörnstenar vid det primärpreventiva arbetet mot trycksårsuppkomst. Dock pekar resultatet på att mer utbildning av berörd vårdpersonal behövs och att åtgärder som planeras inte genomförs.

En god nutritionsstatus är av betydelse för en optimal sårläkning. Syftet med denna studie var att beskriva sambandet mellan nutrition och sårläkning ur ett omvårdnadsperspektiv. Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. I dessa framkom nutritionsstatusens samband med sårläkning och vad sjuksköterskan kan påverka genom sina omvårdnadsåtgärder. Det kom även fram att energibehovet ökade när patienterna hade svårläkta sår. Sjukhusmaten täckte inte det dagliga behovet av näringsämnen hos patienter med tryck- eller bensår, utan ofta behövdes ett kosttillägg. Det visade sig att protein hade en stor betydelse för sårläkningen, men att det inte enbart var protein utan att det var ett samspel mellan alla näringsämnen som hade betydelse. Viktiga uppgifter i sjuksköterskans arbete var att tidigt uppmärksamma en försämrad nutritionsstatus och att sätta in relevanta omvårdnadsåtgärder. Detta kunde vara dietråd eller att berika kosten med olika tillägg samt att se helheten i patientens måltidsmiljö och anpassa den individuellt. Mer utbildning i nutrition och dess påverkan vid sårläkning behövs för att omvårdnaden ska kunna bli optimal. För att uppmärksamma nutritionens betydelse för sårläkning bör ytterligare forskning bedrivas på området.