No description available.

Syftet med studien är att få en bild av hur pedagoger i förskolan uppfattar och definierar trygghetsbegreppet samt hur förutsättningar för trygghet skapas på förskolan. I bakgrunden presenteras trygghetsbegreppet utifrån olika teorier. Resultatet visar att faktorer med betydande roll för att ett barn ska känna trygghet är; en trygg anknytning till föräldrar men även till andra vuxna som exempelvis pedagoger. Studien visar även att en god samverkan mellan hemmet och förskolan är oerhört viktig samt att barn får uppleva en god samvaro med kamrater. Studien visar även hur betydelsefullt det är att förskolan har kunskap om anknytning, utveckling och socialisering.

Sjuksköterskans arbete innebär att vårda svårt sjuka patienter, se till varje individs behov samt fungera väl i relation till anhöriga, kollegor och andra yrkeskategorier. I denna krävande arbetsmiljö, där det ofta är stressigt och många etiska och moraliska frågor uppstår, kan det kännas övermäktigt. Ett behov av handledning finns. Syftet med studien var att belysa värdet av handledning för sjuksköterskor. Studien genomfördes som en litteraturstudie och den baseras på 13 vetenskapliga artiklar som granskats och bearbetats. Resultatet redovisas i följande huvudrubriker: värdet av struktur som skapas vid handledning, värdet av handledning för gruppen och värdet av handledning för enskilda sjuksköterskan. Det gemensamma resultatet var att handledningen innebar en stärkt individuell yrkesprofession samt en ökad kompetens, vilket medförde en större känsla av tillfredställelse och ökad kontroll i arbetet. Även på det personliga planet medförde handledningen förbättrad självkänsla och ökat självförtroende. Handledningen gav även deltagarna en starkare gruppsammanhållning och ett förbättrat samarbete. Gemenskapen ökade sinsemellan och deltagarna vågade därmed dela med sig av sina erfarenheter, kunskaper och känslor. Tack vare trygghet i handledningsprocessen så skapades det en känsla av sammanhang. Vårdverksamheter bör säkerställa att handledning genomförs kontinuerligt och fortsatta studier bör genomföras för att belysa handledningens effekter för sjuksköterskan.

Denna kvalitativa intervjustudie belyser åtta pedagogers syn på förskolan och det arbete som utförs gällande den sociala tryggheten på förskolor. Vårt syfte med denna undersökning har varit att ta reda på hur förskolan arbetar för att skapa en trygg miljö för de barn som vistas där, samt ta reda på hur pedagoger arbetar med barn som behöver stärka sin självkänsla och sitt självförtroende.  Ytterligare en del i undersökningen har varit att ta reda på om antalet barn och sammansättningen av barn kan påverka tryggheten i barngruppen. I resultatet framkommer det att samtliga pedagoger anser att arbetet med tryggheten är viktig för barns lärande och att det sociala samspelet är viktigt för att skapa trygghet. Vidare menar flera pedagoger att ett bra klimat på förskolan främjar arbetet med trygghet. Ytterligare visar undersökningen att det ute på förskolorna finns ett medvetet arbetssätt för att främja tryggheten på förskolan och barns sociala utveckling. Flera pedagoger påtalar även vikten av ett gemensamt förhållningssätt.

Studiens syfte är att undersöka hur förskolepedagogers ledarskap påverkar möjligheterna för barns inflytande under de skapande aktiviteterna i verksamheten. Befintlig forskning visar en stor bredd på tolkningar av begreppet inflytande, trots detta betonar läroplanen för förskolan just vikten av barnens inflytande på verksamheten. Studien har baserats på observationer gjorda på två förskolor vid ett flertal tillfällen under en tvåveckors period. Studien omfattar sex skilda pedagoger med flerårig yrkeserfarenhet. Resultatet har speglats mot litteratur utifrån fyra frågeställningar: Vilka sätt att styra de skapande aktiviteterna har jag kunnat se vid mina observationer? Hur påverkas barnens inflytande beroende på pedagogens styrning? Hur utvärderas barnens upplevelser och tankar efter aktiviteterna? Hur anknyter pedagogerna sin praktik till styrdokumenten? Analys av observationsanteckningar synliggjorde en större grad av inflytande från barnen än jag inledningsvis upplevde. Studien visade endast två befintliga atmosfärer mellan vuxna och barn där Skolverkets tidigare studie visat på tre stycken, detta kan kanske tillskrivas det faktum att det är en kvalitativ studie med för litet antal observationstillfällen för att göra någon generalisering. Det studien har kunnat visa på har varit en samspelande och en instabil atmosfär. Skolverkets skrivelse definierar utöver dessa även en kontrollerande atmosfär som alltså inte har kunnat identifieras i denna studie.

2010 reviderades läroplanen för förskolan. Frågor som berör förändring i förskolans uppdrag är alltid intressanta att studera för alla verksamma pedagoger i förskolan, framför allt för att de verksamma skall kunna föra verksamheten framåt i önskad riktning. Syftet med denna studie är att undersöka förskolelärares intentioner med att ha sångsamling som en aktivitet med de yngsta barnen i förskolan och hur sångsamling används som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Arbetet bygger på ett flertal observationer samt en gruppintervju med tre erfarna förskolelärare. Resultatet visar på att pedagogernas intentioner är de samma som funnits länge i den traditionella förskolan, det vill säga att ge de yngsta barnen trygghet och individuation, men även andra intentioner framkom som emotionellt gruppinriktade, emotionellt lärandeinriktade, lärandeinriktade, fysiskt inriktade samt skolförberedande. Förskolans läroplan ligger till grund för pedagogernas intentioner med att använda sångsamling som aktivitet och resultatet visar på hur förskollärarna använder sångsamling som ett didaktiskt verktyg genom att vara väl medvetna om deras egna intentioner och gör sångsamlingen till ett utvecklande och lärande forum för de yngsta barnen.

This study, written in the form of an essay starts with the visualized narrative of a preschool preparatory training experience. The narrative illustrates a troubled conjunction between teacher and parent. The troubled conjunction concerns how long the preschool preparatory training should be. The objective of this study is to explore my own actions and with the outset of my professional role assess and learn what happens in this meeting. My question formulations are: How can I relate to parents with other expectations then mine? What kind of dialog can I hold with the parents? I closely monitor my experiences and my practical knowledge, objectively and meticulously. To conduct an assessment from many perspectives, I used a hermeneutic method to interpret my own actions as well as the research I have studied. Theoretical perspectives of great importance for this study is primarily works by Anders Broberg, Pehr Granqvist, Tord Ivarsson, och Pia Risholm Mothander who all are of significant importance for their research of emotional attachment-behavior in children. The pedagogues Lene Lind, Gunilla Niss och Anna-Karin Söderström have given me many different outlooks with their work and research of integration between home and preschool. In this way they had great influence of the content in the essay. In my research I have come to the conclusion, one of the most important aspects during the preschool preparatory training is to form an open and trustworthy dialog between parents and teacher. Another aspect is the importance for the teacher to reflect over the pedagogical method used during the preparatory training. Also to reflect over daily routines, approach and relations.

Inledning När barnet börjar på förskolan medför det en stor förändring för både barn och föräldrar. Inskolningen innebär att barnet ska vänja sig vid en ny miljö och nya människor samt separera från sina föräldrar. Hur denna process påverkar alla inblandade är individuellt, men det är förskollärarens ansvar att planera och genomföra inskolningen. Från att inskolningarna under många år sett i stort sett likadana ut på de flesta förskolor, finns det idag en rad olika inskolningsmetoder att välja mellan. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som kan avgöra vilken inskolningsmetod förskollärare väljer att använda sig av med de yngre barnen, samt hur de motiverar sina val. Metod Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med intervjuer av fem förskollärare som arbetar med de yngre barnen. Vi har använt oss av anknytningsteorin som teoretisk utgångspunkt då den innefattar kunskap om hur viktig anknytningen är för barnets sociala utveckling och för utforskande och lärande. Resultat Resultatet visar att de begrepp som används för olika inskolningsmetoder i själva verket innebär olika saker för olika personer. Många pratar om föräldraaktiv inskolning, men det finns inte någon bestämd betydelse av begreppet. Det här kan lätt leda till missförstånd och osäkerhet, inte minst bland föräldrar. Det verkar finnas ett behov av forskning kring de olika inskolningsmetoder som används, samt teoretisk kunskap om separationer och anknytning för barn. Endast en av de intervjuade förskollärarna nämner anknytningsteorin. Det visade sig också att förskollärarnas möjlighet att själva påverka vilken inskolningsmetod som ska användas, är avgörande för om de är positivt inställda till den eller inte. Samtliga intervjuade förskollärare menar att inskolningen är en viktig period och att det är barnens behov som är viktigast när inskolningen planeras och genomförs. Det framkom ändå att föräldrarnas och pedagogernas behov i några fall går före.

Detta är en studie där åtta förskollärare på olika förskolor beskriver hur de arbetar med musik som innehåll i förskolans verksamhet. Studiens syfte var att se hur förskollärarna arbetar med musik för att främja barns utveckling och lärande, samt vilket fokus det fanns i deras didaktiska planeringar. Metoden som använts är av kvalitativt slag och intervjuer genomfördes för att samla in material. Resultatet visar att förskollärarna inte genomför didaktiska planeringar men att de har ett syfte och mål med sina musikaktiviteter. Trots att förskollärarna har olika förkunskaper rörande musik beskriver de liknande arbetssätt där musiken används på ett traditionellt sätt vilket förskollärarna menar är genom sång, rytmik och rörelse. Flertalet av förskollärarna talade om trygghetens betydelse för arbetet med musik och efterfrågade kompetensutveckling på området.

Det kommer ungefär 3000-4000 ensamkommande flyktingbarn till Sverige per år. Många kommer från Afghanistan och Somalia. De här barnen har ofta upplevt krig och/eller fattigdom. Att som barn komma ensam till ett nytt land med en annan kultur, språk och levnadssätt är en utmaning och blir för många en fysisk och psykisk påfrestning. Det gör dessa barn till en utsatt grupp i samhället och därför är trygghet viktigt för dessa barn. Trygghet innebär att vara fri från hot och oro. I studien har vi undersökt ensamkommande barns uppfattningar om och förutsättningar för trygghet.   I denna studie har ett bekvämlighetsurval använts och resulterats i fyra intervjuer med ensamkommande flyktingbarn. Resultatet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att ensamkommande flyktingbarns första tid i Sverige kännetecknades av rädsla, oro och stress. Därför är de i stort behov av trygghet och stöd. Resultaten har kopplats till fyra teorier för att förklara studiens empiri. Dessa teorier är migrationsrelaterad stress, socialt stöd, KASAM och transnationella perspektiv. Några förutsättningar för trygghet som framkommit av resultatet är främst skolan, sociala nätverk och en trygg miljö. Dessa faktorer är viktiga för ensamkommande barns trygghetsskapande och därmed framtid i Sverige.