I studien kommer ni att få ta del av förskollärares och vårdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet är att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvärderas.Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda på mer kring inskolning och de olika metoder som används. Intervjuer användes som undersökningsmetod och totalt genomfördes åtta intervjuer. Fyra intervjuer var med vårdnadshavare som precis genomgått en inskolning och fyra var med förskollärare kring deras arbete med inskolningsprocessen. Fyra av informanterna har erfarenhet kring tredagars inskolning och de andra fyra har erfarenhet av en tvåveckors inskolning.Studien visar att pedagogers förhållningssätt till barn och vårdnadshavare har en betydelse för hur inskolningen blir och hur det fortsatta samarbetet med familjen fungerar. Det har även framkommit att en anknytningsperson utöver familjen är viktig i barnets liv, för att barnet ska känna sig trygg och kunna utvecklas individuellt och i grupp. Inskolningsprocessen handlar om anknytning, trygghet och relationsskapande. Resultatet visar att det inte finns en inskolningsmetod som passar för alla. Det förskollärare bör lägga tid och kraft på är att vara flexibla, lyhörda och se till familjers olika behov. Det är nyckeln till en god relation mellan hem och förskola.

Skolmåltiden är en viktig del i elevernas vardag. Vi har i denna studie undersökt vad det är som påverkar elevernas val att äta eller inte äta i skolans matsal. Genom närvaro av lärare i matsalen skapas en lugnare och mer harmonisk miljö för eleverna som äter där. Syftet med studien var att med hjälp av faktorerna stress, trygghet och miljö, undersöka elevers matvanor i skolan. Vi valde att genomföra en enkätundersökning på elever i år 7 till år 9 på en skola i södra Sverige, där sammanlagt 70 av 109 elever svarade på enkäten. Resultatet visar att det finns elever som vantrivs i skolans matsal. Andra negativa faktorer eleverna pekade på var ljudnivån och kvalitén på maten. Det framkom även att många av de tillfrågade eleverna inte åt lunchen varje dag i skolan. Enligt enkäten fanns få lärare i matsalen, vilket eleverna ansåg skapade en otrygg miljö. Slutsatsen av denna studie är att de val som eleverna ställs inför om de skall äta eller inte äta beror inte enbart på de faktorer vi tittat närmare på, utan är en kombination av dessa faktorer tillsammans. De går in i varandra och tillsammans skapar de förutsättningar för en god miljö i skolmatsalen.

No description available.

Syftet med studien var att ta reda på vad eleverna upplever och känner inne i ett omklädningsrum i samband med idrottslektionen. Frågeställningar - Hur upplever eleverna tiden i omklädningsrummet före och efter en idrottslektion? - Är omklädningsrummet en plats där eleverna känner sig trygga? - Vad finns det för skillnader mellan pojkars och flickors upplevelser i omklädningsrummen? Metod Studien genomfördes på en skola söder om Stockholm. En enkät delades ut till eleverna i en klass i respektive årskurs 7,8 och 9. Resultaten presenterades i form av diagram och pojkar och flickors svar jämfördes. Resultat Undersökningen visar att en stor mängd av eleverna alltid är trygga i omklädningsrummet däremot visar resultatet även att det finns elever som alltid är otrygga vilket är ett allvarligt problem som behöver belysas. I resultatet kan man även se att det finns elever som tycker att det alltid är jobbigt att vara naken i samband med duschandet i omklädningsrummet. Slutsats Jag anser att det är viktigt att forska vidare inom ämnet som jag valt för att belysa problemen som uppstår i omklädningsrummen för lärare och skolor. I läroplanen kan man läsa att mobbning inte får förekomma men det sker ändå. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

The study aimed to explore how patients with ICDs experience their quality of life with a focus on everyday life, electric shocks, and how support from the health service is perceived. The studydesign is descriptive with a qualitative approach. Semi-structured interviews were conducted with seven patients. Data collection lasted for three weeks and interviews were conducted in the participant´s homes, at the participants’ workplaces or over the phone. The study shows that most participants have learned to live with the ICD. Most participants felt that they had not made any major changes in their everyday life’s and a majority of the participants felt confidence and security regarding their ICD. Electric shocks gave feelings of stress, uncomfortability and safety. During increased physical exertion patients could be concerned about the possibility of getting an electric shock.. The support of the health care was perceived satisfactory and information about the ICD was considered good for several patients. Some participants felt that they had not received sufficient information. Conclusion: Most participants live fulfilling lives and have a positive attitude towards their ICD. Reported stress and anxiety related to the underlying heart disease more than the ICD. The ICD therapy was considered to provide security, although there were concerns about unexpected electric shocks from some of the participants. The support from the healthcare was mostly good. There is a lack of information about the treatment and psychosocial follow-up. Nurses should be sensitive and provide counseling to this group of patients.

Inskolningen är en stor omställning för förälder och barn och inskolningsformerna kan se lite olika ut på olika förskolor. I föreliggande studie har inskolningsformer på två förskolor belysts genom att undersöka pedagogers föreställningar om och erfarenheter av inskolning. Mitt empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på två förskolor i Mellansverige. Uppsatsen inspirerad es av fenomenografi, vilket innebär att målet var att identifiera variationerna i pedagogernas utsagor om fenomenet inskolning. I analysen av materialet framkom hur två olika inskolningsformer kan se ut, jag uppmärksammade dessutom tre teman; yrkesrollen, trygghet och föräldrasamverkan. Yrkesrollen upplevdes som komplex och karaktäriseras av en balansgång mellan lärande och omsorg. Samtliga pedagoger benämnde trygghet som det viktigaste målet för inskolningen och pedagogernas utsagor utgör en samlad definition av trygghet i studien. Föräldrasamverkan är en viktig del av förskolans verksamhet och grundläggs redan under inskolningsdagarna. Pedagogernas utsagor skiljer sig något mot den tidigare forskningen och den teoretiska ståndpunkten vad gäller inskolning och ålder på barnet. Bland annat gav pedagogerna uttryck för att det är enklare att inskola de yngsta barnen medan Hårsman (1994) belyser det lilla barnets separationsångest. Paralleller går att dras mellan resultatet i föreliggande studie till resultatet i Simonssons och Thorells (2010) studie vad gäller inskolningen som en aktiv process med flera aktiva deltagare.

Denna uppsats berör begreppet trygghet på en kommunal nivå med syfte att undersöka organisationerna i Halmstads kommuns syn på begreppet. Intervjuerna gjordes med sex personer från fem verksamheter i kommunen där intervjufrågorna utgick ifrån frågeställningarna om hur de uppfattar begreppet trygghet, hur de arbetar inom sin organisation med begreppet för att öka tryggheten i staden samt vad de själva inte kan göra för tryggheten som invånarna istället kan bidra med. Uppsatsen är framställd efter intervjuer och en rapport som har gjorts om trygghet i Halmstads kommun i relation till teorier, begrepp och tidigare forskning som alla berör ämnet trygghet på ett eller annat sätt. Teorierna berör trygghet på en lokal och kommunal nivå med begrepp som risksamhället, organisationskultur och det offentliga rummet. Resultatet visar på att det inte finns någon specifik definition av begreppet trygghet varken inom kommunen i helhet eller i organisationerna. Arbetet för trygghet är brett i staden främst med fokus på fysiska insatser och den fysiska miljön. Begreppet trygghet är avgränsad i uppsatsen till den upplevda tryggheten i offentlig miljö.

Problemformulering: Studier visar att många patienter i slutenvård, upplever otrygghet. Det är därför av stor vikt att få kunskap om vad som främjar trygghet, för att kunna handla på bästa sätt vid omvårdnad av patienter i slutenvård. Syfte: Syftet var att belysa bidragande faktorer som främjar trygghet vid omvårdnad av patienter i slutenvård. Metod: Den allmänna litteraturstudien är gjord enligt Forsberg &amp; Wengströms riktlinjer för en allmän litteraturstudie. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom sex teman som främjar trygghet; kontroll, kunskap, kommunikation, tillgänglighet, socialt stöd, samt säkerhet. Trygghet främjades när patienter kunde återta kontrollen över sin situation. Kompetent omvårdnadspersonal med förmåga att bringa kunskap till patienter, skapade trygghet. Välanpassad kommunikation skapade tillitsfulla relationer. I resultatet framkom fyra olika sätt att samtala med patienten. Patienter upplevde en känsla av trygghet av att ha översikt på avdelningen. Närvarande, tillgänglig omvårdnadspersonal, var av vikt. De flesta patienter kände sig trygga av det sociala stöd anhörigas närhet gav. Inom psykiatrin skapade ovetskap om medpatienter en känsla av osäkerhet, trygghet skapades när omvårdnadspersonal var nära och fanns till hands. Slutsats: Kontroll, god kommunikation och kunskapsutbyte, främjade trygghet. Även socialt stöd från anhöriga och tillgänglighet från omvårdnadspersonal som handlade lugnt och tryggt, skapade trygghet. Resultatet kan appliceras på all klinisk verksamhet. Mer forskning behövs överlag som beskriver vad som främjar känslan av trygghet i slutenvård. / <p></p><p></p>

We have in this field study been researching how social comfort is affected by the work of social services and their collaboration with police, schools and health care within a small village located countryside in the northern part of Sweden. The attribute which sets this village a part from most other small countryside villages is the fact that the crime rate is amongst the lowest in Sweden as well as the social security feeling within the inhabitants are amongst the highest. We traveled 2298 kilometers back and forth to be able to interview professionals and gather empiric material for this study. The method we have used for data collection has been in the form of semi structured interviews. We have used previous research concerning collaboration, social comfort, social discomfort and fear of crime as our aid to analyze our findings with the help of theories regarding different types of communites (gemeinschaft and gesellschaft) invented by Ferdinand Tönnies (2001) and Human Service Organisation by Hasenfeld (1983). We have analyzed our findings with the help of a qualitative content analysis. The result showed that the collaboration between the different authorities was a key point in preserving the social comfort feeling within the community and the idea of gemeinschaft also affects the outcome in various ways. The study will provide insight in understanding how collaboration can be represented in multi professional practices in the work for social comfort for the inhabitants as well as spreading knowledge regarding positive and negative effects concerning multi professional collaboration. Nyckelord / Key words: Samverkan, samarbete, trygghet, brott, brottslighet, crime, criminality and collaboration

Målet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrån unga kvinnors syn. Vi vill även undersöka diverse strategier som används för att hantera situationer som känns mindre trygga. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där åtta unga kvinnor i åldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad är en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvällstider utan sällskap. De unga kvinnorna använde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet. Dessa var bland annat att ha mobiltelefonen i handen, undvika områden med mindre gatubelysning och ha en kroppshållning som utåt sett inte visar någon rädsla. Vi använde oss av olika teorier och begrepp för att få ett bredare perspektiv kring vårt undersökningsområde. Empowerment valde vi för att få en djupare förståelse kring hur individens förhållningssätt gentemot en annan kan bidra till en ökad trygghet och självkänsla. Michel de Certeau’s syn på det offentliga rummet och hur stadens uppbyggnad har som effekt att styra invånarnas rörelse i staden. Erving Goffmans teori kring roll samt fasad som ständigt förändras i takt med omgivningen. Till sist använder vi oss av genus teori för att få ett vidare perspektiv kring den unga kvinnans position i samhället.