Plaster i marina miljöer är ett mycket uppmärksammat problem. På senare år har även mikroplaster uppmärksammats som ett stort miljöproblem. Mikroplasterna kan anrikas med diverse föroreningar i vattnet, de misstas även för föda och tar sig in i näringskedjan. Hälsoeffekterna av detta är ännu okända, men allt mer forskning pekar på att det kan ha en negativ inverkan. En stor andel av mikroplasterna i haven kommer från tvätt av syntetkläder. De följer med tvättvattnet ut ur maskinen och då de flesta reningsverk inte effektivt filtrerar bort dessa partiklar så förs de vidare ut i våra vattendrag. Utifrån de studier som gjorts på mikroplastemission vid hushållstvätt är det svårt att göra några jämförelser eftersom det inte finns någon standardiserad metod. Det anses viktigt att ta fram standardiserade testmetoder för att kunna få jämförbara resultat vid utvecklandet av textila material som släpper minimalt med fibrer i tvätt. Tygprover av polyetylentereftalat analyserades med syftet att utvärdera och validera en metod för att mäta fibersläpp i tvätt, framtagen hos Swerea IVF genom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion. Metoden bygger på gyrowashtest i kombination med optisk mikroskopi med tillhörande mjukvara som automatiskt kvantifierar antalet partiklar. Enligt den statistiska analysen misslyckades försöket att upprepa metoden utan signifikanta skillnader. Troligtvis berodde detta på skillnader i förutsättningar, som exempelvis att en laserskärare nyttjades i detta projekt. För att underlätta förbehandlingen och öka repeterbarheten togs en fixtur fram för dammsugning. Fixturen gjorde även att spridningen på provresultaten minskade. Dock visade resultaten på interaktion mellan material och dammsugningsmetod vilket gör det opassande att dra entydiga statistiska slutsatser beträffande de enskilda huvudfaktorerna. Fixturen ger inga skillnader i antalet observerade fibersläpp för återvunnen polyester, men i resultatet för ny polyester syns en signifikant skillnad vid användandet av fixturen. På grund av interaktion och avvikelser för fler än en konstruktionsparameter i materialparen så går det inte att dra några signifikanta slutsatser om eventuella skillnader mellan ny och återvunnen polyester. Metoden är inte lämplig för att mäta den reella fiberemissionen vid hushållstvätt och endast funktionell för att kartlägga skillnader då en parameter i taget varieras. Vidare bör man undvika att göra jämförelser mellan försök utförda med olika förutsättningar innan dess inverkan ordentligt fastställts. / Plastics in the marine environment are an issue that has gotten a lot of attention. Lately microplastics have also been observed as an environmental problem. Contaminants in the water can be adsorbed onto the microplastics, they can also be mistaken for food and enter the food web. The health effects of this are still unknown, but research suggests that it can have a negative impact. A large proportion of the microplastics in the oceans are derived from synthetic clothing. They are shed from the garments during laundry and since most wastewater treatment plants do not efficiently filter out these particles, they end up in the ocean. Today there is no standardized method of measuring shedding and therefore difficult to make any comparisons between studies. It is considered important to develop standardized testing methods to obtain comparable results in the development of textile materials that shed less. Fabric samples of polyester were analyzed for the purpose of evaluating and validating a method of measuring shedding in laundry, developed by Swerea IVF through the research program Mistra Future Fashion. The method is based on gyrowash combined with optical microscopy and connected software that quantifies the number of particles. The method could not be reproduced at the University of Borås without significant differences in shedding. This is probably due to differences in conditions, such as the use of a laser cutter in this project. To facilitate pre-treatment and increase the reproducibility, a fixture was developed for vacuuming. The fixture also reduced the statistical dispersion of the test results. However, the results showed an interaction between the material and the method of vacuuming, thus making it inadvisable to draw any conclusions regarding each individual factor. For the recycled polyester there is no difference in shedding with the use of the fixture, but in the case of virgin polyester a significant difference is observed. Due to interaction and deviations of more than one construction parameter in the paired materials, it is not possible to draw any conclusions regarding differences in shedding between virgin and recycled polyester. The method is not suitable for measuring the actual shedding in household laundry and only functions to compare differences when one parameter is varied solely. Furthermore, comparisons between trials carried out under different conditions should be avoided unless their impact has been properly established.

This report describes how to make the VMS teat cleaning cup clean itself properly.The purpose is to create a sulotion that make sure the whole cup gets washedduring normal cleaning. The solution should be compatible with earlier versionsof the VMS and will be tested to see if the amount of bacteria decreases. / Denna rapport behandlar problemet med att en ny version av spentvättkopp på både dagens och framtida VMS (Volontary milking system) inte görs rent ordentligt. Syftet med projektet var att ta fram en lösning som låter hela spentvättkoppen göras rent när den inte används. Den färdiga versionen ska kunna testas ingående i en verklig miljo på olika generationer av VMS:er. Syftet med detär att kontrollera att lösningen klarar av långvarigt bruk och att göra en jämförelse för att se om mängden bakterier minskar. Ytterligare ett syfte var att göra prototypen lätt att montera utan att behöva modiera den existerande maskinen. Resultatet blev tre varianter på grund av olika designval på tidigare versioner.

Idag är den gemensamma tvättstugan bortrationaliserad och tvättmöjligheterna flyttarmer och mer in i den privata bostaden. Vi förlorar plattformar och mötesplatser som kan ge utrymme för diskussioner och gemenskap och det utarmar jordens resurser att det individuella ägandet uppmuntras före det gemensamma. I mitt examensprojekt spekulerar jag med hjälp av rumslig gestaltning om tvättstugan som en attraktiv plats för reflektion och rekreation, som syftar till att få människor att välja den gemensamma tvättstugan och därmed ge den ett fortsatt existensberättigande. Det är relevant att vi människor delar på de resurser vi har och förutom ökad ekologisk hållbarhet kan tvättstugan som rum ge ett ökat socialt välmående för oss som individer. I mitt designförslag har jag adderat nya sysslor och moment i en befintlig tvättstuga i Hökarängeni Stockholm, som idag vanligen inte finns i denna typ av rum. Exempelvis badkar och dusch, hängmattor i torkrum och fotbad i ett socialt torgliknande utrymme. Dessa sysslor betraktar jag som ritualer som fångar det poetiska i en så vardaglig syssla som tvätt och får oss att stanna upp för ett ögonblick. I dagens tempo stressar vi på och konsumeratvidare och min förhoppning är att vi med tid för reflektion över vårt livsstil kanske göra en skillnad för framtida generationer.Min slutsats är att tvättstugan som rum i framtiden har stor potential att inrymma fler aktiviteter och sysslor än idag, och att det skulle kunna berika denna typ av gemensamma rum, göra de mer attraktiva och få de att fylla en betydelsefull funktion, både social och ekologisk.

Hotellbranschen är en konstant växande verksamhet och med fler sängar att bädda tillkommer fler lakan att tvätta. Idag kan hotell välja att använda sig utav externa tvätterier som hämtar upp, tvättar och levererar rena sängkläder men kan även välja att själv tvätta sängkläderna lokalt på hotellet. Två olika tvätthanteringssystem som innebär skillnad i både tvätt- och torkprocesserna, något som i sin tur leder till att materialet samt miljön påverkas annorlunda.   I en tid då hållbarhet är en prioriterad fråga miljöanpassar många sin verksamhet och för att öka medvetenheten kring det val om hur sängkläder på ett hotell hanteras mest miljöeffektivt, tar denna rapport upp skillnaderna i miljöbelastning då man tvättar industriellt kontra småskaligt. Miljöbelastningen presenteras som koldioxidutsläpp, vatten- och kemikalieförbrukning samt genom skillnader på vävars förslitning inom de olika processerna. Den vanligaste väven för hotellsängkläder inom tvättservice är polycotton medan sängkläder av bomull är mer vanligt vid småskalig tvätt. Testerna utförs därför på en polycottonväv, två olika bomullsvävar samt en väv av både bomull och lyocell för att få ett så brett resultat som möjligt och utforska vad som fungerar. Materialen genomgår 50 tvättar vid industritvätt och 50 tvättar inom en småskalig tvätt för att sedan testa hur de påverkats från otvättat material i cykler om 25 tvättar.   Resultaten indikerar på att det finns tydliga skillnader mellan de olika tvätthanteringarna både i hur de påverkar materialen samt ur miljösynpunkt. Då industriell tvätt under en längre period aktivt jobbat mot en mera hållbar affärsmodell och därmed effektiviserat tvättprocessen har det lett till minskad miljöbelastning inom de presenterade faktorerna. Vid leverans till och från tvätteriet är det dock idag fortfarande vanligt att lastbilar används, transportsträckan till hotellet i fråga blir därmed avgörande vid viktning av total miljöbelastning.   Det framkommer att sängkläder av polycotton kan ha en likvärdig livslängd som bomull trots sin överlägset höga fysiska slitstyrka på grund av materialets tendens till noppbildning. Hotellbranschen har höga visuella krav på sina textilier och kan därför komma att kassera en vara av polycotton innan det är fysiskt utslitet. / The hotel industry is a constantly expanding business and with several beds to make, more sheets needs to be washed. Today, hotels can choose to use external laundry service that pick up, wash and supply bedding back to the customer. However you can also choose to wash your own bed linen at the hotel. The two different laundry management systems involve differences in both the laundry and the drying processes, which in turn affects the material and environment differently.   In a time when sustainability is a prioritized question, people adapt their business to become more eco-friendly. To raise awareness about how bedding in a hotel most efficiently is managed, this report presents and clarifies the differences between industrial versus small scale laundry. The environmental impact is presented as carbon dioxide emissions, water and chemical consumption and how the woven materials handle the different processes. The most common fabric for hotel bedding in the textile service sector is polycotton, while cotton fabric is more common in small-scale laundry. The fabric of test-specimens is chosen to present the widest possible results within a lifelike perspective. Therefore, bedding made of polycotton, a mix between cotton and lyocell and two different cotton fabrics are picked for the tests. The materials undergo 25 and 50 wash cycles for industrial and small-scale laundry before the materials is tested to show how they were affected compared to unwashed fabric.   The results indicate that there are distinct differences between the different laundry managements, both in terms of how they affect the material and from an environmental point of view. Since industrial laundry for a long period of time actively has worked towards a more sustainable business model and thus streamlined the washing process, it has resulted in major environmental benefits. However, in the case of delivery to and from the laundry facility, it is still common for trucks to be used. The transport distance to and from the hotel in question therefore becomes crucial when making the choice of the most suitable laundry management.

Argos mjölktank på Wedholms AB behöver utveckla vattenlåda med bättre säkerhet för el-kretsar på styrsystem samt reducera processtid för diskning av mjölktank.

Den här kandidatuppsatsen behandlar miljöproblem som kan uppkomma i sambandmed användarfasen i ett klädesplaggs livscykel. Den del i användarfasen somfokuserats på är tvätt och hur tvättmedel kan bidra till mindre negativamiljöpåverkningar. Det är främst energiförbrukningen som gör användarfasenmiljöbelastande. Syftet med arbetet är att se om alternativa tvättmedel, som påståsvara mer miljövänliga alternativ till traditionella tvättmedel, fungerar med avseendepå tvättresultat och hur de kan leda till miljöförbättrande åtgärder.Efter direktiv från uppdragsgivarna Teknologisk Institut och Tænk utformas tester föratt undersöka tvätteffekt, mekanisk bearbetning och bakteriehämmande effekt på åttaalternativa tvättmedel (fem lågtemperaturtvättmedel och tre tvättbollar). Alla metodersom används i utförandet baseras på internationella standarder samt internaarbetsmetoder på Teknologisk Institut.Många faktorer har betydelse för resultatet av en rengöringsprocess och tvättmedlethar en central roll. Genom att vidta miljöförbättrande åtgärder i samband med tvättmåste tre faktorer förändras och effektiviseras: tvättmedel, energiåtgång samtvattenavfall.Resultaten av testerna visar att fyra av de fem testade lågtemperaturtvättmedlenklarade att tvätta rent i en temperatursänkning från 40 till 15°C. Inga av tvättbollarnatvättade rent med ett godkänt resultat. Testerna med den mekaniska bearbetningenvisar ingen ökad bearbetning med tvättbollars närvaro och resultaten från denbakteriehämmande effekten visar att bakterier är temperaturkänsliga och dör inte itvättemperaturer under 60°C.Bakteriers närvaro i tvätt, smutsens betydelse i testerna samt frågan om vad som ärrent eller smutsigt diskuteras i relation till erhållna resultat. Slutsatsen säger att entemperatursänkning från 40 till 15°C vid användning av lågtemperaturtvättmedelfungerar utmärkt och gynnar miljön på ett önskvärt sätt. Andra alternativa tvättmedel,såsom tvättbollar och tvättnötter, ger dåliga tvättresultat och för att skona miljön kanenbart vatten användas med likvärdigt tvättresultat. / Program: Textilingenjörsutbildningen