Mittels immunhistochemischer- und zyto-fotometrischer Verfahren wurden die Änderungen der glykolytischen und der oxidativen Enzymkapazität im Skelettmuskel von Patienten mit T2DM mit der Muskelfasercharakteristik untersucht. Weiterführende Analysen klären den Zusammenhang zwischen der Änderung der Muskelfaserverteilung und der Enzymkapazität. Durch eine perkutane Biopsie des M. vastus lateralis wurden 10 Patienten mit T2DM und 15 Gesunden Probanden Muskelgewebe extrahiert. In der anschließenden Zytophotometrie erfolgte die Bestimmung der glykolytischen und oxidativen Enzymaktivität in Abhängigkeit der Fasercharakteristik nach SO, FOG und FT-Fasern. Die Untersuchung verdeutlichte eine Verminderung der oxidativen Enzymaktivität des M. vastus lateralis im Homogenat bei bestehenden T2DM mit gleichzeitiger Verringerung der SO- Muskelfasern um 16 Prozent und Erhöhung der FT- Muskelfasern um 49 Prozent im Vergleich zur Kontrollpopulation. Bei T2DM ist sowohl die oxidative als auch die glykolytische Enzymaktivität in den FG-Fasern als auch in den FOGMischfasern signifikant erhöht. Zusammenfassend weisen unsere Ergebnisse darauf hin, dass die geringere oxidative Enzymaktivität im Homogenat des Skelettmuskel von Patienten mit T2DM vielmehr durch einen verminderten Anteil von SO-Fasern als durch verminderte oxidative Aktivität in einzelnen Fasern verursacht ist. Die erhöhte glykolytische und oxidative Enzymaktivität in einzelnen Muskelfasern korreliert mit dem Maß langfristiger BZHomöostase und der Insulinempfindlichkeit. Diese Adaptation der Skelettmuskulatur könnte einen kompensatorischen Mechanismus bezüglich des pathologischen Glukosestoffwechsels des T2DM darstellen.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som innebär hyperglykemi orsakad av insulinresistens i kroppens vävnader. Långvarig hyperglykemi kan orsaka komplikationen angiopati vilket medför ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och metabolt syndrom. Sjukdomen utvecklas långsamt och påverkas av livsstil och arv. Behandlingen består till stor del av livsstilsförändringar hos patienten avseende kost och motion. Aktuell litteraturstudie syftar till att belysa patientens upplevelse av en förändrad tillvaro efter diagnostisering av diabetes mellitus typ 2. Studien är en litteraturstudie och är baserad på nio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats och presenteras i tre huvudteman med respektive subteman. Resultatet visar att patienten upplever en förändrad tillvaro efter att ha fått diagnosen. Vardagen upplevs begränsad av sjukdomen och för att hantera den nya tillvaron sjukdomen medför skapas ett behov av ny och ökad kunskap hos patienter. Behandlingen innefattar livsstilsförändringar vilket ofta har en negativ påverkan på tillvaron för patienten. I resultatet uppfattas en genomgående brist på patientcentrerad vård av hälso- och sjukvården vilket leder till lidande för patienten. Sjuksköterskan behöver anpassa stödet och informationen till varje patient och få patienten att känna sig delaktig i sin vård för att nå fram till patienten i sitt arbete. Preventiva hälsofrämjande åtgärder skulle gynna hållbar utveckling och folkhälsa.

Introduktion/Bakgrund: Diabetes är ett stort och växande hälsoproblem. Vården av denna sjukdom är långsiktig och innebär stort eget ansvar från patienten. Brister i denna egenvård kan leda till framtida komplikationer, vilket ofta är fallet. Smarta mobiltelefoner och dess mobila applikationer kan erbjuda nya sätt att hantera sjukdomen.  Syfte: Att beskriva effekter av mobila applikationer i samband med egenvård vid diabetes.  Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats som genomförts enligt Polit och Becks (2020) nio steg. Artikelsökning utfördes i CINAHL och PubMed. Resultatets baserades på 11 artiklar och samtliga har kvalitetsgranskats.  Resultat: Appanvändande kopplades till förbättrat HbA1c, förbättrat blodsocker, ökad testfrekvens av blodsocker, minskad förekomst av hyperglykemi, samt förbättrat hälsotillstånd i viss bemärkelse. Ingen förbättring kunde ses gällande kroppsvikt, eller hypoglykemi. Utfallet av interventionen korrelerade med deltagarnas följsamhet till appen.  Slutsats: Mobila applikationer kan vara en god omvårdnadsintervention, dock behövs mer forskning om mobila applikationer från ett omvårdnadsperspektiv.

Introduktion/Bakgrund: Diabetes mellitus (DM) är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen, den är kostnadskrävande och motsvarar 10% av alla hälsoutgifter. Sjukdomen leder till flera komplikationer och kan leda till döden om den inte behandlas. Vid behandlingen krävs det att patienter utför flera egenvårdsåtgärder och livsstilsförändringar. Patientutbildning i egenvård är viktigt för att patienten ska kunna påverka och medverka i sin egenvård. Under det senaste decenniet har användning av hälsoappar inom sjukvården ökat markant, dessa hälsoappar hjälper patienter att sköta sin egenvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos patienter med diabetes avseende egenvård med hälsoappar som hjälpmedel. Metod: Metoden som valdes var en litteraturstudie enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Studien består av elva vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. Fem av artiklarna var kvalitativa, fyra var mixad-metod och två var kvantitativa artiklar. Resultat: Litteraturstudiens resultat delades in i tre huvudkategorier. Användarbarheten i vardagen, möjligheter till vägledning och motivation. Slutsats: Slutsatsen av litteraturstudien visar att patienters erfarenheter av hälsoappar som hjälpmedel vid egenvård av DM är god samt att appen underlättar egenvårdshanteringen och förbättrar egenvården. Utifrån patienters erfarenheter framkommer det att vissa funktioner i apparna är inom större vikt än andra.

No description available.

No description available.

Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och antalet ökar stadigt. Av dessa har ca 80 % diagnosen typ 2-diabetes vilket kan leda till allvarliga följdsjukdomar och död om inte adekvat behandling och livsstilsförändring vidtas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att identifiera omvårdnadsinterventioner som kan underlätta livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudrubriker; stöd och utbildning samt fyra underrubriker; känslomässigt stöd, praktiskt stöd, utformning av utbildning samt innehåll i utbildning. Stöd och utbildning ges genom att erhålla patienterna tillräckligt med resurser som krävs, att skapa en positiv attityd som ger aktivt lärande, att upprätthålla medicinering och rutiner samt delta i undervisning som uppmuntrar till frågor och diskussion om känslor och rädslor. För att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner ställs det krav på sjuksköterskan och hennes kompetens. Kompetensen i det här fallet kan vara avgörande för om patienten lyckas med en livsstilsförändring eller inte. Vidare forskning bör fokusera på vilka attityder, kunskaper och färdigheter som sjuksköterskan bör inneha för att kunna utföra adekvata omvårdnadsinterventioner för patienter med typ 2-diabetes.

Diabetes typ 2 innebär att kroppens vävnader som är beroende av insulin har blivit insulinresistenta. Sjukdomen kan vara svår att upptäcka och kan vara långt gången redan vid diagnostisering. Sjukdomen kan innebära stort lidande för patienten med ökat vårdbehov, långa vårdtider och förändrad livssituation. Första steget i behandlingen är livsstilsförändring, vilket kan förbättra sjukdomstillståndet. Livsstilsförändring kan även bidra till ökat välbefinnande och hälsa. Sjuksköterskan kan fungera stödjande i patientens hälsoprocesser och bör uppmuntra samt stärka patienten till förändrad livsstil. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med livsstils- förändring vid diabetes typ 2. 11 kvalitativa artiklar analyserades och sammanställdes i en litteraturstudie. I resultatet framkommer tre teman Omgivningens betydelse, Bryta tidigare mönster och Komma till insikt om sin situation. Det framkommer att patienter med diabetes typ 2 har behov av stöd för att göra och bibehålla livsstilsförändring. Stöd kan komma från vården, familj och närstående samt andra i liknande situation. Det visar sig att sjukdomen kan leda till en förändrad syn på sig själv samt ge känslor av skuld, sorg och värdelöshet. Patienter beskriver rädsla av att dö i förtid på grund av sjukdomen, vilket bidrar till en insikt om att sjukdomen är allvarlig. För att livsstilsförändringen ska bli långvarig behöver motivationen till detta komma inifrån. I diskussionen berörs varje tema. Patientens och sjuksköterskans ansvar diskuteras samt vikten av realistiska mål för ökad följsamhet i livsstilsförändringen. I studien diskuteras också hur vården kan bli bättre för patienten genom att ta in olika perspektiv. Psykiska påfrestningar som tillkommer sjukdomen bör ha större del i vården och sjukdomen kan ge en förändrad kropp som både kan begränsa och ge ny tillgång till världen.

This bachelor’s thesis focuses on the effect of outliers on the one-way analysis of variance and examines whether the estimate in ANOVA is robust and whether the actual test itself is robust from influence of extreme outliers. The robustness of the estimates is examined using the breakdown point while the robustness of the test is examined by simulating the hypothesis test under some extreme situations. This study finds evidence that the estimates in ANOVA are sensitive to outliers, i.e. that the procedure is not robust. Samples with a larger portion of extreme outliers have a higher type-I error probability than the expected level.

Sammanfattning Bakgrund: Diabetes är en sjukdom som ständigt ökar världen över och ses numera som en folksjukdom i Sverige. Orsaken till sjukdomen relateras ofta till livsstil, vilket ställer krav på att den drabbade personen gör livsstilsförändringar.   Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ II. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats har gjorts, där 12 artiklar av kvalitativ design har granskats kritiskt, analyserats och sammanställts. Resultat: Personernas upplevelser presenteras i tre kategorier med tillhörande subkategorier. Rädsla, skam och frustration var några av många ogynnsamma känslor som visade sig uppstå vid en diabetesdiagnos. Stöd från omgivningen gav kraft och motivation till egenvårdsskötsel, vilket i sin tur var en förutsättning för att uppnå kontroll och därmed hälsa.   Slutsatser: En diabetesdiagnos skapar en livsomställning som både är känslomässigt och praktiskt svår att hantera. / Summary Background: Diabetes is a disease that is steadily increasing around the world and in Sweden it is seen as a national disease. The underlying cause of the disease is often related to lifestyle, this requires that the affected person necessarily need to make lifestyle changes.   Aim: The aim of this literature review is to describe the adult people's experiences of living with type II diabetes. Method: A literature review has been made and 12 articles of qualitative inductive design was reviewed critically, analyzed and compiled.   Result: The persons’ experiences are presented in three categories with associated subcategories. Fear, shame and frustration were some of the many unfavorable feelings that proved to occur at a diabetes diagnosis. Support from the environment gave power and motivation to self-care management, which in turn was a prerequisite for achieving control and thereby health. Conclusions: A diagnosis of diabetes create a life adjustment that is both emotionally and practically difficult to handle.