Syftet med denna studie var att identifiera olika metoder för att undervisa ungdomar med typ-1 diabetes och hur ungdomarna upplevde metoderna. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Resultat: Studien visade att olika undervisningsmetoder användes och att undervisningen för ungdomarna skedde framförallt individuellt vid de regelbundna besöken på diabetesmottagningen. Gruppundervisning och undervisning med hjälp av olika tekniska hjälpmedel var andra forum för undervisning. Undervisning i grupp uppskattades av många ungdomar där de fick möjlighet att träffa andra ungdomar i samma situation. Undervisning med hjälp och stöd av tekniska hjälpmedel som internet uppskattades av både föräldrar och ungdomar. Överlag var ungdomarna positiva till undervisningsmetoderna, men många ungdomar valde att avstå från studierna innan de påbörjades. Det visade sig också att HbA1c, som ofta används som ett mätinstrument i utvärderingen av utbildningen, inte alltid förbättrades. Slutsats: Detta visar på behovet av att erbjuda olika undervisningsmetoder beroende av ålder, personlighet, ämnets känslighet och utifrån hur ungdomarnas familjesituation ser ut. Hos yngre personer visade studierna att det var viktigt att involvera föräldrarna i undervisningen. Det är viktigt att undervisning hela tiden fortgår och att vi som sjuksköterskor lyssnar in vad ungdomarna behöver för stöd och hjälp för att hantera sin diabetes självständigt

Bakgrund: Typ 2-diabetes mellitus är en global sjukdom som snabbt ökar i antal. Den viktigaste delen av behandlingen handlar om att äta ”rätt” kost och allt fler personer blir i behov av kostrekommendationer och kostförändringar. Syfte: Beskriva personer med typ 2-diabetes upplevelser av att göra kostförändringar. Metod: Systematisk litteraturstudie där 13 artiklar, tolv kvalitativa och en kvantitativ/kvalitativ, analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Många med typ-2 diabetes kände sig utanför och upplevde känslor av frustration, ilska, stress och oro. Kosthållningen upplevdes som svår på grund av att kostrekommendationerna var otydliga och ständigt förändrades, dock ansågs motion vara till hjälp. Vardagen upplevdes ofta som en kamp mellan vad som var bäst ur sjukdomssynpunkt, sina begär och frestelser. Denna kamp kunde jämföras med ett missbruk. Det framgick att det fanns skillnader på hur kvinnor och män hanterade sin diagnos och hur de förhöll sig till kostrekommendationerna. Flera uppgav även att maten fått förändrad betydelse, från något positivt till något negativt. Acceptans, sjukdomsinsikt, stöttning och uppmuntran tillsammans med kontroll, planering, mättnad och tillfredställelse upplevdes som viktigt. Slutsats: De med typ 2-diabetes upplevde många känslor där begäret spelade en viktig roll. I slutändan ledde känslorna ofta till hinder i kosthanteringen och en dålig självbild.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM. Syfte: Syftet är att genomen litteraturöversikt belysa hur livsstilsintervention påverkar personer med T2DM. Metod:Denna literaturöversikt baseras på 13 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ ochmixad ansats. Resultat: Resultatet visade att motiverande samtal och gruppdiskussioner varett effektivt sätt att höja motivation och kunskapsnivån hos personer med T2DM. Kost ochträningsinterventioner hade sin främsta styrka i att signifikant förbättra fysiologiska aspektersom t.ex. HbA1c och midjemått, men även psykologiska förbättringar kunde ses, somminskad oro för kardiovaskulära sjukdomar. Tekniska hjälpmedel för egenvårdåskådliggjorde sambandet mellan levnadsvanor och glykemisk kontroll. Diskussion: Vi anseratt det inte finns ett överlägset alternativ av interventionerna, vi vill belysa vikten av stegvisförändring, med början på en intervention för att öka motivationen. Det är viktigt attinterventionen känns meningsfull för individen. Slutsats: Det kan i verkligheten vara svårt attuppnå en helt individbaserad vård, vi anser med detta i åtanke att motiverande samtal är denbästa standardiserade lösningen.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar världen över. Genom att ändra kost och motionsvanor kan sjukdomen fördröjas eller förebyggas. Att förändra levnadsvanorna kan upplevas som ett krav, det kan då vara svårt för personen att finna motivation till förändringarna. SYFTE: Syftet med studien var att skapa en överblick över studier som berör kravet om att ändra på levnadsvanor som en del av behandlingen hos personer som diagnostiserats med diabetes typ 2. METOD: En litteraturöversikt, baserad på analysen av 14 vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Resultatet visade att stöd var viktigt för personer med diabetes typ 2. Stödet motiverade personerna till förändrade levnadsvanor. Det visade sig även att kunskap om sjukdomen är en viktig del för att personer med diabetes typ 2 ska förstå vikten av förändrade levnadsvanor i behandlingen. KONKLUSION: Stöd i form av kunskap i form av information från sjuksköterska leder till att skapa förutsättningar för ökad motivation till att förändra levnadsvanor. Det är viktigt att möta personen med diabetes typ 2 utifrån individuella förutsättningar. / BACKGROUND: Diabetes type 2 is an increasing disease in the world. By changing diet and exercise habits diabetes type 2 can be postponed or even prevented. This change can be very demanding for the person. AIM: The aim of this study was to create an overview of studies that concern the demands of changed habits as a part of treatment of diabetes type 2. METHOD: A literature review based on analyses of 14 scientific articles. RESULTS: Results showed that support was important for people with diabetes type 2. It helped them to get the motivation that was necessary to change their habits. Also knowledge of the disease showed to be a good help to be able to handle diabetes type 2. Some of the people with diabetes type 2 experienced that they were limited by the disease but some could see opportunities despite the disease. CONCLUSION: Support and knowledge about the disease helped the person with diabetes type 2 to get the motivation that was necessary. It’s important for nurses to realize that every person with diabetes type 2 needs their own time to process the information they get about the disease.

ABSTRACT Background: The incidence of type 2 diabetes is increasing worldwide. Early intervention in form of medication, advice on self-management and lifestyle changes is necessary to avoid complications. Few Swedish studies are made on the diabetes nurse’s views on promotion of self- management. Purpose: To examine the diabetes specialist nurse’s experience of promoting self-management to patients with type 2 diabetes in primary care.   Method: A qualitative explorative study where eight diabetes nurses were interviewed. The interview guide consisted of semistructed questions concerning the promotion of self-management. Results: The diabetes nurse’s role in promoting patient self-management is significant, if resources are available in the form of adequate time for the patient and good team work. Best results are achieved when the diabetes nurse serves as a good coach by; building mutual trust, giving support and commitment, maintaining the exchange of knowledge through regular two-way communication and by being available. Organisational hold backs constitute a bottleneck for promotion of self-care. They are characterized by; limited resources which compel unsatisfactory priorities, political control by “Vårdvalet” and lack of diabetes teams.  Limitations of the patient may work against self-management by patient denial of the disease or physical limitations that complicate physical activity. Conclusion: Sufficient resources are required so that the diabetes nurse can conduct good diabetes care in accordance with the National Board guidelines. Key words:  type 2 diabetes, primary care, diabetes specialist nurse, self-management, patient education

Bakgrund: Våra levnadsvanor har en central roll vid uppkomsten och utvecklandet av diabetes. Det primära vid vård av personer med typ 2 diabetes är att stödja egenvården. Målet med behandling av diabetes är att behålla en god livskvalitet samt förhindra komplikationer orsakade av sjukdomen. Syfte: Syftet var att undersöka den egenvård som personer med typ 2 diabetes utför. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor användes. Tio personer med typ 2 diabetes intervjuades. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att kunskap om egenvård och livsstilsfaktorer som påverkar typ 2 diabetes, ger den drabbade möjlighet att själv påverka sjukdomens progress. Personer med typ 2 diabetes är medvetna om det egna ansvaret gällande utförandet av egenvårdsåtgärder vid en diagnos. Hos intervjupersonerna var följsamheten till kontroller som följde med sjukdomen hög. Slutsats: De personer med typ 2 diabetes som deltagit i intervjustudien hade fått en ökad förståelse för vikten av livsstilsförändringar. Några personer visade dock bristande sjukdomsinsikt vid debut. Vidare visade resultatet att acceptera en kronisk sjukdom kan ta tid. Stöd, råd och guidning i egenvård av diabetesteamet ger patienten hjälp på vägen. Nyckelord: Personer med typ 2 diabetes, egenvård, Sverige.

Bakgrund:  Diabetes typ 2, är dels en ärftlig sjukdom men i allra högsta grad en levnadssjukdom, det vill säga att det är levnadsvanor som bidragit till denna kroniska sjukdom som på sikt kan ge komplikationer om man inte sköter om den. För att undvika komplikationer längre fram i livet behöver patienten utföra en hel del egenvårdshandlingar. Där har sjuksköterskan stora möjligheter att vägleda patienten med kännedom om vad som   underlättar och försvårar egenvård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av vad som underlättar respektive försvårar förmågan till egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där tidigare forskningsresultat granskas och sedan sammanställs. Resultat: I resultatet framkom stöd, kunskap, motivation och självbestämmande som resurser för att utföra egenvård samt att ålder, vårdmötet, patientens syn på sin roll och kultur kan vara ett hinder för att utföra egenvård. Dessa framställs under två teman, resurser och hinder med fyra kategorierna under varje tema. Diskussion: Utifrån resultatet kan det konstateras att vårdgivaren bör i mötet med patienten vara öppen för individen och individens syn på sin situation för att patienten ska kunna ta till sig information och känna kontroll över sin sjukdom. I likhet med Orems teori har ålder, kultur, självbild och kunskap visats sig även i detta resultat ha en påverkan på egenvård. Om dessa faktorer ökar egenvårdskapaciteten kan de ses som resurser och minskar de egenvårdskapaciteten ses faktorerna som hinder och det kan leda till   egenvårdsbegränsning och i värsta fall egenvårdsbrist.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som tre procent av Sveriges befolkning lever med idag, vilken genom livsstilsförändringar kan bli kontrollerbar utan bruk av medicin. Patienter med diabetes typ 2 uttrycker en känsla av osäkerhet och att de ofta blir utsatta för krav, kritik och tillrättavisanden. Detta kan relateras till dålig kunskap hos både patient och sjuksköterska men även till brist på tid. För att en livsstilsförändring skall kunna ske är motivation en viktig faktor för utförandet. Syfte: Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har utförts. Databaserna som använts är Cinahl, PubMed, Medline och SwePub. Artiklarna är publicerade 2009-2012. Analysen är baserad på rekommendationer för analysförfarande vid en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet har det framkommit fem teman som svarar på syftet. Dessa är: empatisk relation i mötet för att skapa motivation, sjuksköterskans stödjande roll på vägen till en livsstilsförändring, sjuksköterskan som utbildare med patientens vardag som bas, betydelsen av att patienten är drivande och övertar makten och organisationens betydelse för inlärning. Diskussion: I diskussionen belyses betydelsen av att skapa en miljö där patienten vill och kan överta makten över sina livsstilsförändringar. Det ställer stora krav på sjuksköterskan och dennes färdigheter, men också på patienten och organisationen bakom. Diskussionen har skett med utgångspunkt från Dorothea Orems egenvårdsteori, vilken i flertalet punkter ger stöd till resultatet. Nyckelord: Diabetes typ 2, Motivation, Livsstilsförändringar, Egenvård / Background: Diabetes type 2 is a disease that three percent of the Swedish population are living with today, which through lifestyle changes may be controllable without the use of medicine. Patients with diabetes type 2 have expressed a sense of uncertainty and often feel that they are victims of demands, criticism and correction. This can be related to poor knowledge among both patient and nurse, but also to a lack of time. To be able to do a lifestyle change, motivation is an important factor. Aim: The aim is to describe how nurses can motivate lifestyle changes in patients with diabetes type 2. Methods: A literature review based on ten qualitative articles and one quantitative article has been made. The databases used were Cinahl, PubMed, Medline, and SwePub. The articles were published 2009-2012. The analysis is based on recommendations for analysis procedure for a literature review. Results: The results have revealed five themes that give answers to the purpose, they are: the empathic relationship in the meeting to create motivation, the nurse’s supportive roll on the way to lifestyle change, the nurse as a mentor with the patient’s everyday life as a base, the importance of the patient’s ability to being proactive and to take control,and the organization’s impact on learning. Discussions: The discussion highlights the importance of creating an environment in which the patient is willing and able to take control over their lifestyle changes. This places great demands on not only the nurse and her skills, but also on the patient and the organization. The discussion has been based on Dorothea Orem’s self-care theory, which in most points provide support for the results. Keywords: Diabetes type 2, Motivation, Lifestyle changes, Self-care

Bakgrund: Diabetes är en alltmer vanligt förekommande sjukdom bland barn i Sverige. Behandlingen är livslång och syftar till att barnet skall leva ett så normalt liv som möjligt. Det är sjuksköterskans uppgift att stötta barnet genom sin sjukdom.   Syfte:  Syftet  med  denna  litteraturöversikt  är  att  skapa  en  överblick  av  befintlig  forskning inom  området  barn  och  ungdomar  i  skolåldern  med  typ  1  diabetes  (T1DM)  och  deras upplevelser  av  mötet  med  sjuksköterskan.  Speciellt  kommer  studien  att  fokusera  på  den vårdande relationen mellan barn och sjuksköterska. Metod: En litteraturstudie genomfördes i vilket fjorton vetenskapliga artiklar inom liknande ämnesområde analyserades. Artiklarna söktes och valdes systematiskt ut utifrån formulerade sökord i databaserna Medline, Cinahl with fulltext, Pubmed och Academic Search Elite. I analysen bearbetades artiklarna utifrån studiens syfte och redovisas som ett sammantaget resultat.   Resultat: Sjuksköterskans uppgift i diabetesvården är att stötta, förmedla och undervisa barnet med diabetes mellitus typ 1. Resultatet påvisar att barnen upplever brister i mötet med sjuksköterskan. Konklusion: Denna studie kan leda till att sjuksköterskor uppmärksammar de brister som barn med diabetes mellitus typ 1 upplever i mötet med sjuksköterskan. Det är av stor vikt att sjuksköterskor håller sig uppdaterade avseende forskning som bedrivs och att de ser varje möte som en möjlighet till att stärka barnet i sitt sjukdomstillstånd och hjälpa barnet till att leva ett så normalt liv som möjligt.

På senare år har det varit många skandaler exempelvis Enron och Worldcom vilka skakat den finansiella marknaden. Den gemensamma nämnaren var revisorer vilka ej varit oberoende i sitt agerande mot företagen och intressenterna. Dessa skandaler har lett till en ökad diskussion om revisorsyrket samt vad som påverkar revisorernas oberoende. Då intressenterna är beroende av att informationen är kvalitetssäkrad av revisorerna har dessa felaktigheter slagit hårt mot dem som grupp. I Sverige skall revisorer följa de lagar och regler som gäller för aktiebolag i samband med en revision. En av dessa regler är uttalandet om ett företags fortsatta drift, vilket påvisas i samband med revisionsberättelsen. Denna anmärkning skall följa direktiven i ISA 570. I denna studie har vi valt att definiera revisorns oberoende som förmågan att korrekt utfärda en anmärkning om fortsatt drift enligt ISA 570. Det har även utförts tester utifrån en bredare proxyvariabel för revisorns oberoende nämligen anmärkning om ekonomisk svårighet. Då intressenterna är en grupp vilket felaktigheter från revisorn slår hård mot har denna studie valt att undersöka revisorernas oberoende ur intressenternas perspektiv. För att kunna mäta revisorernas oberoende genom att studera samma information vilket intressenterna får (årsredovisningarna), utfördes en kvantitativ undersökning av företag vilket avslutat konkursen under de sista fyra månaderna av år 2010. Studien grundades på en deduktiv forskningsansats och använde 943 observationer av företag vilket avslutat konkursen år 2010. Studien undersökte revisorernas oberoende med undersökningsvariablerna revisionsarvode, konsultarvode och storleken på staden där revisorn var verksam i. Städerna delades upp i liten, mellanstor och stor stad. Dessa undersöktes genom användandet av binära logistiska regressioner med anmärkning om fortsatt drift, samt anmärkning om ekonomisk svårighet som beroende variabel. I studien inkluderade vi kontrollavariabler vilka visats påverka revisorns oberoende utifrån tidigare studier. Då tidigare studier mest undersökt revisionsbolagen på antingen koncernnivå eller kontorsnivå valdes att undersöka revisionsbolagen på en stadsnivå. Att välja ett stadsperspektiv ledde till en djupare insikt om det skiljer i oberoendet mellan olika storlekar på städer. Resultatet av denna studie uppvisar ej något signifikant samband mellan städernas storlek och revisorns oberoende. Även revisionsarvodet och konsultarvodet uppvisade ej ett signifikant samband med revisorns förmåga att korrekt utfärda en anmärkning om fortsatt drift eller förmåga att anmärka om ekonomiska svårigheter. Det leder till att revisorns oberoende enligt denna studies resultat ej kan antas påverkas av dessa faktorer.