Introduktion/Bakgrund: Typ 1-diabetes är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att kroppen slutat tillverka insulin. För att förhindra komplikationer krävs tillförsel av insulin varje dag. Sjukdomen innebär förändringar i livsstilen och det kan vara påfrestande för hela familjen. För att få bättre förståelse krävs kunskap om familjers erfarenheter och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta deras vardag. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av att leva med ett barn som har diagnosen typ 1-diabetes. Metod: Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 9 artiklar inkluderades efter kvalitetsbedömningen. Dessa analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: Familjerna kände sig i behov av mer stöd och information kring sjukdomen. De upplevde känslor som oro, rädsla och förlust vilket medförde stress och konflikter. Diskussion: Med mer kunskap till både barn och föräldrar skulle de få bättre självförtroende och kunna vara mer följsam till att utföra egenvård. Slutsats: Typ 1-diabetes har en inverkan på hela familjen. Med mer kunskap om familjers erfarenheter av att leva med denna sjukdom skulle sjuksköterskan kunna ge ett bättre stöd och hjälpa familjerna i deras nya livssituation.

Diabetes är en kronisk sjukdom som hittills drabbat 120-150 miljoner människor världen över. Denna siffra beräknas fördubblas till år 2025 till 300 miljoner. Ett av de största problemen i diabetesvården i dag är att mellan 1/3 och ¾ av alla personer som har diabetes brister i följsamheten. Syftet med arbetet var att undersöka vad sjuksköterskor i Sverige och Norge upplever vara orsaker till en bristande följsamhet hos personer med typ-2 diabetes upp till 65 års ålder, samt hur sjuksköterskan jobbar för att få bästa följsamheten hos sina patienter. För att få fram svaret på frågan gjordes en kvalitativ intervjustudie av tolv sjuksköterskor, sex i Sydsverige och sex i Östfold, Norge. Intervjumaterialet analyserades utifrån Dorothea Orems omvårdnadsteori. Resultatet visar att orsaken till bristande följsamhet är något väldigt mångfacetterat, alla intervjuerna visade på flera olika faktorer som kan spela in. Därför är sjuksköterskan tvungen att individanpassa vården för att få bästa följsamheten. / Diabetes is a chronic disease that so far has affected 120-150 million people all over the world. This number is calculated to be doubled until year 2025 to 300 million people. One of the biggest problem in diabetic care today is that between 1/3 and ¾ of all people with diabetes fail to comply with medical regimen. The purpose with this study was to explore what nurses in Sweden and Norway experience to be the cause of non-compliance and how they work to get the best compliance from their patients. To find the answer to the question a qualitative interview study was performed featuring twelve nurses, six in southern Sweden and six in Östfold, Norway. The interview material was analyzed according to Dorothea Orem?s nursing theory. The results show that the cause for non-compliance is something very complex, all interviews indicated on different factors that can take part. It is never only one factor that is causing the non-compliance, but several. / Mail: jacobsson_jenny@hotmail.com Mobil: 0703-715143

Diabetes är en kronisk och obotlig sjukdom och antalet diabetiker fortsätter att öka ständigt Agardh et al. (2000). Risken för att utveckla diabetes typ 2 är: stigande ålder, låg fysiskt aktivitet, fetma, högt kaloriintag och rökning. Brister i egenvård kan medföra allvarliga komplikationer för patienten och höga kostnader för sjukvården. Kylberg och Lidell (2002) fastställer vilka komplikationer som kan uppstå som resultat av en äventyrad egenvård är kärlförändringar i de stora och små blodkärl, amputation och hjärtinfarkt. För att undvika komplikationerna krävs att diabetespatienten och omgivningen engagerar sig i egenvård. Syftet med denna studie är att undersöka hur diabetiker upplever förändrade matvanor vid diagnos diabetes typ 2. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys av 8 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar bearbetades enligt Malteruds (1998) analysprocess. Resultaten påvisade att de flesta typ 2 diabetiker i litteraturstudien upplevde barriärer när de skulle förändra matvanor.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar kraftigt i hela världen. Diabetessjukdomen innebär omfattande livsstilsförändringar för många människor. De viktigaste livsstilsförändringarna är att ändra kostvanorna och att motionera mera. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever sin sjukdom och de livsstilsförändringar som sjukdomen medför. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar, vilka är analyserade genom inspiration av Burnards (1996) innehållsanalys. Resultat: Resultaten av analysen ledde till åtta kategorier, där det beskrevs upplevelser av sjukdomen och de livsstilsförändringar som sjukdomen medför. Det framkom att diabetessjukdomen kunde ses som något positivt eller något negativt. Flera kände en ökad rädsla vad det gällde att drabbas av diabeteskomplikationer.

Bakgrund; Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan förebyggas och behandlas med bland annat en förändrad livsstil. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att komplikationer kan fördröjas eller förhindras. För att minska risken för komplikationer måste livsstilsförändringar beträffande kost och motion genomföras. De preventiva omvårdnadsinsatser ska vara individuellt anpassade utifrån patientens förutsättningar och den tillhandahållna informationen från patienten ska ses som kärnan i omvårdnadsarbetet. Syfte; Syfte är att beskriva diabetessköterskans erfarenheter av att motivera patienter med diabetes typ 2 till att genomföra en livsstilsförändring. Metod; Kvalitativ intervjustudie av åtta diabetessköterskor som arbetar inom primärvården i Blekinge. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat; Resultatet av diabetessköterskornas upplevelser sammanfattas i tre kategorier: Motivera till livsstilsförändring, Patientens individuella faktorer kan påverka motivationsarbetet, Motiveringsarbetet påverkas av organisatoriska förutsättningar. Slutsats; Resultatet visar att många patienter med diabetes typ 2, lever med en kronisk sjukdom som inte nödvändigtvis innebär att de har insikt om sjukdomen och dess behandling. Därför har diabetessköterskan en viktig roll i att motivera patienter med diabetes typ 2 till att genomföra en livsstilsförändring.

Bakgrund: Förekomsten av diabetes typ 2 ökar kraftigt i Sverige liksom i världen. Diabetesbehandlingens övergripande syfte är att hjälpa patienten att bibehålla en god livskvalitet alternativt att förbättra nedsatt livskvalitet. Den största delen i diabetesbehandlingen utgörs av egenvård. Behandlingens syfte är att patienten ska kunna ta större kontroll över sjukdomen och på så vis förbättra hälsan. Syfte: Att undersöka vilken typ av kost och kostutbildning som kan ha hälsofrämjande effekt och gynna egenvården hos patienter med diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats vilka analyserats och sammanställts. Resultat: Medelhavskost, fettsnål kost, låg kolhydratskost, fettsnål vegankost samt kostfiber har hälsofrämjande effekt vid diabetes typ 2. Låg fettkost och låg kolhydratkost kan ha gynnsam effekt på patienters egenvård vid diabetes typ 2. Intensiv kostutbildning, enskild alternativt inom ramen för en livsstilsutbildning, påverkar egenvården positivt hos patienter med diabetes typ 2. Slutsats: Egenvård är centralt vid behandlingen av diabetes typ 2. Hälsofrämjande kost och kostutbildning kan gynna patienters egenvård och hälsa. För att ytterligare kunna förbättra diabetesbehandlingen samt förebygga komplikationer och följdsjukdomar hos patienterna krävs ytterligare forskning och utveckling knutet till kost, kostutbildning och livsstilsutbildning.

Bakgrund Diabetes typ 2 har ökat till följd av livsstilsrelaterade hälsoproblem som övervikt. Tidig och omfattande information till patienter med diabetes typ 2 om betydelsen av motion är viktigt. Syftet: Att belysa informationens betydelse för en god följsamhet när det gäller motion vid diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ design med innehållsanalys. Vignettemetoden användes vid intervjuerna. Resultat: Informationen som givits vid insjuknandet av diabetes typ 2 har generellt varit kortfattad och bristfällig samt given på ett felaktigt sätt. Det har även saknats information om betydelsen av motionen och konsekvenser av senkomplikationer. Diskussion: För att diabetikerna med typ 2 ska kunna uppnå en god följsamhet så krävs bra återkommande information. Varje distriktssköterska bör ha kompetens att ge god information och få ett bra samspel med patienten. Genom god följsamhet kan patienten förstå motionens betydelse, få ett bättre HbA1c och därigenom undvika senkomplikationer. Slutsats: Mer kunskap om individuell information krävs hos informationsgivande personal vid insjuknandet för att patienter med diabetes typ 2 ska kunna få kontroll över sjukdomen.

No description available.

Diabetes är en av nutidens största folksjukdomar vilket innebär en utmaning för samhället och sjukvården. I vägledning av patienter med diabetes bör distriktssköterskan motivera den enskilde till eget ansvar, hantering av sjukdomen och prioritera de psykosociala aspekterna. Aktivt deltagande i egenvård för patienter med diabetes typ 2 har uppmärksammats som en betydelsefull faktor för att åstadkomma effektiv vård och behandling. Hur distriktssköterskor upplever utmaningen att främja egenvård för patienter med diabetes typ 2 är en intressant forskningsfråga. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att främja egenvård hos patienter med diabetes typ 2. En induktiv kvalitativ ansats har använts och fyra intervjuer med distriktssköterskor på vårdcentraler i Hallands län har genomförts. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom kategorierna: skapa förutsättningar, rollen som egenvårdsrådgivare och hinder kring egenvårdsrådgivning. Distriktssköterskor upplevde att motivera patienter och stödja dem i egenvårdsansvaret gjorde patienter positiva till förändring. Genom att bygga upp ett samarbete med patienter och få dem att förändra något i sin livssituation ökade egenvårdsansvaret. Distriktssköterskor upplevde tidsbrist, patienternas bristande egenvårdsansvar och svårigheter att ge individuella råd som hinder i egenvårdsrådgivningen. Framtida forskning med fullskaliga studier kan förstärka relevansen i denna studie samt tydliggöra distriktssköterskors arbete hos denna patientgrupp.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom där egenvård är en stor del av behandlingen. Genom god egenvård kan både akuta och framtida komplikationer motverkas. Syfte: Att belysa hur patienter med diabetes mellitus typ 1 upplever sin egenvård. Metod: Litteraturstudie med 11 artiklar som togs fram genom databaserna CINAHL och PubMed samt manuell sökning. Artiklarna framkom genom en urvalsprocess med kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet framställs i fem huvudkategorier: trygghet, ansvar, med underkategorierna ”att behöva ta ansvar”, ”min sjukdom, mitt ansvar” och ”prioriteringar”, rädsla, stress samt att vara annorlunda med underkategorierna ”utanförskap”, ”att bli dömd” och ”viljan att framstå som frisk”. Slutsats: Det framkom både positiva och negativa upplevelser i samband med egenvård där de negativa upplevelserna var övervägande. Att ha kunskap om sin sjukdom upplevdes som viktigt för att kontrollera sin egenvård. Genom kunskaper kring patienters upplevelser av egenvård kan vårdpersonal identifiera omvårdnads- och utbildningsbehov och verka för en bättre omvårdnad.