Introduktion: I Sverige finns ca 400 000 personer med diabetes typ 1 och typ 2. Då sjukdomen ökar för varje år kommer fler patienter som behandlas på sjukhus att ha diabetes. För att möta patienter med denna komplexa sjukdom behövs goda kunskaper hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av sjukhusvård hos patienter med diabetes typ 1 och typ 2. Metod: Litteraturstudie. En sökning i databaserna Cinahl och PubMed samt manuell sökning genomfördes. 10 artiklar framkom efter en urvalsprocess med kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet redovisas genom fem kategorier ”Tillfredsställelse och missnöje med vården som helhet”, ”God och bristande kommunikation mellan patient och personal”, ”Tillräcklig och otillräcklig information samt undervisning”, ”Tillfredsställelse och missnöje med personalens kunskaper” och ”Måltidernas och medicineringens betydelse för en god vård”. Stor vikt lades på att kommunikationen och informationen var bristande. Måltiderna som erbjöds på sjukhuset ingick också bland patienternas negativa erfarenheter. Positiva erfarenheter som framkom i resultatet var bra timing av måltider och medicinering samt att patienterna var nöjda med vårdpersonalens kunskap om diabetessjukdomen. Slutsats: Patienternas erfarenheter av vård på sjukhus påvisade såväl positiva som negativa erfarenheter. Vikten av god kommunikation och information mellan vårdpersonalen och patienten har stor betydelse för hur patienten upplever sjukhusvården.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av vår tids stora folksjukdomar som ökar runt om i världen. Den kost som rekommenderas för diabetiker av Socialstyrelsen bygger på ett stort innehåll kolhydrater, vilket tenderar att höja blodsockernivåerna. På senare tid har flera forskare börjat förespråka en kosthållning med högre andel fett, LCHF-kost, vilket har påvisat flera positiva effekter för personer med diabetes typ 2. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att studera befintlig forskning som undersöker effekter av LCHF-kost hos personer med diabetes typ 2. Metod: Systematisk litteraturstudie valdes som design där kvantitativa studier inkluderades. Artikelsökningarna gjordes i databasen PubMed. Artikelgranskning gjordes genom en modifierad granskningsmall med poängsystem. 92 artiklar insamlades och av dessa valdes 24 artiklar ut för kvalitetsgranskning. Irrelevanta artiklar exkluderas. Efter kvalitetsgranskningen valdes 15 artiklar ut som sammanställdes i en översiktstabell. Resultat: Flera effekter sågs av att äta LCHF-kost hos personer med diabetes typ 2. De största förändringarna var viktnedgång, minskade HbA1c- nivåer, ökad insulinkänslighet, minskade glukosnivåer och minskade triglycerider. LCHF-kost hade skilda effekter på kolesterolnivån. I ett fåtal studier påvisas olika psykiska och fysiska effekter av LCHF-kost. Det som redovisades i resultatet var synliga och mätbara effekter efter att ha intagit en LCHF-kost efter två timmar upp till 56 veckor. Slutsats: Flera positiva effekter ses av att äta LCHF-kost hos personer med diabetes typ 2 på kort sikt och upp till ett år. Ytterligare studier bör göras och pågå under en längre tid än ett år för att LCHF-kost skall kunna rekommenderas till personer med diabetes typ 2. / Background: Type 2 diabetes is one of the most common diseases of our time and a huge worldwide health issue. The Swedish social board recommends people with diabetes to eat a diet that contains mostly carbohydrates, which increases blood glucose levels. Though more recently scientists have started to advocate another type of diet that consists of more fat, the LCHF-diet, which has shown several positive effects on people with type 2 diabetes. Aim: The aim of this systematic review is to investigate current science on people with type 2 diabetes that follows the LCHF-diet and which effects that could be seen over time. Methods: The design of this study is a systematic review and quantitative articles were included. The search of articles was made in the PubMed database. The article examination was done through a modified review template with a point system. Totally 92 articles were collected and 24 of these articles were then chosen for the article quality examination. Irrelevant articles were excluded. After the quality examination 15 articles were elected and compiled in an overviewing chart. Results: Several effects could be measured by people with type 2 diabetes following the LCHF-diet. The main changes were weight loss, lower levels of HbA1c, increased insulin resistance, decreased blood glucose levels and decreased triglyceride levels. The LCHF diet had different effects on cholesterol levels. A few studies also showed different physical and psychological effects. The result contained measurable effects after following the LCHF diet for two hours up to 56 weeks. Conclusion: Several positive effects could be measured on people with type 2 diabetes after following the LCHF diet from two hours up to a year. More studies that go on for over a year are needed in the future before the LCHF diet can be recommended for people with type 2 diabetes.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som går hand i hand med ökad förekomst av övervikt och fetma. Diabetes typ 2 ökar och debuterar lägre ner i åldrarna än tidigare. Sjukdomen kan föra med sig allvarliga komplikationer som till exempel blindhet och njursvikt om den ej behandlas. Många komplikationer går att förebygga genom livsstilsförändringar. Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande har diabetessköterskor en viktig roll i att bidra till bättre hälsa hos dessa patienter. Syftet med studien var att belysa diabetessköterskors upplevelse av att arbeta med patienter som lever med diabetes typ 2. Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Åtta diabetessköterskor som arbetar på vårdcentraler intervjuades och fick samma öppna ingångsfråga där de ombads berätta om sina upplevelser av att arbeta med patienter som lever med diabetestyp 2. En kvalitativ analys av transkriberade texten från intervjuerna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Resultatet visar att diabetessköterskor har ett djupt engagemang i patienters hälsa och livssituation. Diabetessköterskor känner glädje och känner sig nöjda med sin egen insats när patienter lyckas genomföra livsstilsförändringar. De berättar också att de känner misslyckande när patienter inte klarar att förändra sina vanor och värdena försämras. De upplever utmaningar i möten med patienter från kulturer som är främmande för dem samt i att använda tolk. Resultatet visar också att diabetessköterskor upplever en ensamhet och utsatthet i arbetet när de saknar kollegor som arbetar med diabetes på vårdcentralen. Diabetessköterskor har behov av en kollegial gemenskap för att inte känna ensamhet i sitt ansvar för patienters hälsa. Diabetessköterskors behov av fördjupade kunskaper om mångkulturell vård och tolkanvändande diskuteras också.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en ständigt växande folksjukdom i världen. Sjukdomen innebär att kroppen inte klarar av att producera tillräckligt med insulin för att hålla blodsockernivån i kroppen på en jämn nivå. Sjuksköterskans roll för dessa patienter är att bedöma deras möjlighet och förmåga till egenvård, men även att undervisa om sjukdomen. Undervisningen ska anpassas efter varje individ då dessa patienter är i behov av kunskap om sin sjukdom, men även hjälp med att tillämpa den i det dagliga livet. Förutom detta krävs även ett motivationsarbete för att patienterna ska kunna göra de livsstilsförändringar som sjukdomen kräver. För att allmänsjuksköterskor ska kunna hjälpa patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att skapa en sammanfattning av den forskning som finns inom området idag. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad i mötet med personer med diabetes typ 2. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Tio artiklar analyserades, varav åtta ansågs ha hög kvalitet och utgör resultatet. Innehållsanalysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorff. Resultat: Resultatet som framkom delades in i tre kategorier; utbildning i egenvård, motivation till förändring och mötet mellan sjuksköterska och patient. Utbildning i egenvård inkluderar svårigheter som kan uppstå i samband med patientutbildning, men även hur sjuksköterskan kan stödja patienten till god egenvård. Då patienten själv har huvudansvaret för sin sjukdom. Motivation till förändring omfattar sjuksköterskans inverkan på motivationen och vilka förväntningar som patienterna kan ha på sjuksköterskorna de möter. Förutom detta förekommer det även information, utifrån sjuksköterskors perspektiv, om diverse faktorer som påverkar patienternas motivation till gynnsamma livsstilsförändringar. Den sista delen i resultatet, mötet mellan sjuksköterska och patient inkluderar bra egenskaper som sjuksköterskor bör ha för att kunna möta patienterna och ge dem god vård. Samspelet mellan sjuksköterska och patient och stödet från närstående är ytterligare områden som berörs. Slutsats: Motivationsarbetet och mötet mellan sjuksköterska och patient är grundstenarna för en bra diabetesvård. Sjuksköterskans centrala uppgift är att finnas där som ett stöd för patienten samt hjälpa dem att leva ett bra liv trots sjukdomen.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 är en livslång sjukdom med ökande prevalens i hela världen. Diagnostisering sker oftast många år efter insjuknandet och därmed har många patienter redan utvecklat komplikationer som kräver kontinuerlig vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors kunskap i relation till diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie som utformades efter Polit och Becks (2012) nio steg. Databaser som användes var CINAHL och PubMed. Relevanta artiklar till studiens syfte genomgick en artikelgranskning. Efter granskningen kvarstod elva artiklar. Därefter sammanställdes data.         Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras genom fyra kategorier: Sjukdomslära, Behandling, Patientundervisning samt Sjuksköterskans reflektion över sin egen kompetens. Slutsats: Brister inom teoretisk och praktisk kunskap identifierades hos sjuksköterskorna i relation till diabetes mellitus typ 2.  Mer kunskap krävs hos sjuksköterskor vid omvårdnad till patienter med diabetes mellitus typ 2.

Abstrakt Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som innebär en nedsatt produktion av insulin samt insulinresistens. Diabetes typ 2 drabbar idag personer i nästan alla åldrar. En orsak till att drabbas kan vara en ohälsosam livsstil. Att sjuksköterskan arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt ökar patientdelaktigheten samt motivationen till en förändrad livsstil hos personer med diabetes typ 2. Syfte: Att beskriva personer med typ 2 diabetes upplevelser av mötet med sjuksköterskan samt beskriva hur undersökningsgrupperna i artiklarna ser ut. Frågeställning: Hur upplever personer med diabetes typ 2 mötet med sjuksköterskan? Metodologisk frågeställning: Hur beskrivs undersökningsgrupperna i artiklarna? Metod: En beskrivande litteraturstudie. Tio vetenskapliga studier har granskats och sammanställts, varav åtta studier av kvalitativ ansats samt två mixade studier. Huvudresultat: Att se personen ur ett helhetsperspektiv ansågs vara en viktig aspekt för att skapa en god relation mellan sjuksköterska och patient. Kommunikation och bemötande som anpassas efter individens förutsättningar upplever personer med typ 2 diabetes ger en känsla av delaktighet och förståelse för den fortsatta vården. Slutsats: Relationen mellan sjuksköterska och patient med diabetes typ 2 upplevdes tillfredställande då sjuksköterskan använde sig av ett holistiskt synsätt med fokus på personcentrerad vård. Brister mellan patient och sjuksköterska upplevdes där kommunikation, stöd och rådgivning felade samt ignorerades. De personer som upplevde dessa brister hos sjuksköterskan hade sämre förutsättningar att klara egenvården och levde med en rädsla för eventuella komplikationer.

Diabetesrelaterade sår är en senkomplikation av typ 2 diabetes som karaktäriseras av infektion, sårbildning och/eller förstörelse av djupare vävnader. De vanligaste orsakerna till uppkomsten av sår är perifer neuropati, fotdeformitet och trauma med varierande grad av perifer kärlsjukdom. Hos personer med typ 2 diabetes är förekomsten av diabetesrelaterade sår varierat mellan 2 % till 6,8 % och personer med försämrad metabol kontroll har en ökad risk att drabbas av sår. En av de viktigaste åtgärderna för att undvika diabetesrelaterade sår är preventiva åtgärder genom egenvård eller assisterad egenvård. Syfte: Att genom litteraturöversikt kartlägga hur personer med typ 2 diabetes bedömer sin livskvalité vid diabetesrelaterade sår. Metod: Litteraturöversikt som utgjordes av tio artiklar med kvantitativ och mixad metod. Artiklarna hade sökts fram i databaserna Pubmed och Chinal och värderades med hjälp av både SBU:s granskningsmallar och modifierade kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: De tio artiklarna visade att personer med diabetes hade försämrad hälsorelaterad livskvalité (HRQoL), jämfört med populationen i allmänhet och att det försämrades ytterligare vid diabetesrelaterade sår. Personer med diabetesrelaterade sår upplevde en större inskränkning i rörlighet och socialt liv, vilket påverkade HRQoL negativt. Minst påverkades HRQoL på mental hälsa generellt men det fanns en ökad variabilitet av ångest/depression hos personer med diabetesrelaterade sår relaterat till oro över sårläkningen, rädsla för att vara beroende av andra och rädsla för amputation. Slutsats: Personer med diabetesrelaterat sår har en försämrad livskvalité gällande mental hälsa och fysisk hälsa. Det är viktigt att vi inom hälso- och sjukvården bistår dessa patienter tidigt med rätt instanser och individuellt stöd.  Både gällande behandlingen av såret men också hjälp så att de kan hantera vardagen mentalt och fysiskt.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar dagligen. För patienterna med denna sjukdom kan det innebära att de behöver genomföra livsstilsförändringar och att de behöver ta ett stort ansvar gällande sin egenvård. Dessa livsstilsförändringar kan lättare genomföras med hjälp av motiverande samtal. Motiverande samtal kan användas av sjuksköterskan och den bygger på att framkalla och stärka patientens egen motivation till förändring och för att hjälpa patienten med sin egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av motiverande samtal vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ- och mixad metod. Forsberg och Wengströms kvalitetgranskningsmall användes för att kvalitetsgranska de valda artiklarna. Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys användes vid dataanalysen med manifesta innehåll och med inslag av latent innehåll. Resultat: Av dataanalysen framkom fyra kategorier som besvarade studiens syfte. Betydelsen av att få stöd av sjuksköterskan, påvisar att sjuksköterskan med hjälp av stöd och uppmuntran påverkade patienternas motivation. Vikten av eget ansvar, påvisar att patienterna behövde ta eget ansvar under de motiverande samtalen för att de skulle bli motiverade. Betydelse av sjuksköterskans kompetens, beskriver att patienternas erfarenheter av de motiverande samtalen påverkades av sjuksköters kans kompetens gällande diabetes typ 2 och motiverande samtal. Att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar, påvisar att patienterna behövde förstå hur viktigt det var med livsstilsförändringar samt att vissa patienter kände att det kunde vara svårt om de inte hade den vilja och motivation som krävdes. Slutsats: Studiens resultat visar att patienterna med diabetes typ 2 ansåg motiverande samtal som något positivt. Dock fanns det vissa patienter som hade svårigheter med att ta eget ansvar och att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar vid de motiverande samtalen. Patienterna kände att det var av vikt att sjuksköterskan och patienten arbetade tillsammans samt att sjuksköterskan fanns som stöd för att öka motivationen. Antalet artiklar som framkom vid datainsamlingen visar på att det är ett litet forskningsområde. Det behövs mer forskning för att utöka kunskapen och användandet av motiverande samtal inom diabetes typ 2.

Bakgrund: Vid typ 2 diabetes förekommer en minskad insulinproduktion samtidigt som cellerna i kroppen inte är lika känsliga för insulinet. Livsstilsförändring är den främsta behandlingen vid typ 2 diabetes i form av fysisk aktivitet, kostförändringar och rökstopp. Litteraturstudien grundar sig i Orems omvårdnadsteori. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändringar hos individer med typ 2 diabetes. Metod: Metoden grundar sig i en systematisk litteraturstudie och sökningarna gjordes i Cinahl, PubMed och Psycinfo varav 11 artiklar inkluderades i resultatet. I analysen urskiljdes skillnader och likheter som bildade koder och slutligen kategorier. Resultat: Resultatet grundar sig i fyra kategorier: Kunskapens betydelse, Hantera egenvård, Svårigheter med egenvård och Relationers betydelse. Resultatet visade hur kunskap spelade en stor roll för livsstilsförändring. Det framgick olika sätt i hur individer utför egenvård och hur svårigheter uppstod i samband med kost, motion och medicinering. Relationer och stöd från bland annat familj och vänner spelade en viktig roll för individens livsstilsförändring. Slutsats: Det råder en stor kunskap- och egenvårdsbrist där sjuksköterskan har ett betydelsefullt ansvar gällande individanpassad information och stöd inom egenvård. En förbättring i form av individanpassad information och stöd är något som har stor efterfrågan och behov i dagens samhälle.

No description available.