Diabetes är en utav Sveriges vanligaste folksjukdomar och idag lever 300 000 personer med denna kroniska sjukdom, och antalet ökar. I denna litteraturöversikt behandlas typ 2 diabetes vilken är den vanligast förekommande typen av diabetes. Något botemedel finns idag inte utan dagens behandling består av insulin, antidiabetika, god kosthållning samt fysisk aktivitet och är mer av ett preventivt syfte för att förebygga åtföljande komplikationer. Diabetes är vanligt förekommande inom vården och sjuksköterskan har ett stort ansvar i behandlingen, då den till stor del består av patientundervisning. I tidigare forskning har det framkommit att sjuksköterskor upplevt att de har brister i sin kunskap och undervisning. Syftet med denna litteraturöversikt består i att beskriva resurser och brister i sjuksköterskans undervisningsarbete av patienter med typ 2 diabetes. Totalt analyserades 15 vetenskapliga artiklar och sex teman framkom. Dessa är; Undervisning och information, Kunskap, Kommunikation, Motivation och engagemang, Psykisk påverkan och Förutsättningar. Resultatet visar att det finns både resurser och brister i sjusköterskans undervisningsarbete av patienter med typ 2 diabetes. Dessa påverkar sjuksköterskan i hennes undervisningsarbete och därmed även patienternas vårdkvalitet. / Diabetes is one of the most common diseases in Sweden today and 300 000 persons live with this chronic disease and the number is increasing. In this literature survey type 2 diabetes is processed which has the highest prevalence rate. No cure exists, instead treatment focuses on preventive measures consisting of insulin, antidiabetic, diet therapy and physical activity, which is found effective in preventing complications. The diabetes prevalence is high in all health care instances and the nurse has a great responsibility which to a large extent consists of patient education. Former surveys have shown that nurses experienced shortage in their knowledge and education skills. The aim of this literature survey is to describe resources and failures in nurse education of patients with type 2 diabetes. A total of 15 scientific articles where analysed and six themes emerged. The themes are; Education and information, Knowledge, Communication, Motivation and engagement, Psychical influence and Presumptions. The results show that there are both resources and failures in nurse education of patients with type 2 diabetes. These resources and short-comings affect the nurse in her education and consequently the patients quality of care.

The purpose of this literature review was to describe if the nutritional balance of the fats, carbohydrates, proteins and fibers can lead to weight reduction and to improve glucos-/blood lipid for individuals with obesity and type 2 diabetes. The method used was a literature review. Twenty-two scientific articles were chosen, which were consistent with the study purpose and questions. The articles were selected based on searches in the Medline database by PubMed. The keywords used were type 2 diabetes mellitus, diet, obesity, comparative, fat, carbohydrate, low carbohydrate, high fat and saturated fat. The articles were reviewed critically to assess their quality. In most of the studies, it turned out that the cost recommendations all resulted in different results of reduced weight, BMI and waistlines irrespective of which diet you choose. Some studies showed changes in blood sugar / blood lipid values, primarily that high intake of fat increased blood fat values. The conclusion of this study is that changes in dietary habits can result in increased weight loss and improved blood sugar / blood lipid values.

<p>Sjuksköterskeprogrammet</p>

Förändring av levnadsvanor gällande kost och motion är en viktig del i behandlingen vid typ 2-diabetes för att minska risken för komplikationer. I dagens vård spelar sjuksköterskan en stor roll i behandlingen av diabetespatienter gällande undervisning och motivering till förändrade levnadsvanor. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera patienter med typ 2-diabetes till förändrade levnadsvanor gällande kost och motion. Metoden som användes var en litteraturstudie. En artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. De elva artiklar som utgjorde resultatet hämtades från databasen CINAHL och dessa granskades med ett granskningsprotokoll. Sju underkategorier identifierades, som underordnades sig de tre kategorierna undervisning, stöd och bemötande. Resultatet visar att inom kategorin undervisning har motiverande samtal som metod genererat positiva framsteg i de studier den tillämpats. Rådgivning och stöd är viktiga komponenter för att patienten ska kunna genomföra och bibehålla förändrade levnadsvanor. Vidare spelar sjuksköterskans bemötande gentemot patienten stor roll och gott bemötande möjliggörs i de metoder som belysts i resultatet.

Bakgrund: Låg medvetenhet om symtom och komplikationer hos patienter med typ 2-diabetes har identifierats som ett stort problem. Information, motivation och beteende är centrala begrepp för att utbilda patienter i diabeteshantering. Syfte Syftet med denna studie är att belysa omvårdnadsstrategier som visats sig lämpliga i vården av människor med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes på vetenskapliga artiklar där resultatens likheter och skillnader granskades och jämfördes. Resultat: Tre teman med omvårdnadsstrategier för typ 2 diabetiker identifierades; Motivation och beteendeförändringar, Utbildning och stöd samt Self-management. Diskussion: Diabeteshantering är en process där förändringar krävs. Processen börjar med identifiering av patientens utgångspunkter och följs av lämpliga omvårdnadsåtgärder. Vilken typ av omvårdnadsstrategi som är mest effektiv är svårt att avgöra, men patientens självbestämmande, i samråd med sjuksköterskan ger en indikation på hur diabetes-hanteringen bör fortlöpa. Konklusion: Omvårdnadsstrategier för typ 2 diabetiker följer en process som inleds då patienter blir diagnostiserade. Identifiering av patienters utgångspunkter bör följas upp med en identifiering av patientens omvårdnadsbehov. Baserat på behoven kan sjuk-sköterskor i samråd med patienten genomföra individualiserade åtgärder. Bakgrund: Låg medvetenhet om symtom och komplikationer hos patienter med typ 2-diabetes har identifierats som ett stort problem. Information, motivation och beteende är centrala begrepp för att utbilda patienter i diabeteshantering. Syfte Syftet med denna studie är att belysa omvårdnadsstrategier som visats sig lämpliga i vården av människor med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes på vetenskapliga artiklar där resultatens likheter och skillnader granskades och jämfördes. Resultat: Tre teman med omvårdnadsstrategier för typ 2 diabetiker identifierades; Motivation och beteendeförändringar, Utbildning och stöd samt Self-management. Diskussion: Diabeteshantering är en process där förändringar krävs. Processen börjar med identifiering av patientens utgångspunkter och följs av lämpliga omvårdnadsåtgärder. Vilken typ av omvårdnadsstrategi som är mest effektiv är svårt att avgöra, men patientens självbestämmande, i samråd med sjuksköterskan ger en indikation på hur diabetes-hanteringen bör fortlöpa. Konklusion: Omvårdnadsstrategier för typ 2 diabetiker följer en process som inleds då patienter blir diagnostiserade. Identifiering av patienters utgångspunkter bör följas upp med en identifiering av patientens omvårdnadsbehov. Baserat på behoven kan sjuk-sköterskor i samråd med patienten genomföra individualiserade åtgärder. / Background: Low awareness about symptoms and complications amongst patients with type 2 diabetes are identified as a big problem. Information, motivation and behavior are center concepts to educate patients in diabetes-management. Aim: To explore nursing strategies that proved to be advantageous in the care of people with diabetes type 2. Method: A literature review with qualitative approach was used. Scientific articles were examined where the results on the similarities and differences were examined and compared. Results: Three themes of nursing strategies for type 2 diabetics were identified; motivation and behavioral changes, education and support and self-management. Discussion: Diabetes management is a process where changes are required. The process begins with identification of the patient's situation to make use of nursing interventions. What type of nursing strategy that is most effective is difficult to determine, but the patient self-determination, in consultation with the nurse gives an indication of how the diabetes-management should proceed. Conclusion: Nursing Strategies for type 2 diabetics follow a process starting at the time patients are diagnosed. Identification of patients’ conditions should be followed up with an identification of patients' care needs. Based on the needs of care, nurse in consultation with patient can implement individualized actions.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en av de stora folksjukdomarna. Fysisk inaktivitet, olämplig kost och övervikt är de vanligaste riskfaktorerna. Kostförändring och fysik aktivitet kan sänka glukoshalten i blodet hos patienter med typ 2 diabetes . Sjuksköterskan har en viktig roll i motiveringen av personer med typ 2 diabetes till livsstilsförändringar. Syfte: Syftet är att beskriva hur sjuksköterskor kan öka motivationen hos patienter med diabetes typ 2 att ändra sin livsstil genom kost och motion. Metod: Studien är en beskrivande systematisk litteraturstudie. Resultat: Sjuksköterskans bemötande och rådgivning samt patientens utbildning hade stor betydelse för patientens motivering till livsstilförändring och utgjorde kategorier i studiens resultat. Patientens autonomi och delaktighet spelade en stor roll i motiveringen till livsstilförändring. Motiverande Intervjuer och tillräcklig information om diabetes ökade patientens kunskap och motivation. Lättgenomförliga förändringar, liksom stöd och uppmuntran från vårdpersonal och familj hade en avgörande effekt på motivationen hos patienten. Diabetesutbildning och motion i grupp kunde stärka patientens motivation att kontrollera sin diabetes. Genom lättanvändbar och konkret kostrådgivning kunde patienten se nyttan av att följa en hälsosam dietplan. Sjuksköterskans råd vid ökad fysisk aktivitet grundade sig på patientens fysiska hälsa och vilja till motion. Slutsats: Motivation är viktigt för att kunna göra livsstilförändringar. Patientens autonomi och deltagande i omvårdnadens målsättning krävs för att själv kunna ta ansvar för sin behandling och hälsa. Tillräcklig och god kunskap, information och rådgivning är grundförutsättningar för motivationen.

The aim of this study was to describe the prevalence of gingivitis, periodontitis and dental caries in individuals with type 2 – diabetes. The study was conducted in a form of a general literature review with the restricted to the following conditions: human studies, English, and articles published between 2007 - 2012. Articles lacking a control group were excluded. The data were collected through searches of the medical database PubMed. A compilation of 11 scientific articles was examined. In individuals with diabetes mellitus type 2, the presence of gingivitis was identified in 3 articles, periodontitis in 10, and dental caries in 3 articles. The 3 articles that showed presence of gingivitis demonstrated that individuals with type 2 – diabetes had a higher prevalence of gingivitis compared to non-diabetic individuals. A higher prevalence of periodontitis in individuals with type 2 – diabetes mellitus was found in 10/10 publications. Theses studies demonstrated in individuals with type 2 – a significantly higher incidence of deep pocket depths, attachment loss, recession defects and with higher plaque and gingival index scores. The three articles that showed the presence of dental caries also demonstrated a higher prevalence of dental caries in individuals with type 2 – diabetes mellitus.  The articles included in the literature study showed statistically significant higher prevalence of gingivitis, periodontitis, and dental caries in individuals with type 2 – diabetes mellitus than in individuals without a diagnosis of diabetes. Keywords: Type 2 – Diabetes, Gingivitis, Periodontitis and Dental Caries

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en livsstilssjukdom där riskfaktorer för sjukdomen har sin grund i sociala, beteendemässiga samt miljömässiga aspekter. Att diagnostiseras med diabetes typ 2 kan framkalla starka känslor. Sjukdomsupplevelsen har väsentlig betydelse då en stor del av ansvaret för en framgångsrik behandling, kräver engagemang av den enskilde patienten. Behandlingen av sjukdomen består av livsstilsanpassning vars syfte är att förhindra senkomplikationer och att bibehålla hög livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters svårigheter att genomföra livsstilsanpassningar vid diabetes mellitus typ 2 Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: bristande insikt om sin sjukdom, vardagslivets och samhällets inverkan, bristfällig information och kunskap om sjukdomen, svårigheter att bryta gamla vanor samt bristande stöd och förståelse från sjukvården. Patienterna upplevde flertalet svårigheter då livsstilsanpassning skulle genomföras. Slutsats: Patienternas individuella reaktioner och upplevelser vid diabetes typ 2 är grundläggande för att tillfredsställande omvårdnad skall kunna utövas i syfte att förbättra egenvården. För att stödja patienter med diabetes som har svårigheter att genomföra livsstilsanpassningar, behöver nya strategier för undervisning och information utvecklas.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanligt förekommande sjukdom hos personer som är 65 år eller äldre. Egenvård är en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Om egenvården inte hanteras ordentligt kan komplikationer uppstå vilket kan orsaka lidande för personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur äldre personer med diabetes typ 2 hanterar sin egenvård samt beskriva vilka svårigheter de upplever när de ska hantera sin egenvård. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 13 vetenskapliga artiklar publicerade från 2005 till 2011 hämtade från databaserna Cinahl och Medline. Huvudresultat: Hur äldre personer hanterar sin egenvård vid diabetes typ 2 beror på inre och yttre faktorer. Inre faktorer är självständighet och eget ansvar. Förbli självständig och oberoende är en stor motiverande faktor till hanteringen av egenvård. Ansvaret kring egenvård är gemensamt med personen med diabetes typ 2, vårdpersonal och närstående. Yttre faktorer är socioekonomiska resurser, motivation utifrån och socialt stöd. Svårigheter i hanteringen av egenvård beror på fysiska, kognitiva och psykiska samt sociala svårigheter. Slutsats: Sjuksköterskan har ett stort ansvar för att hjälpa äldre personer med diabetes typ 2 att bibehålla sin självständighet. Mer forskning behövs inom området äldre och egenvård vid diabetes typ 2.

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan påverka resultatet av egenvård för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlägga gruppundervisningens betydelse och dess innehåll. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar daterade från år 1991 och fram till år 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som använts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvård. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Resultatet visade att undervisningen bör vara en ständigt pågående process. Kontinuitet, hänsyn, tillgänglighet och stöd av hela diabetesteamet under en längre tid är viktiga faktorer i behandlingen. Andra viktiga faktorer som kan påverka resultatet av egenvård är patientens självkänsla, motivation och upplevd ensamhet. Det är viktigt att undervisarens förhållningssätt varieras och anpassas efter patientens individuella resurser och behov. Undervisningsprogram som innehåller både grupp- och individuell undervisning i kombination med teoretisk- och praktisk undervisning har en positiv betydelse för patientens egenvård. Diskussioner och sociala aktiviteter i grupp, visade sig ha en god inverkan på patientens livsstilsförändringar.