Jakobsson K, Mundt M. Faktorer som påverkar patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2: En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, 2019. Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanligt förekommande folksjukdom runt om i hela världen. Det är ca 450 000 personer i Sverige idag som lider av sjukdomen. Den ökade förekomsten av inaktivitet och övervikt i samhället är faktorer som spelar roll för den ökade prevalensen av diabetes typ 2. Genom att ha en god kosthållning och motionera regelbundet kan risken minska för komplikationer relaterat till diabetes typ 2. Rådgivning och diabetesutbildning är centrala hörnstenar för att patienten ska få en så god förståelse som möjligt för att tillämpa en god egenvårdsbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka faktorer som påverkar patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 13 utvalda artiklar som beskriver patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Litteraturen inhämtades via databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall och de 13 utvalda artiklarna analyserades genom innehållsanalys med inspiration av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom det en rad olika faktorer som påverkade patienternas upplevelse av livsstilsförändringar både positivt och negativt. Det framkom tre stycken huvudkategorier: faktorer som påverkar motivationen, svårigheter med att förändra livsstil och positiva upplevelser med att förändra livsstilen. Konklusion: Patienter med diabetes typ 2 är i ett stort behov av stöttning och motivation för att kunna genomföra och upprätthålla livsstilsförändringar. Patienterna beskrev kulturella och sociala faktorer som hinder till en god egenvård. / Jakobsson K, Mundt M. Factors that affect patient with type 2 diabetes experience of making lifestyle changes: a literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Sciences, 2019.Background: Type 2 diabetes is a common widespread disease which is present all over the world. About 450,000 people in Sweden today are suffering from the disease, a number that is constantly increasing. The increased level of inactivity and obesity in the community are factors that play a role in the increased prevalence of type 2 diabetes. Counselling and diabetes education are central cornerstones for the patient to get as good understanding as possible in order to apply good self-care treatment. Purpose: The aim of this study is to explore factors that affect patients with type 2 diabetes experiences of making lifestyle changes. Method: A qualitative literature study based on 13 selected articles describing patients with type 2 diabetes experiences of lifestyle changes. The literature was obtained through the databases CINAHL and PubMed. The articles were quality checked according to SBU's review template and the 13 selected articles were analyzed with inspiration by Graneheim and Lundman (2004). Result: The results revealed a number of different factors that had a positive and negative effect on patients experience of lifestyle changes. Three main categories emerged: Factors that affect motivation, difficulty in changing lifestyle and positive effects of changing lifestyle. Conclusion: Patients with type 2 diabetes are in great need of support and motivation to be able to implement and substain lifestyle changes.The patients described cultural and social factors as barriers to good self-care.

Bakgrund – Typ 2 diabetes mellitus är en av Värdens folksjukdomar som kraftigt ökar nedåt i åldrarna, med förändring i näringsvanor och stillasittande livsstil. Människor med typ 2 diabetes har stora risker att utveckla mikro- och makrovaskulära komplikationer och detta ökar behandlingskostnader och förkortar personens livslängd. Behandlingen för sjukdomen kräver att personen gör ett antal livsstilsförändringar i bland annat kost och motion. Syfte - syfte av denna studie är att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid typ-2 diabetes. Metod - Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultat - analysen resulterade i olika upplevelser av egenvård och dessa har kategoriserats i huvudkategorier med underkategorier: 1) Att anpassa sig till de nya levnadsvanorna: Ny kosthållning och Nya motionsvanor, 2) Behöv av stöd; Stöd från närstående och Stöd från sjuksköterska, 3) Att lära sig nya levnadsvanor. Patienterna upplevde en förändrad livsstil på grund av de omständigheter diabetes gav. Information, motivation och färdigheter var tre viktiga faktorer för att patienterna skulle göra livstilförändring för att egenvård ska lyckas. Diskussion - Patienten själv och relationen till sjuksköterskan är huvudpunkter som påverkar patientens livstilförändringsprocessen för att egenvården ska lyckas. Sjuksköterskan gör allt för att uppnå maximalt stöd för patienten.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som blivit allt mer vanlig och kommer att enligt forskning öka de kommande åren. Vid diabetes typ 2 har kroppen svårt att hålla och reglera sockerhalten i blodet tillräckligt låg. Behandling av diabetes typ 2 fokuserar på livsstilsförändringar därför är patientens men även sjuksköterskans delaktighet viktig. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2 Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier och sex underkategorier av analysen. Patienterna upplevde svårigheter att genomföra, behålla och kombinera livsstilsförändringarna med vardagssysslor men upplevde också att omgivningen hade både en positiv och en negativ påverkan på deras möjligheter att genomföra livsstilsförändringarna. Sjuksköterskans närvaro och lyhördhet för den enskilda individens upplevelse underlättade livsstilsförändringarna.  Slutsats: Vid livsstilsförändringar var patienterna med om både positiva och negativa upplevelser. Trots de stora kraven som är svåra att upprätthålla upplevde många välbefinnande vid livsstilsförändringarna. Stöd och engagemang från omgivningen kunde även skapa osäkerhet, oro och rädsla. Med hjälp av sjuksköterskans stöd och lyhördhet kunde livsstilsförändringarna genomföras och kombineras med vardagslivet

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar i hela världen. Den orsakar stora kostnader för vården och ett stort lidande för patienten. Risken för komplikationer är stor. Sjuksköterskan har en viktig roll att stödja och utbilda patienten så att de kan utöva en god egenvård. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av egenvård och livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturöversikt med hjälp av 10 vetenskapliga och kvalitativa artiklar från PubMed och Cinahl. Resultat: Två huvudteman hittades: nya levnadsvanor och brist på kunskap hos patienten. Till dessa hittades totalt fem underteman: Ny kosthållning, Nya motionsvanor, Glykemisk kontroll, Brist på kunskap hos patienten, Stöd av sjuksköterska samt Stöd av vänner och familj. Slutsats: Det var viktigt för patienten att få kunskap om hur dem ska utföra sin egenvård. Sjuksköterskans roll var att stödja och informera om de livsstilsförändringar som behöver göras för att minska risken för komplikationer. Det fanns hinder och svårigheter som var annorlunda i olika delar av världen. Trots kunskap var det svårt att utföra en god egenvård vilket kunde leda till skuld och skam. Familj och andra närstående kunde vara ett stort stöd. / Background: Type 2 diabetes is a growing disease worldwide. It causes great costs for care and great suffering for the patients. The risk of complications is great. The nurse has an important role to support and educate the patient so that he can practice good self-care. Aim: The purpose is to shed light on the patient's experiences of self-care in type 2 diabetes. Method: Literature overview with the help of 10 scientific and qualitative articles from PubMed and Cinahl. Results: Two main themes were found: new lifestyle and lack of knowledge in the patient. To these, a total of five sub-themes were found: new diet, new exercise habits, glycemic control, lack of knowledge in the patient, support from a nurse and support from friends and family. Conclusion: It is important for the patient to gain knowledge about how to perform their self-care. The nurse's role was to support and inform about the lifestyle changes that need to be made to reduce the risk of complications. There were obstacles and difficulties that were various in different parts of the world. Despite knowledge, it was difficult to perform good self-care, which could leed to guilt and shame. Family and other relatives could somtimes be a great support.

Typ 2 diabetes är en långvarig sjukdom som kräver livslång egenvård där patienters erfarenheter av egenvård är högst individuella. Egenvårdsförmågan, men även förtroendet till sin förmåga påverkades livet igenom. En förändrad livssituation kunde påverka patientens förmåga att upprätthålla egenvårdsförmågan, även efter lång tids sjukdom. För att patienterna skulle våga att delge rädslor och svårigheter var det av stor vikt att relationen mellan sjuksköterska och patient bygger på ömsesidighet och respekt. Stöd från familj och vänner var av stor vikt, här hade sjuksköterskan en viktig roll att uppmuntra, vara lyhörd för patienters individuella behov till stöd i sin egenvård. Med ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan främja patienters förmåga till god egenvård.

Bakgrund Typ 2-diabetes är en komplex sjukdom där patienten behöver god kunskap och egen förmåga att hantera sjukdomen. Typ 2-diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som ökar risken för hjärt-och kärlsjukdom och skador på njurar samt nervskador. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat metabolt syndrom, övervikt, hereditet och psykosociala faktorer. Behandlingen vid typ 2-diabetes består i första hand av egenvård och livsstilsförändringar vilket innebär stora utmaningar för individen. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som främjar egenvård och livsstilsförändringar hos individer med typ 2-diabetes mellitus. Metod En litteraturöversikt genomfördes med databassökning i PubMed och CINAHL. Studien inkluderade 15 artiklar med kvantitativa och kvalitativ studiedesign. Artiklarna kvalitétsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och sammanställdes i en matris. Analysen av resultatet genomfördes med inspiration av en integrerad analys. Resultat Resultatet presenterades i fyra huvudteman: patientutbildning, mötet med sjuksköterska, socialt stöd och psykosociala faktorer. Individanpassad utbildning, att skapa en tillitsfull relation mellan sjuksköterska och individ, ökad kunskap i egenvård samt olika typer av utbildningsprogram bidrog till förbättrad egenvård och förmåga att genomföra livsstilsförändringar för individer med typ 2-diabetes. Stöd från familj, närstående och stödgruppen visade sig vara betydelsefullt och ledde till ett förbättrat egenvårdbeteende genom ökad self-efficacy. Genom att anpassa utbildningen efter patientens kulturella bakgrund ökade patientens kunskaper att hantera sin sjukdom. Egenvården och livsstilsförändringar är ofta förenat med svårigheter för patienten och leder till ett ökat behov av stöd från sjuksköterska, familj och den social miljön. Slutsats Att leva med typ 2-diabetes är en livslång sjukdom där patienten bör erbjudas regelbunden kontakt med sjuksköterska som kan erhålla individanpassat stöd och patientutbildning för att underlätta egenvård och livsstilsförändringar för patienten. Att involvera anhöriga och stödgrupper i omvårdnaden premieras då deras stöd främjar individens förmåga att fullfölja egenvården.

Bakgrund Diabetes typ 2 utgör ett betydande folkhälsoproblem både i Sverige och globalt. Sjukdomen kan leda till allvarliga komplikationer i mikro- och makrocirkulationen, som ger risk för bland annt hjärtinfarkt, stroke och skador på nerver och njurar. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat övervikt, metabolt syndrom och arv. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs i första hand av livsstilsförändringar, vilket innebär att ett stort ansvar läggs på den enskilda patienten. Egenvård är därför en viktig faktor i behandlingen. Syfte Att utifrån ett omvårdnadsperspektiv belysa faktorer som kan underlätta för personer med diabetes typ 2 att följa råd för egenvård gällande livsstilsförändringar Metod Studien utformades som en allmän litteraturstudie. Artikelsökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Sammanlagt 16 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat Resultatet presenterades i fyra huvudteman: socialt stöd, patientutbildning, kulturellt anpassad omvårdnad och främjande av autonomi. Stöd från anhöriga och vårdpersonal visade sig vara viktigt i diabetesvården och ledde till ett förbättrat egenvårdsbeteende genom förbättrad self-efficacy. Kunskap och rådgivning från vårdpersonal samt olika typer av utbildningsprogram bidrog till att underlätta för personer med diabetes typ 2 att genomföra livsstilsförändringar. Genom att anpassa utbildningen till patientens kulturella bakgrund ökade patientens kunskaper att hantera sin sjukdom. Slutsats Att leva med diabetes typ 2 innebär en livslång utmaning, varför kontinuerligt stöd och undervisning av vårdpersonal kan underlätta genomförandet av livsstilsförändringar för dessa patienter. Att involvera närstående i omvårdnaden är också en viktig faktor, liksom att omvårdnaden anpassas efter patientens individuella behov.

No description available.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom som ökar globalt. För att förhindra progression av typ 2 diabetes (T2D) behöver personen leva ett sundare liv. En bra balans mellan fysisk aktivitet, kost och medicinering kan vara avgörande i behandlingen av T2D. Egenvård är även en viktig del av behandlingen. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie är att beskriva hur personer med diabetes typ 2 upplever sin egenvård. Metod: En allmän litteraturstudie som består av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysering av artiklarna används tematisk innehållsanalys. Resultat: Två huvudteman identifierades, Hantering av egenvård samt subteman: Hinder och motivation till egenvård, Utmaningar med glukoskontroll, Utmaningar med kost, Utmaningar med fysiskaktivitet samt Utmaningar med medicinering. Andra huvudtema var Stöd vid egenvård samt subtema: Stöd från närstående och vänner samt Bristande stöd från hälso- och sjukvården. Resultaten visade att egenvård vid diabetes upplevdes utmanande, på grund av alla krav som sjukdomen ställde i vardagen. Slutsats: Det finns många hinder för att patienter med T2D skall kunna hantera sin egenvård. Det finns även kunskapsbrister både hos personer med T2D och deras närstående, när det kommer till sjukdomen och egenvårdshantering.

Bakgrund: Som en del i omvårdnaden av personer med diabetes typ 2 utgör egenvård den viktigaste åtgärden efter hälso- och sjukvårdens insatser. De senaste tjugo åren har stora framsteg gjorts inom användningen av e-hälsa som en del i egenvården och flera studier visar att det kan ha en avgörande roll i hanteringen av diabetes typ 2.  Syftet: Utforska patienters upplevelse i användningen av e-hälsa som stöd för egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och datasökningar i PubMed och CINAHL utfördes. Åtta kvalitativa artiklar inkluderades i analysen som inspirerades av Elo & Kyngäs deduktiva metod för kvalitativ analys. En modifikation av Orems egenvårdsmodell användes där fem kategorier valdes utifrån stödet de utgjorde för patienten. Under analysen identifierades meningsenheter som sedan sorterades utifrån de fem kategorierna. Subkategorier formulerades för att tydliggöra specifika fenomen inom varje kategori. Resultat: Analysen visade hur e-hälsa bistod patienten: 1) genom att agera eller utföra, 2) genom att stödja, 3) genom att undervisa, 4) genom att vägleda och 5) genom att tillhandahålla en utvecklande miljö. Slutsats: Implementeringen av e-hälsa upplevdes gynna användarna och förbättra deras livskvalitet. Teknologiska svårigheter begränsade dock vissa användare från att utnyttja applikationerna till fullo. Detta och kostnaden för vissa e-hälsotjänster kommer behöva åtgärdas för att öka tillgängligheten för användarna och ytterligare studier behövs för att följa utvecklingen.