Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom vars prevalens är hög och fortsätter att växa i hela världen. Livsstilsförändringar är exempel på icke farmakologiska behandlingar för Diabetes typ 2 och innefattar förändringar i kost, fysisk aktivitet, minskad alkoholkonsumtion och rökstopp för de patienterna. För att patienterna ska kunna utföra dessa förändringar krävs kunskap från sjuksköterskan för att kunna motivera dem till det. Utför inte patienterna livsstilsförändringarna kan det leda till allvarliga komplikationer, alltså har sjuksköterskan en central roll att stödja patienterna till förändring. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av livsstilsförändringar efter att ha diagnostiserats med Diabetes typ 2. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts. Till arbetet har 10 artiklar med kvalitativ metod använts efter att ha analyserats med Fribergs (2022) analysmetod. Resultat: I studiens resultat har det framkommit följande sex huvudkategorier: Utmaning i att förändra, att uppleva negativa känslor, att få redskap genom ny kunskap, att känna kontroll över hälsan, betydelsen av motivation och att känna stöd samt två underkategorier: stöd från vårdpersonal och stöd från andra personer i omgivningen. Patienter upplevde att genomförandet av livsstilsförändringarna kunde vara utmanande och att det kunde uppstå negativa känslor. Kunskapsbrist kunde leda till att patienter inte utförde förändringar eftersom de inte visste hur. Några av de mest betydelsefulla faktorer för att genomföra livsstilsförändringar var motivation, samt stöd både från andra personer som familjemedlemmar och från sjuksköterskan. Slutsats: Genomförandet av livsstilsförändringar kunde upplevas på olika sätt av patienterna och det var olika faktorer som påverkade dem till att utföra förändringarna. Alltså är personcentrering av sjuksköterskan en central del för patienternas motivation till egenvård.

Bakgrund: Diabetes är ett folkhälsosjukdom och 95% av alla med diabetes har diagnosen Diabetes mellitus typ 2. Risken för Diabetes typ 2 (DMT2) ökar i samband med fetma och fysisk inaktivitet. Det är viktigt att personer med diabetes utför egenvård för att främja hälsan, utan egenvården kan svåra komplikationer uppstå. Kända komplikationer som kan uppstå i samband med diabetes är hyperglykemi, hypoglykemi, hjärt-och kärlsjukdomar samt stroke. Utöver egenvård kan sjukdomen behandlas med läkemedel. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med Diabetes mellitus typ 2. Metod: Metoden som användes är litteraturöversikt. Artiklar valdes ut från databaserna Cinahl och Pubmed för att svara på problemformuleringen samt syftet. De artiklar som inte besvarade syftet exkluderades och 10 relevanta artiklar valdes ut till resultatet. Resultat: Resultatet presenterades i fyra övergripande teman: Vuxnas upplevelser med egenvården, Rädsla och Oro, Brist på kunskap, Livsstilsförändring. Sammanfattning: Sammanfattningsvis är Diabetes mellitus typ 2 en sjukdom med hög risk för komplikationer, men den är relativt lätt att hantera med hjälp av medicinering och en förändrad livsstil. Brist på kunskap och erfarenhet kan leda till att individen blir överväldigad, orolig och hjälplös på grund av upplevd brist på stöd från hälso- och sjukvårdssystemet. För att förhindra detta kan konsultation i kombination med praktisk planering för den diagnostiserade individen i ett tidigt skede hjälpa patienten att hantera sitt tillstånd och göra det möjligt för individen att leva ett fullvärdigt liv.

Bakgrund: Förekomsten av diabetes mellitus typ 2 ökar globalt. En viktig del av behandlingen vid diabetessjukdomen är egenvårdsåtgärder där patienten själv eller med stöd av någon annan utför sjukvårdsåtgärd utanför hälso- och sjukvården, såsom i hemmet. Kvinnor anser sig få sämre vård och bemötande än män och kan bli underprioriterande vid olika sjukdomstillstånd. Kvinnor löper även högre risk att drabbas av depression vid diabetessjukdomen eftersom de upplever större krav på sig som kvinna. Syfte: Att beskriva vuxna kvinnors upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2.  Metod: En beskrivande litteraturstudie som innefattade 15 artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningen utfördes i databasen PubMed via tillgången från Högskolan i Gävle. Resultat: tKosthållningen har visat sig vara den svåraste delen av egenvård vid diabetes typ 2. Kvinnor prioriterar oftast familj eller barn före sin hälsa och vill inte bli en ”börda” för andra. Begränsningar i egenvård kunde orsakas av ekonomiska aspekter. Stöd från anhöriga/närstående visade sig vara en möjlighet vid egenvård när de aktivt stödjer, motiverar och gemensamt utför livsstilsförändringar med kvinnorna. Kvinnor finner även stöd från Gud och religion i den psykiska och emotionella egenvården. Känslor som stress, rädsla och oro kan påverka kvinnors följsamhet med diabetesegenvård både positivt och negativt. Slutsats: Litteraturstudien har undersökt vuxna kvinnors upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Både begränsningar och möjligheter med egenvård vid diabetes typ 2framkom. Resultatet av litteraturstudien kan användas för att vårdpersonal ska få en ökad förståelse av kvinnors upplevelser av egenvård, samt leda till mer anpassad och bättre vård för kvinnor.

<p>Validerat; 20130402 (global_studentproject_submitter)</p>

Introduktion/Bakgrund: Diabetes är en allvarlig och växande folksjukdom. Egenvård är en viktig del i behandlingen av diabetes mellitus typ 2 och patienter behöver själva ta ansvar för att utföra egenvården. Motivation kan tolkas som en process och är en viktig faktor för att patienterna ska kunna utföra egenvården och vad som motiverar kan skilja sig emellan patienter. Syfte: Att belysa patienters motivation till att utföra egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit &amp; Becks (2021) niostegsmodell. Elva vetenskapliga artiklar från två databaser: Cinahl och PubMed, användes. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2021) granskningsmallar. Resultat: Resultatet presenterades med fyra teman: Stöd från vårdpersonal, anhöriga och medpatienter, Användning av tekniska hjälpmedel, Sätta upp plan och mål och Rädsla för komplikationer som belyser vad som kan motivera patienter till att utföra egenvård. Slutsats: Patienterna blev motiverade av att få information och stöd av vårdpersonal, anhöriga och personer med samma sjukdom. Att använda tekniska hjälpmedel som stöd i egenvården ansågs motiverande. Upprättandet av plan och mål samt att se konkreta förbättringar hjälpte till att motivera patienterna. Patienterna upplevde att rädsla för att utveckla komplikationer relaterat till DM2 fungerade som en motivationsfaktor.

No description available.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en vanlig form av diabetes. Sjukdomen debuterar ofta efter 40 års ålder. Sjukdomen ger komplikationer i flera organ och organsystem. Vanliga senkomplikationer vid diabetes typ 2 är neuropati och diabetessår. Neuropati drabbar alla typer av nerver men det är framförallt ben och fötter som är utsatta. Fotsår anses vara de mest förebyggbara komplikationerna av diabetes. Diabetesfotsår har negativ påverkan på livskvalitet och kan leda till amputationer. Fotsår är ett komplext och livslångt problem för patienter med diabetes. Syfte: Att beskriva vuxna personer upplevelser av att leva med fotsår relaterade till typ 2 diabetes. Metod: Studien genomfördes genom allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar och analyserades utifrån Fribergs metod. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och fem underkategorier utifrån analysen av vetenskapliga artiklar. Huvudkategorier och underkategorier som identifierades beskriver vuxna personers upplevelser av att leva med fotsår relaterade till diabetes typ 2. Huvudkategorier var att uppleva fysiska besvär, emotionella upplevelser, att uppleva ekonomisk påverkan och att uppleva social påverkan. Huvudkategori att uppleva fysiska besvär består av tre underkategorier: upplevelse av smärta, upplevelse av minskad självständighet och upplevelse av förlust av rörlighet. Huvudkategori att uppleva negativ påverkan på känslolivet omfattar två underkategori: att uppleva negativa känslor och att uppleva oro för framtiden. Slutsats: Personers upplevelser visar att fotsår relaterade till diabetes typ 2 är ett utbrett och komplicerat hälsoproblem. Fotsår har stor inverkan på de psykologiska, fysiska och sociala aspekterna i livet. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete kring personer med fotsår ska omfatta ett helhetsperspektiv på patientens situation inkluderade bland annat aktivitet och rörlighet, smärta, psykosociala och kulturella faktorer.

Bakgrund: Typ 2 diabetes mellitus (T2DM) är en globalt växande sjukdom och är nationellt en av de vanligaste folksjukdomarna. Behandlingen baseras på egenvård, vilket omfattar kosthantering, regelbunden fysisk aktivitet, blodglukoskontroller och i många fall strävan efter viktnedgång. Detta ställer stora krav på individens eget ansvar och förmåga att ta beslut gällande sin vård i vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter som inverkade på genomförandet av egenvården hos personer diagnostiserade med typ 2 diabetes mellitus. Metod: Litteraturöversikten baserades på åtta kvalitativa studier. Databassökningar genomfördes i Cinahl och PubMed. Analysprocessen genomfördes med insipiration av Popenoes beskrivning av innehållsanalys vid litteraturstudie.  Resultat: I analysarbetet framkom sju subkategorier och tre övergripande kategorier. De framtagna kategorierna var: Egen kapacitet och förståelse för egenvårdens betydelse, Stödjande relationer och samspelande omständigheter för egenvården samt Egenvårdens inverkan på självbilden.  Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar på behovet av en helhetssyn när det gäller egenvården, som integrerar individuellt stöd, anpassad kunskap och positiv förstärkning, för att främja hälsa och välbefinnande hos personer med T2DM.

Bakgrund Den svenska hälso- och sjukvården genomgår en omställning mot en personcentrerad, hållbar och tillgänglig vård, där digital teknik är centralt. Sverige förväntas vara världsledande inom e-hälsa år 2025 och för distriktssköterskor innebär det ett nytt arbetssätt med krav på nya färdigheter, i omvårdnaden av patienter med typ 2 diabetes. Syfte Att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av e-hälsa i omvårdnaden av patienter med typ 2 diabetes. Metod Metoden var en systematisk litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Data analyserades med stöd av Bettany- Saltikov och McSherrys niostegsmodell. Resultat Resultatet mynnade ut i tre teman: implementering av e-hälsa, e-hälsa som verktyg i omvårdnadsarbetet och e-hälsa som relationsskapande verktyg. Varje tema omfattande tre kategorier.  Slutsats Distriktssköterskors erfarenheter av e-hälsa skiljde sig åt och sågs som ett bra komplement till fysiska besök. Utbildning, kommunikativ förmåga, tekniska och organisatoriska förutsättningar samt ett stödjande ledarskap ansågs vara främjande faktorer för distriktssköterskors möjlighet till att anpassa sig till en alltmer omfattande digitalisering. För att Sverige ska kunna nå målet att vara världsledande inom e-hälsa år 2025 ses behov av mer forskning om e-hälsa samt implementeringsstrategier.

Abstrakt  Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är ett globalt folkhälsoproblem som påverkar 537 miljoner människor världen över 2021. Sjukdomen kan leda till komplikationer, men genom att införa hälsosamma levnadsvanor kan risken för komplikationer förebyggas och minskas. Därför blir livsstilsförändringar ofta en aktuell fråga för personer med sjukdomen.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva vuxna personers erfarenheter av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ 2.  Metod: Studien baserades på tio kvalitativa studier. Databassökningar utfördes i PubMed, PsycINFO och CINAHL. Analysprocessen genomfördes med inspiration av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och 13 underkategorier. Huvudkategorierna var: hantera besvärande känslor, omständigheter som utmanar, att finna det som krävs för att lyckas och att finna en balans i livet.  Konklusion: Livsstilsförändringar kan innebära att personer kämpar med flera besvärande känslor och personens omgivning har en betydelsefull inverkan på om genomförandet lyckas eller ej. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn i samtal kring livsstilsförändringar och stödja personen i alla delar som påverkar genomförandet, och inte bara informera om vad som behöver göras. / Abstract  Background: Type 2 diabetes mellitus is a global public health problem affecting 537 million people worldwide in 2021. The disease can lead to complications, but adopting healthy lifestyles can prevent and reduce the risk of complications. Therefore, lifestyle changes become an important issue for individuals with the disease.  Objective: The aim of this study was to describe the experiences of adult individuals who have undergone lifestyle changes in managing type 2 diabetes mellitus.  Method: The method used in this study was based on a review of then qualitative studies. Database searches were conducted in PubMed, PsycINFO, and CINAHL, and the analysis process was conducted using Friberg's five-step model.  Results: The analysis resulted in four main categories and 13 subcategories. The main categories are: managing distressing emotions, challenging circumstances, finding what it takes to succeed, and finding a balance in life.  Conclusion: Implementing lifestyle changes can involve struggling with several distressing emotions, and the individual's environment has a significant impact on whether implementation is successful or not. Nurses need to take a holistic view in discussions about lifestyle changes and support individuals in all aspects that affect implementation, rather than simply informing them of what needs to be done.