Bakgrund: Diabetes typ 2 är en utbredd sjukdom och sjuksköterskan spelar en betydande roll i att förhindra sjukdomens förlopp. Motiverande samtal (MI) är en dokumenterad och effektiv metod som syftar till att skapa en process för förändring genom att främja beteendeförändring och inre motivation hos patienten. Genom en hälsosam livsstil kan sjukdomens framsteg hämmas och komplikationer undvikas. Patienternas egen förmåga till egenvård är en central del av sjukdomshantering. Trots omfattande förebyggande åtgärder sker ingen väsentlig förbättring av patienternas hälsotillstånd. Många påverkas negativt och sjukdomen kan leda till förtidig död.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar.Metod: Litteraturstudien fokuserar på kvalitativa studier inom ämnesområdet. Tio artiklar identifierades genom sökningar i databasen Pubmed genom högskolan i Gävles bibliotek. Induktiva metoder användes för att formulera kategorier baserade på de inkluderade tio vetenskapliga artiklar.Huvudresultat: Sjuksköterskors rådgivning står inför utmaningar som bristande struktur, tidsbegränsningar och bristande motivation. Organisatoriska hinder, exempelvis resursbrist, komplicerar processen ytterligare. Starka relationer och ett personcentrerat tillvägagångssätt är nyckeln för att underlätta positiva beteendeförändringar hos patienterna. Sjuksköterskor insåg vikten av att utveckla metoder för motiverande samtal med diabetespatienter. Genom ökad erfarenhet och kompetens förbättrades samtalen, vilket ledde till positiva upplevelser för både sjuksköterskan och patienterna.Slutsats: Studien sammanfattar sjuksköterskors upplevelser av att motivera personer med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar från tidigare studier. Resultaten ökar förståelsen för deras arbete, stödjer befintlig forskning och ger ny insikt om vägledning i dessa samtal. Trots att hinder och brister identifieras, samt betydelsen av använda metoder, pekar studien på behovet av djupare forskning inom området.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett allvarligt växande globalt hälsoproblem och står för ca 90% till 95% av all diabetes, med högst andel i låg-och medelinkomstländer. Diabetes typ 2 har utvecklats i samband med bland annat ökad konsumtion av ultraprocessade livsmedel, fetma, minskad fysisk aktivitet och ohälsosamma livsstils- och beteendemönster. Genom livsstilsförändringar med hälsosam kost- och motion kan diabetes typ 2 kontrolleras. Att arbeta hälsofrämjande kan stärka personens egna resurser till att genomföra livsstilsförändringar med målet att förbättra den upplevda hälsan. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av livsstilsförändringar relaterat till kost och motion- vid diabetes typ 2. Metod: Studien utfördes som en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning – inspirerad av metasyntes och en induktiv ansatts. 10 vetenskapliga artiklars resultat analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: 10 artiklar från följande länder ingick i dataanalysen: Jordanien, Singapore, Qatar, Italien, England, Australien, Thailand, Indien, Guatemala och Pakistan. Från dataanalysen framkom följande kategorier som omfattar personers upplevelser av livsstilsförändringar relaterat till kost och motion vid diabetes typ 2. Huvudkategorier: att omgivningen påverkar och att motivationen påverkar. Underkategorier: att sociala sammankomster försvårar, att stöd från närstående är viktigt, betydelsen av att acceptera förändringar och att ha tillgång till tid är viktigt. Slutsats: Den här studien påvisar att omgivningen hade en viktig betydelse för hur personerna upplevde livsstilsförändringar gällande kost och motion. Dom stödjande eller bristande faktorerna från omgivningen påverkade personerna på olika sätt vilket visade att negativa upplevelser från närstående eller sociala sammanhang kopplat till sjukdomen försvårade följsamheten till en hälsosam livsstil. Att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningsätt visade på att kunna stärka motivationen, självförtroendet och den positiva synen på hälsotillstånden hos personer med diabetes typ 2.

Background: About 537 million people round the world are living with diabetes of which 90% of them have diabetes type 2. Both hereditary and lifestyle are important factors of developing type 2 diabetes. Treatment consists of both medical and non-medical interventions in form of self-care to reduce complications.  Aim: The aim is to describe patient´s experience of self-care of type 2 diabetes. Method: A literature review with qualitative content analysis where patient´s experince of self-care is described with 12 selected scientific articles. Results: Three main themes and eight subthemes emerged. They were 1) Important lifestyle change for patient´s wellbeing with subthemes where the person faced challenges with diet, physical activities and control of blood sugar. 2) Patient´s need for support to promote wellbeing with subthemes: support from family and friends, knowledge and support from healthcare givers. 3) Psychological effects with stigma and identity as subthemes.  Conclusions: It´s important for patient´s self-care to implement lifestyle changes with type 2 diabetes. Lack of knowledge became a challenge for self-care. There is need for support from family and friends but also from health workers. Unwillingness to change old habits resulted to psychological challenges like stigma and acceptance of a new identity of oneself. Nurses and health workers feel a challenge with educating patients on self-care.

Diabetes typ 2 är ett växande folkhälsoproblem i hela världen. Att leva med typ 2 diabetes innefattar en stor livsstilsomställning där patienten har ett stort ansvar att hantera sin diabetes och hålla blodsockernivåerna under kontroll. De tre centrala faktorer som har stor betydelse inom egenvården vid diabetes typ 2 är kost, motion och läkemedelsbehandling. Författarna har valt att studera patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2.   Studien är en litteraturstudie med integrerande sammanställning av kvalitativ forskning. Arbetet är utformat efter vetenskapliga artiklar som har samlats in genom sökmotorerna PubMed och Cinahl som är inriktade mot omvårdnad, medicin och vårdvetenskap. Nio artiklar har kvalitetsgranskats och det analyserade materialet resulterade i tre huvudkategorier: Att hantera förändringar i vardagen, Emotionella känslor samt Behov av stöd och kunskap. Analysen resulterade i att kost, motion och läkemedelsbehandling är viktiga aspekter i patientens livsstil som ger goda hälsoeffekter. Resultatet visade även att patienter med diabetes typ 2 hade ett stort behov av stöd och kunskap från familj, vänner och hälso- och sjukvården. Ytterligare visade det sig att känslomässiga aspekter hos patienterna var vanligt förekommande, det var till mestadels negativt betingade känslor. I diskussionen framkommer det att i andra studier där patienter med liknande kroniska sjukdomar upplever samma känslor om sin sjukdom. Det går att tyda att egenvård och de medföljande förändringarna som behöver göras är utmanande och krävande.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en folksjukdom med ökande prevalens över hela världen. Sjukdomen innebär ofta stora livsstilsförändringar som kan påverka livskvaliteten för personerna. Litteraturstudien kan ge sjuksköterskor en djupare förståelse för vilka faktorer som kan påverka livskvaliteten vid DMT2. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med DMT2. Metod: Studien designades som en litteraturstudie där nio kvantitativa studier ingick. Studierna extraherades från databaserna PubMed och CINAHL. Dessa har kvalitetsgranskats, analyserats och sedan sammanställts. Resultat: Det finns ett flertal faktorer som kan påverka livskvaliteten vid DMT2. Faktorer som identifierats var flertalet olika kliniska och sociodemografiska. Särskilt signifikant påverkan hade fysisk aktivitet och psykiska faktorer. Fysiska faktorer visade en positiv påverkan medan psykiska faktorer visade en negativ påverkan på livskvaliteten vid DMT2.   Konklusion: Framtida forskning bör undersöka varför dessa faktorer påverkar livskvaliteten vid DMT2. Interventionsstudier kan med fördel utföras för att undersöka vilka interventioner som kan minska den negativa effekt som faktorerna kan ge.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hinder och framgångsfaktorer för följsamhet av egenvården för vuxna personer med diabetes typ 2. Bakgrund: Typ 2-diabetes är en epidemi i världen och kommer enligt studier bara att bli värre med tiden. För en patient med typ 2-diabetes är egenvård en nödvändig del för att behandla sjukdomen, detta består av att upprätthålla glykemisk kontroll med läkemedel, insulin, självövervakning av blodsockernivåer men det är också viktigt med korrekt diabetesvänlig kost och motion. Metod: En litteraturöversikt av 15 studier med vuxna diabetes typ 2-patienter utan kognitiv svikt. En tematisk analys gjordes av de insamlade uppgifterna. Resultat: Mentala hinder var en av de största faktorerna, som fungerade som både framgångsfaktor och hinder för egenvård. Andra stora framgångsfaktorer var demografiska faktorer och sociala faktorer. Andra hinder för egenvårds följsamhet med störst förekomst i studierna var fysiska faktorer, livsfaktorer och ekonomiska faktorer. Slutsats: Alla faktorer verkar vara kopplade till att påverka patientens psykiska hälsa därför följsamhet, genom att skapa olika miljöer med olika stöd och möjligheter. I enlighet med Orems egenvårdsunderskottsteorin. Klinisk tillämpning: Resultaten kan användas för att förbättra sjuksköterskans vård genom att anpassa vården till patientens omständigheter. / Objective: The objective of this literature review study was to examine a patients self-care adherence facilitators and barriers. Background: Diabetes type 2 is an epidemic in the world and will get according to studies only worse with time. For a patient with diabetes type 2 is the self-care a necessary part to treat the disease, this consists of maintaining glycemic control with medicines, insulin, self-monitoring of plasma glucose levels but it´s also important with proper diabetes friendly diet and exercise. Method: A literature review of 15 studies with adult diabetes type 2 patients without cognitive impairment. A thematic analysis was done of the data collected. Result: Mental barriers was one of the biggest factors, working as both facilitator and barrier to self-care adherence. Other major self-care facilitators were demographic factors, social factors. Other selfcare- adherence barriers with most occurrence in the studies were physical factors, life circumstances factors and economic factors. Conclusion: All factors seem to be connected to affect the patient’s mental health therefore the adherence, by creating different environments with different support and opportunities. In accordance with Orem´s Self-care Deficit Nursing theory. Clinical implications: The results can be used to improve nurse´s care by customize the care to the patient’s circumstance.

Bakgrund: Sjukdomen diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ständigt ökar runt om i världen. Sjukdomen medför ett lidande för patienten, vilket leder till att livskvaliteten försämras. Därför är egenvård viktigt för att patienterna inte ska besväras av komplikationerna. Syftet: Beskriva patientens upplevelser att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar. Resultat: Består av tre teman; påfrestningar att leva med diabetes, ansvar för sin livsstilsförändring och stöd från omgivningen. Dessa tre teman bilda sex subteman; livskvaliteten försämras, det skapar oro, en ständig kamp att förändra kosten, viljan att kunna röra sig, stöd från närstående och stöd från vården. Resultatet visar på en ständig kamp för patienten att hantera diabetes typ 2, då det skapar oro och rädsla över komplikationerna som diabetes kan leda till. Det visar också hur påfrestande det är med nya livsstilsförändringar när det gäller kost och fysisk aktivitet. Närstående och vården har en betydande roll när det gäller stöd till patienterna. Slutsats: Visar hur viktigt det är att patienter får stöd både från vården och närstående för att öka motivationen till att ändra sina livsstilsförändringar och minska riskerna för komplikationer. / Background: The type 2 diabetes is a chronic disease that is increasing around the world. The disease causes a suffering, which leads to deterioration in health. Self-care is important so that patients are not bothered by the complications. Aim: Patient's experiences of living with type 2 diabetes. Method: A literature review was used, in which 12 qualitative articles were selected. Results: Consists of three themes; stress of living with diabetes, responsibility for lifestyle changes and support from the surrounding area. These three themes form six subthemes; the quality of life deteriorates, it creates concern, a struggle to change the diet, the will to exercise, support from relatives and health care. The results show that they create a constant struggle for the patient to manage diabetes, as it creates anxiety over the complications that diabetes can cause. It also shows how stressful it is with new lifestyle changes in terms of diet and physical activity. Relatives and care have a significant role to play in supporting patients. Conclusion: Shows how important it is for patients to receive support from both health care and their relatives in order to motivate them to change their lifestyle changes and reduce the risk of complications.

Mittels immunhistochemischer- und zyto-fotometrischer Verfahren wurden die Änderungen der glykolytischen und der oxidativen Enzymkapazität im Skelettmuskel von Patienten mit T2DM mit der Muskelfasercharakteristik untersucht. Weiterführende Analysen klären den Zusammenhang zwischen der Änderung der Muskelfaserverteilung und der Enzymkapazität. Durch eine perkutane Biopsie des M. vastus lateralis wurden 10 Patienten mit T2DM und 15 Gesunden Probanden Muskelgewebe extrahiert. In der anschließenden Zytophotometrie erfolgte die Bestimmung der glykolytischen und oxidativen Enzymaktivität in Abhängigkeit der Fasercharakteristik nach SO, FOG und FT-Fasern. Die Untersuchung verdeutlichte eine Verminderung der oxidativen Enzymaktivität des M. vastus lateralis im Homogenat bei bestehenden T2DM mit gleichzeitiger Verringerung der SO- Muskelfasern um 16 Prozent und Erhöhung der FT- Muskelfasern um 49 Prozent im Vergleich zur Kontrollpopulation. Bei T2DM ist sowohl die oxidative als auch die glykolytische Enzymaktivität in den FG-Fasern als auch in den FOGMischfasern signifikant erhöht. Zusammenfassend weisen unsere Ergebnisse darauf hin, dass die geringere oxidative Enzymaktivität im Homogenat des Skelettmuskel von Patienten mit T2DM vielmehr durch einen verminderten Anteil von SO-Fasern als durch verminderte oxidative Aktivität in einzelnen Fasern verursacht ist. Die erhöhte glykolytische und oxidative Enzymaktivität in einzelnen Muskelfasern korreliert mit dem Maß langfristiger BZHomöostase und der Insulinempfindlichkeit. Diese Adaptation der Skelettmuskulatur könnte einen kompensatorischen Mechanismus bezüglich des pathologischen Glukosestoffwechsels des T2DM darstellen.:1. Zusammenfassung der Arbeiten 1.1 Hintergrund und Ziel der Arbeit 1.2 Studiendesign und Methoden 1.3 Ergebnisse 1.3.1 Bestimmung der Faserzusammensetzung und der metabolischen Enzymaktivität des M. vastus lateralis bei Typ 2 Diabetes mellitus 1.3.2 Zusammenhang zwischen den Parametern der Hyperglykämie und der Insulinresistenz mit der faserspezifischen Stoffwechselaktivität des M. vastus lateralis bei Typ 2 Diabetes mellitus 1.3.3 Die Stickstoffoxid-Synthase-Aktivität der Skelettmuskelfasern des Typ 2 Diabetes mellitus 1.4 Schlussfolgerungen 1.5 Literaturverzeichnis 2. Publikationen 2.1 Altered Fiber Distribution and Fiber-Specific Glycolytic and Oxidative Enzyme Activity in Skeletal Muscle of Patients With Type 2 Diabetes 2.2 Metabolic profile and nitric oxide synthase expression of skeletal muscle fibers are affected by type 1 and type 2 diabetes 3. Erklärung über die eigenständige Abfassung der Arbeit

Bakgrund: Antalet diabetiker i världen har ökat. Orsaker som kan utveckla diabetes typ 2 kan vara ohälsosam livsstil. Patienter med diabetes typ 2 kan påverka sin sjukdom själv med livsstilsförändringar, exempelvis genom ökad motion och ändrade kostvanor. I distriktssköterskornas arbete ingår att hjälpa patienterna med att hitta kraft till att utföra egenvård och tillsammans sätta upp individuella mål för behandlingen.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar.   Metod: Studien har en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio distriktssköterskor från tio olika hälsocentraler intervjuades. Datainsamling utfördes med semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev sina erfarenheter med att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. De använde olika metoder som motiverande samtal och personcentrerad vård för att motivera. Underlättande faktorer var bland annat patienter som hade en egen motivation, ett gott samarbete med andra professioner och skriftlig information. Utmanande faktorer beskrevs vara kulturella skillnader, språksvårigheter, fysisk och psykisk ohälsa samt patienter som förnekade och hade okunskap om sin sjukdom.   Slutsats: Distriktssköterskorna beskrev både underlättande och utmanande faktorer med att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Genom att individanpassa informationen, målen, behandlingarna och uppföljningarna uppnådde patienterna hållbara livsstilsförändringar. Studiens resultat ger en inblick av distriktssköterskornas olika erfarenheter med att motivera patienter med diabetes typ 2. Detta kan förhoppningsvis leda till mer kunskap som förbättrar och utvecklar diabetesvården.

Titel: Att leva med diabetes mellitus typ 2.  Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är ett globalt problem och fler personer insjuknar årligen. Egenvård är en central del av behandlingen för dessa personer. Att förstå livsstilsförändringar, behandlingar och egenvården hos dessa personer bidrar till ökad kunskap inom hälso- och sjukvården.   Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2.   Metod: Litteraturöversikt med artiklar av kvalitativ design baserad på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och MedLine.   Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman egenvård och information vid diabetes mellitus typ 2 och påverkan av diabetes mellitus typ 2 i livet med respektive underkategorier. Det fanns erfarenhet av bristande och otillräcklig information av hälso- och sjukvården. Erfarenheter fanns av att närstående gav bra information och under gruppbaserad utbildning reflekterades erfarenheter av att leva med DMT2. Resultatet visade att egenvården innefattade en del svårigheter som ändrade kostvanor, fysisk aktivitet, kulturella aspekter och förändrad livsstil.   Slutsats: DMT2 är en global och livslång sjukdom där livsstilsförändringar bör genomföras. Erfarenheter av att det var svårt att genomföra livsstilsförändringar där kostvanor visade sig vara det svårast att anpassa sin DMT2 till. Vidare forskning kring erfarenheter hos personer med DMT2 bidrar till ökad kunskap för sjuksköterskan men även allmänheten. Vidare forskning av personer med DMT2 och hur kultur påverkar egenvården kan ge ökad kunskap till sjuksköterskan och allmänheten.   Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, diabetes typ 2, livsstil, patienters erfarenheter, egenvård. / Title: Living with diabetes mellitus type 2.    Background: Type 2 diabetes mellitus (DMT2) is a global problem and more people are getting sick every year. Self-care is a central part of the treatment for these people. Understanding the lifestyle changes, treatments and self-care of these people contributes to increased knowledge in health care.  Aim: Describing people's experiences of living with type 2 diabetes mellitus.  Method: A qualitative literature review. Based on 12 scientific articles collected from Cinahl and MedLine.    Results: The results are presented in two main themes of self-care and information in diabetes mellitus type 2 and the impact of diabetes mellitus type 2 in life with the respective subcategories. There was experience of inadequate and insufficient information from the health service. There was experience that close relatives provided good information and during group-based training, experiences of living with DMT2 were reflected. The results showed that self-care included some difficulties such as changing dietary habits, physical activity, cultural aspects and changing lifestyles.  Conclusion: DMT2 is a global and lifelong disease where lifestyle changes should be implemented. Experiences that it was difficult to implement lifestyle changes where dietary habits proved to be the most difficult to adapt your DMT2 to. Further research on the experiences of people with DMT2 contributes to increased knowledge for the nurse but also the public. Further research of people with DMT2 and how culture affects self-care can provide increased knowledge to the nurse and the public.   Keywords: Diabetes mellitus type 2, diabetes type 2, lifestyle, patient experience, self care.