Diabetes typ 2 har de senaste åren successivt ökat och blivit en allt vanligare sjukdom, vilket resulterar i att allmänsjuksköterskan allt oftare möter denna patientgrupp. Patienten som drabbas av diabetes typ 2 behöver göra livsstilsförändringar gällande kost och motion, risken är annars stor att patienten drabbas av komplikationer. För att sjuksköterskan ska kunna motivera och ge stöd är det viktigt med förståelse för vad livsstilsförändringar innebär för patientens livsvärld. Syftet med denna litteraturstudie är att, med Evans (2003) analysmodell av kvalitativa artiklar, beskriva patienters upplevelser av att förändra livsstil vid diabetes typ 2. Genom analysen framkom fyra kategorier med tillhörande underkategorier. Den första kategorin är: Det egna ansvaret, med underkategorierna Personliga strategier och Planering och struktur. Nästa kategori är: Välja att ta en paus, med underkategorierna Paus, då begäret blir för stort, Berättigade orsaker till paus och Kontrollerad paus. Den tredje kategorin är: Relationers inverkan, med underkategorierna Relationers negativa inverkan och Relationers positiva inverkan. Den sista kategorin är: Motivation, med underkategorierna Egenmotivation och Bekräftelse från andra. Av resultatet framkommer det att sjuksköterskan har en viktig roll genom att individanpassa livsstilsförändringen och undervisa patienten i egenvård. Det påvisas även en genusskillnad, vilken sjuksköterskan bör beakta. Det är också av vikt att sjuksköterskan motiverar patienten att genomföra och bibehålla livsstilsförändring, samt att få patientens familj delaktig i förändringen. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Diabetes är idag en av världens vanligaste sjukdomar och prognosen är att antalet människor i världen med typ 2 diabetes kommer att öka de kommande åren. Även Sverige förutspås få ökade problem i framtiden. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i arbetet med att möta de utmaningar som sjukdomen medför. Sjuksköterskan kommer i sitt arbete nära patienten och kan hjälpa patienten till en högre livskvalitet med bland annat stöd och råd. För att kunna anpassa vården till patienten är det viktigt att vårdaren försöker få en inblick i patientens livsvärld. Kännedom om patientens uppfattningar och upplevelser kan underlätta inblicken i patientens livsvärld. Studiens syfte är därför att belysa hur vuxna personer med typ 2 diabetes uppfattar denna sjukdom samt deras upplevelser av att leva med sjukdomen. Studien har genomförts genom analys av kvalitativ forskning inom området och resultatet redovisas under två kategorier med underkategorier. Resultatet visar att det förekom flera olika och ibland felaktiga uppfattningar om sjukdomens orsaker, hur allvarlig den var, vad som orsakade symtomen samt uppfattningar om behandlingen. Resultatet belyser även upplevelser av att leva med diabetes. Människor med diabetes kan uppleva begränsningar och rädsla till följd av sjukdomen men de kan även känna bland annat osäkerhet och skuld. I diskussionen diskuterar författarna patienters bristande kunskap, rädsla och skuld och framhåller det vårdande samtalets betydelse för den goda omvårdnaden. Författarna tar även upp det som ett problem att människor med diabetes känner sig inte sjuka och kan ha svårt att ta sin sjukdom på allvar. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Diabetes typ 2 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom som innebär insulinresistens i kroppen. Orsaker till varför patienter drabbas av sjukdomen ligger ofta i patientens livsstil. Detta innebär att den drabbade måste göra livsstilsförändringar för att få en bättre hälsa. Livsstilsförändringar som förbättrar tillståndet är till exempel förändring av kosten och ökad fysisk aktivitet, vilka leder till att kroppen lättare kan hålla blodsockret på jämn nivå. Livsstilsförändringarna, hälsa, välbefinnande och lidande uttrycks och upplevs på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att belysa dessa patienters upplevelse av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metoden var kvalitativ och resultatet bygger på sju vetenskapliga artiklar analyserade efter Evans modell.Resultatet visar att majoriteten av patienterna upplever det svårt att göra livsstilsförändringar. Ofta berodde detta på att patienterna upplevde att de fått dålig information och dåligt stöd och bemötande av vårdpersonalen. Upplevelsen av den egna kroppen och identiteten förändrades och många behövde ett ökat stöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Typ-2 diabetes är ett växande hälsoproblem i Sverige och även globalt. Faktorer som bidrar till denna ökning är ett stillasittande arbete och en inaktiv livsstil med ett förhöjt energiintag som resulterar i fetma. Andra faktorer som påverkar denna ökning är ärftlighet, ökat alkoholintag och mer stress. Sjuksköterskor kommer allt mer att möta denna patientgrupp, därför är det viktigt att ha mer kunskap om hur dessa patienter upplever den livsstilsförändring som de får genomgå för att uppnå hälsa. Målet med denna kandidatuppsats är att kunna bidra till en ökad kunskap inom området samt att öka sjuksköterskans förståelse om patienternas livsvärld. För att fånga denna förståelse och för att lättare kunna bidra till att minska dessa patienters lidande, har vi valt att göra en kvalitativ studie. Vi fann fyra huvudkategorier: hinder för att kunna uppnå livsstilsförändringar, emotionella upplevelser, kämpande och motivation och stöd. De åtta underkategorierna är: patienters brist på kunskap, rädsla, accepterande, icke accepterande, kost, aktivitet, egenvård samt kontroll och engagemang. Det visade sig att många typ-2 diabetiker upplever denna livsstilsförändring som något svårt och därför krävs det tid, motivation och engagemang ifrån både patientens och Hälso- och sjukvårdens sida. Det är även viktigt för Hälso- och sjukvårdspersonalen att tänka på hur patientens genus kan vara en påverkande faktor om hur dessa patienter upplever sin livsstilsförändring. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Diabetes är ett växande folkhälsoproblem som drabbar fler och fler människor. För att vården ska kunna ta hand om denna växande patientkategori så behöver patienternas egenvård främjas. Distriktssköterskor har ett ansvar att skapa en god vårdrelation för att främja egenvården. Syftet med denna studie är att belysa hur distriktssköterskan kan möjliggöra egenvården hos patienter med diabetes typ 2 med hjälp av empowerment. En litteraturstudie gjordes som utgick från elva vetenskapliga artiklar. Metoden som an-vändes var en systematisk litteraturstudie. Denna metod valdes eftersom den är lämpad för att analysera icke experimentella studier som relaterar till ett valt ämnesområde. Efter analys fann författaren fem huvudteman. Dessa teman visade att distriktssköters-kan kan främja egenvården genom att väcka patients förståelse, genom att kommunice-ra, genom att vara jämlik i mötet med patienten, att anpassa informationen samt att lyssna till patienten. För att empowerment ska kunna skapas krävs det en bra relation mellan distriktssköterskan och patienten. Detta kan skapas genom ömsesidig kommuni-kation där distriktssköterskan är lyhörd för vad patienten efterfrågar. Mer än medicinska termer måste tas hänsyn till, även sociala och känslomässiga bakgrunder måste spela in i samtalet. För att främja empowerment i vården idag måste patienten bemötas med re-spekt som leder till en jämlik vårdrelation. Mer forskning behöver utföras kring vad empowerment innebär för personer med diabetes typ 2. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: Förekomsten av diabetes har under de senaste 20 åren ökat tillsammans med övervikt och fetma. Ca 90% av alla med diagnosen diabetes har typ 2. Egenvård är en viktig del för att bromsa sjukdomsförloppet.Syfte: Att undersöka sjuksköterskans betydelse vid egenvård för patienter med diabetes mellitus typ 2.Metod: Litteraturöversikten innehöll mestadels kvantitativa studier men även kvalitativa studier. Litteratursökning gjordes i PubMed och CINAHL, där 17 studier valdes ut efter kvalitets- och relevansbedömning.Resultat: Majoriteten av studierna visade att sjuksköterskeledd vård förbättrade patienters HbA1c och andra värden såsom vikt, kolesterolhalt och blodtryck. Även förändringar i egenvårdsrutiner samt psykosociala barriärer uppmärksammades. Resultatet påvisade även patienternas upplevelse av vården genom kvalitativa studier.Diskussion: Litteraturöversiktens resultat stöttades av annan litteratur och relaterades till grunderna i Penders omvårdnadsteori. Sjuksköterskans betydelse kopplades till aspekter som var relevanta för framgångsrik vård av DMT2.Slutsats: Sjuksköterskans roll är komplex gällande egenvård för patienter med DMT2. Den innefattar många delar, detta gör det till en svår roll men också en betydelsefull sådan. Vidare forskning rekommenderas gällande ämnet. / <p>Godkännande datum: 2018-12-06</p>

Diabetes typ 2 är en sjukdom som kan förhindras och lindras med hjälp av fysisk aktivitet. Diabetes typ 2 är en egenvårdsjukdom där individen själv till stor del kan styra över sin hälsosituation. Förstadiet till diabetes typ 2 kallas IGT.Sjukvårdens roll är bland annat att ge stöd och motivera patienten till en aktivare livsstil. Tidigare har forskning ofta fokuserat på barriärer och inom vårdvetenskapen finns litet beskrivet kring motivation. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad patienter med IGT eller diabetes typ 2 upplever som motiverande till fysisk aktivitet.Data utgörs av tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna beskriver upplevelsen av motivation till fysisk aktivitet hos patienter med förstadiet till eller diabetes typ 2. Samtliga artiklar är kvalitativa och har ett patientperspektiv. Med hjälp av Evans analysmodell analyserades artiklarna för att skapa en ny helhet.Studiens resultat presenteras i fyra teman. Stödjande miljö representerar den rent fysiska miljön som motiverande till rörelse, Stödjande relationer innehåller den uppmuntran som sociala relationer gav, Att uppleva välbefinnande syftar till den motivation som låg i att uppleva större grad av hälsa medan Att bevara hälsan visar på hur själva livsstilsförändringen i sig upplevdes motiverande. Upplevelsen av vad som motiverade till fysisk aktivitet varierade mellan individer och vårt resultat visar på komplexiteten i området. En god vårdrelation är grunden för att sjuksköterskan skall kunna stödja patienten till att väcka, forma och rikta sina val mot en mer hälsosam livsstil. Att lyckas integrera fysisk aktivitet i sitt liv gav en inre motivation och gav en möjlighet att behålla en mer hälsosam livsstil. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Förekomsten av diabetes typ 2 ökar i Europa och världen. Under de nästkommande 20 åren beräknas antalet personer med diabetes typ 2 stiga från 285 till 438 miljoner. Detta anses bero på den sedimenterade livsstilen, som bland annat innefattar fysisk inaktivitet och dålig kost, som blir allt mer utbredd i samhällen världen över. När en människa har ådragit sig diabetes typ 2 så är diagnosen permanent. Sjukdomen kan uppenbara sig i olika allvarlighetsgrader vilka kan behandlas på olika sätt. Gemensamt för dessa behandlingar, som ger ett bra resultat och som med fördel kan användas på samtliga grader av sjukdomen, är fysisk aktivitet. Syftet med den här studien är att beskriva olika effekter av fysisk aktivitet hos patienter med diabetes typ 2. Studien är en litteraturöversikt bestående av 10 artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) analysmodell. Studien belyser olika effekter av fysisk aktivitet hos individer med diabetes typ 2 och hur patienterna upplever dessa. Regelbunden och kontinuerlig fysisk aktivitet påverkar diabetes typ 2 patienter positivt. Den aktivitet som har gett bäst resultat är regelbundna raska promenader där ökad livskvalitet, förhöjd lustkänsla, upprymdhet och ökat välbefinnande är resultat som framkommit. Resultatet i alla artiklar pekar åt samma håll där det belyser att kontinuitet och fysisk aktivitet över lång tid har en positiv inverkan på patienter med typ 2 diabetes. Sjuksköterskans kompetens inom området är viktig för att kunna motivera och leda patienter till en bättre hälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning

En del av behandlingen vid diabetes typ 2 är att genomföra livsstilsförändringar som ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Att sköta sjukdomen är viktigt för att inte riskera framtida komplikationer och därför läggs stor vikt på patientens eget ansvar. Sjuksköterskans uppgifter är att motivera, stödja och undervisa patienten, samt se till att vårdrelationen blir en vårdande relation där patienten känner trygghet. Syftet med studien är att beskriva vuxna personers upplevelser av att göra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Studien är en litteraturstudie, där data utgörs av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i tre teman; Påverkan i vardagen, Emotionella upplevelser och Sjukvårdens roll. Det upplevdes som en stor utmaning att anpassa sig till en ny situation. Närstående hade en central roll och upplevdes både som stöttande och som ett hinder. Stöd från sjukvårdspersonal bidrog till att det upplevdes lättare att lyckas med livsstilsförändringar. Kunskapsbristen var utbredd och ledde till svårigheter med att lyckas integrera förändringar. För att integrera livsstilsförändringar krävs ett personligt bemötande från sjuksköterskan där hon ser till personens livsvärld. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Typ 2 diabetes är en växande folksjukdom och är förenad med följdsjukdomar. Ökningen beror främst på ohälsosamma levnadsvanor. Behandlingen av typ 2 diabetes innebär att förändra livsstilen, vilket medför stora utmaningar för den enskilda personen. En bristande följsamhet till behandlings råd bidrar oftast till komplikationer och följdsjukdomar, vilket leder till ökade samhällskostnader och stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens följsamhet till behandlingsråd hos personer med typ 2 diabetes. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats. Artiklarna samlades in via databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Viktiga beståndsdelar som framkom i resultatet och påverkade följsamheten av behandlings råd hos personer med typ 2-diabetes var information, kunskapsbrist, utbildning, självmedvetande, socialt stöd och personcentrering. Alla ovanstående faktorer var viktiga för att uppnå livsstilsförändring. Slutsats: Sjuksköterskan måste ha en förståelse för vilka behandlingsråd som påverkar följsamheten vid typ 2 diabetes. Sjuksköterskan måste få en bild av patientens tidigare erfarenheter, kunskap och personliga egenskaper för att sedan anpassa information och utbildning till patienten. Dessa faktorer ökar självmedvetenheten och motivation tillsammans med stöd av anhöriga vilket leder till god följsamhet till behandlingsråd vid typ 2 diabetes. / Background: Type 2 diabetes is a increasing and is associated with complications. The increase is mainly due to unhealthy living habits. The treatment of type 2 diabetes primarily involve changing of lifestyle, which poses great challenges for the individual. A lack of compliance to change lifestyle advice may contribute to complications which leads to increased cost and major challenges for healthcare. Aim: The purpose of this literature review is to describe factors that affect the adherence to treatment advice among persons with type 2 diabetes. Method: A Literature review based on 15 scientific publications with qualitative and quantitative design. Articles were collected from the databases Cinahl and Pubmed. Results: Factors that emerged that affected the adherence to treatment advice in people with type 2 diabetes were information, lack of knowledge, education, self-awareness, social support and person centred approach. All the above factors were important to achieve lifestyle changes. Conclusion: Nurses must have an understanding of the factors that affect the compliance to lifestyle advice of Type 2 diabetes. Nurses need to be aware of the patients previous experience, knowledge and personal characteristics. To make the information and education feasible to the patient these factors increase self-awareness and motivation together with support from relatives resulting in good adherence to lifestyle advice to patients with type 2 diabetes.