Bakgrund: Typ 2-diabetes är en sjukdom som i ökar Sverige. En viktig uppgift som sjuksköterskan har är att motivera patienter med typ 2-diabetes till livsstilsförändringar vad gäller kost, motion, rökavvänjning och stresshantering och får dessutom skriva ut fysisk aktivitet på recept. Intresset för komplementär och alternativ medicin (KAM) ökar i västvärlden. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa möjliga effekter av yoga, tai chi och qigong på ett urval objektiva och subjektiva parametrar hos vuxna personer med eller med risk för typ 2-diabetes. Metod: Litteraturöversikt, baserad på 17 vetenskapliga studier. En innehållsanalys gjordes för att sammanställa materialet och studera likheter och skillnader. Resultat: Yoga, tai chi och qigong hade i vissa fall positiva effekter på parametrarna blodglykos, lipider, kroppsmått, blodtryck, fysiskt och psykiskt välbefinnande, vitalitet, stresshantering, och motivation för egenvård. Diskussion: Att ställa de olika studiernas resultat mot varandra var inte möjligt på grund av att de skiljde sig från varandra vad gäller urval, design och intervention. Då dessa mind-body-terapier ej är vetenskapligt bevisade får de inte rekommenderas av sjuksköterskor. Dock åligger det sjuksköterskor enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning att inspirera till dialog om införande av ny kunskap. Slutsats: Innan rekommendationer kan ges bör effekten av de olika teknikerna undersökas närmare.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka kunskaper vårdpersonal upplever sig ha om äldre personer med diabetes typ 2. Resultatet av undersökningen ska ligga till grund för utvecklandet av ett instrument för kunskapskontroll inför delegering.Metod: Denna studie genomfördes med kvalitativ ansats med hjälp av fokusgruppsintervjuer.Den kvalitativa intervjumetoden användes för att ta reda på vilka kunskaper om diabetes som vårdpersonal i kommunal vård upplever sig ha. Studien innefattade intervjuer vid tre tillfällen. Sammanlagt deltog 22 personer i intervjuerna.Resultat: Studien visar att vårdpersonalen upplever sin kunskap om diabetes som bristfällig. Detta gäller framför allt symtom, behandling samt vilka åtgärder som ska vidtas vid förändring i hälsotillståndet hos den äldre personen med diabetes typ 2. Den största osäkerheten gäller kunskapen om blodsockervärden, vad som är normalvärde, höga respektive låga värden. De upplever sig också ha dålig kunskap när det gäller individuella målvärden. Detta tyder på att det är svårt för vårdpersonalen att arbeta enligt de nationella riktlinjerna som fokuserar på symtomfrihet och livskvalitet. Studien visar däremot att vårdpersonalen upplever sig ha goda kunskaper när det gäller omvårdnadsåtgärder som leder till ett gott förebyggande arbete, framför allt när det gäller fotkomplikationer. Sammantaget visar studien att vårdpersonalen behöver regelbunden strukturerad undervisning om diabetes för att de ska kunna ge en god och säker omvårdnad.

<p><strong>Bakgrund:</strong><strong> </strong>Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar alltmer i omfattning världen över. Livsstilsförändring är en del av behandlingen men kan vara svår att genomföra om motivation saknas. Att vara delaktig i sin egenvård och få stöd från sjuksköterskor ger bättre förutsättningar att lyckas uppnå förändring. <strong>Syfte</strong><strong>:</strong> Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters och sjuksköterskors syn på motivation, stöd och delaktighet vid livsstilsförändring i samband med diabetes typ 2. <strong>Metod:</strong><em> </em>Uppsatsen är gjord som en<em> </em>litteraturstudie med en kvalitativ metod som har inspiration av fenomenologi<em>. </em>Åtta vetenskapliga artiklar och två avhandlingar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong><em> </em>Fyra teman<em> </em>framkom efter analys: Patienters upplevelser av hälso- och sjukvården, Livsstilsförändring, Stöd samt Sjuksköterskors upplevelser av möjligheter och hinder. <strong>Slutsats</strong><em>: </em>Ovilja till förändring framkommer som det största hindret för livsstilsförändring. Sjuksköterskor bör kunna acceptera misslyckanden och tillvarata patienters individuella behov. Delaktighet och stöd ses som viktiga aspekter för att patienter ska kunna bli motiverade.</p>

Zugl.: Kiel, Univ., Diss., 2009

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de vanligaste folksjukdomarna och orsakas av både arv och miljö. Sjukdomen medför en risk för att drabbas av komplikationer, bland annat hjärt- och kärlsjukdom och nedsatt perifer cirkulation. För att undvika detta har en persons levnadsvanor en stor betydelse, detta genom fysisk aktivitet och hälsosam kost. Genom att förändra sin livsstil kan upp emot 80% av fallen förebyggas. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva upplevelsen av livsstilsförändringar hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har granskats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Upplevelsen av livsstilsförändringar påverkades av olika faktorer. Utifrån motivation och upplevda begränsningar diskuterades vardagliga saker så som fysisk aktivitet, utövande av religion, att dela en familjemåltid och upplevt stöd från både omgivning och sjukvård. Slutsats: Livsstilsförändringarna som personer med diabetes typ 2 gjorde upplevdes som en begränsning i vardagen. Att få diagnosen diabetes typ 2 leder till att en transitionsprocess kan påbörjas och möjliggör för att finna ett välmående i sin sjukdom. / Background: Diabetes type 2 is one of the most common diseases and it is caused by both  heredity and environment. The disease entails a risk of various complications, for instance cardiovascular diseases and reduced peripheral circulation. To avoid these complications, a person’s lifestyle has a big importance. Making a lifestyle change can prevent 80% of these cases. Aim: To describe the experience of making lifestyle changes amongst people with type 2 diabetes. Methods: A qualitative literature review based on sixteen studies. These studies has been processed and analyzed by the five steps of Friberg. Findings: The experiences of making lifestyle changes were affected by several factors. Everyday things such as physical activity, practice religion, share a family meal, support from family and health care was discussed from motivation and perceived limitations. Conclusion: Lifestyle changes made by people with type 2 diabetes were experienced as a limitation in the everyday life. To be diagnosed with type 2 diabetes enables a possibility to begin a process of transition, which can help these people to find a well being in their disease.

Abstrakt Bakgrund: Typ 2 diabetes är en livsstilssjukdom som ökar både i Sverige och globalt. Egenvården är en viktig del i behandlingen av sjukdomen och är en livslång uppgift. Sjuksköterskan har en viktig roll i att, genom stöd, undervisning och vägledning, motivera och stärka personens egenvårdskapacitet. För att bättre förstå personens behov i egenvården är det betydelsefullt att sjuksköterskan får ta del av personers erfarenheter av egenvård vid typ 2 diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers erfarenheter av egenvård vid typ 2 diabetes. Metod: Litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades och kategorier och underkategorier identifierades.  Resultat: Resultatet kategoriserades i fyra kategorier och elva underkategorier. Dagligt liv med underkategorier kost, fysisk aktivitet, läkemedelsbehandling och blodsockerkontroll. Stöd; socialt stöd, stöd i samband med sociala sammankomster, familjen som stöd och tron som stöd. Psykiska aspekter; motivationens betydelse för egenvård och känslor i samband med egenvård. Kunskap/information; kunskap och förståelse och behov av diabetesutbildning. Konklusion: Erfarenheter av egenvård varierar från person till person. Att kunna stödja och motivera personen till egenvård ställer stora krav på sjuksköterskans omvårdnadskapacitet. Mycket talar för att Orems egenvårdsteori är användbar i sjuksköterskans arbete med detta.  Nyckelord: Typ 2 diabetes, egenvård, Orem, patientperspektiv, omvårdnad.

Type 2 diabetes is a growing disease in the population which includes that older people are a risk group. With the disease grows even cost’s. A lifestyle change is a major part of the treatment for type 2 diabetes. There are several factors that suggest positive effects on prevention among the elderly where, among other things, economic and health benefits are presented. A study has been conducted with a qualitative approach in which data collection method consisted a semi-structured interview. The aim of the study was to investigate how older experiencing daily life with a diagnosis of type 2 diabetes with Sense of coherence as a theoretical framework. A purposeful sampling where the selection criteria was to recruit 65 years or older people with type 2 diabetes, resulting in five interviewees were chosen. The method of analysis constituted a manifest content analysis. The result shows that the disease contributes to change and affect life after diagnosis, also the need to gather knowledge about the disease occurred. Experiences of existing and non-existent support was mentioned, and that treatment options were pleasantly arranged. Diabetes complications was something that was disturbing and factors in life so as to be single, to go away and to give up the things that gave satisfaction was something complicated. There were deficiencies in health care and the need for enhanced patient education. The conclusion was that life is affected when diagnosed type 2 diabetes and supportive and hindering factors were experienced by diabetic patients, continued preventive efforts should be focused in the area to allow health and increase public health. / Typ 2-diabetes är en växande sjukdom i befolkningen där bland annat äldre är en riskgrupp. Samtidigt som sjukdomen växer ökar även kostnaderna. En livsstilsförändring är en stor del av behandlingen vid typ 2-diabetes. Det förekommer flertal faktorer som tyder på positiva effekter vid förebyggande arbete bland äldre där bland annat ekonomiska och hälsomässiga vinster presenteras. En studie har genomförts med en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoden utgjordes av en semistrukturerad-intervjustudie. Syftet med studien var att undersöka hur äldre upplever det dagliga livet med diagnosen typ 2-diabetes med Känsla av sammanhang som referensram. Ett målinriktat urval där urvalskriterierna var att rekrytera personer som var 65 år eller äldre med typ 2-diabetes, resulterade i att fem intervjupersoner valdes. Analysmetoden utgjorde en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att sjukdomen bidrar med förändringar och påverkar livet efter diagnosen, även behov av att samla kunskap kring sjukdomen förekom. Upplevelser av befintligt samt obefintligt stöd nämndes, och att behandlingsalternativen var positivt anordnade. Diabeteskomplikationer var något som var oroväckande, faktorer i livet så som att vara ensamstående, att resa bort samt att ge upp saker som gav tillfredsställelse var något som försvårade. Det förekom brister i hälso- och sjukvården samt behov av utökad patientundervisning. Slutsatsen blev att livet påverkas något av typ 2-diabetes och stödjande samt hindrande faktorer upplevs av diabetespatienter, fortsatt förebyggande arbete bör fokuseras inom området för att möjliggöra hälsa och förbättra folkhälsan.

Bakgrund:Diabetes typ 2 är en livslång sjukdom där egenvård har en stor betydelse för att undvika komplikationer. Sjuksköterskan har en betydande roll i egenvården och sjuksköterskan ska ha förmågan att vägleda samt ge stöd. Därför är det viktigt att sjuksköterskan får en djupare förståelse av upplevelsen av egenvård vid diabetes typ 2. Syfte:Syftet var att beskriva upplevelser av egenvård hos individer med diabetes typ 2. Metod:En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativa samt en kvantitativ. Artiklarna har hämtats från databaserna CINAHL, Pub Med samt SWE pub. Resultat:I resultatet framkommer tre huvudteman. Temat ”Upplevelsen av egenvård vid nydiagnostiserad diabetes typ 2” beskriver individens upplevelse av att få diagnosen diabetes typ 2. I temat ”Att integrera sjukdom och egenvård i vardagen” beskrivs hur individen integrerar sjukdom samt egenvård i sitt liv. I det tredje temat ”Vårdgivarens inflytande på egenvården” berörs sjukvårdspersonalens betydelse för egenvård. Två subteman har även tillkommit ”Upplevelser av socialt stöd i egenvården” som tillhör temat ”Upplevelsen av egenvård vid nydiagnostiserad diabetes typ 2” samt ”Vändpunkter i upplevelsen av egenvård” som tillhör temat ”Att integrera sjukdom och egenvård i vardagen”. Diskussion:Under metoddiskussionen diskuteras litteraturöversiktens styrkor samt svagheter. De flesta artiklarna är utförda i Norden vilket kan ses som en styrka, att författaren skrivit ensam och själv fått bestämma utformningen av arbetet är ytterligare en styrka. Samtidigt var det en svaghet att skriva ensam då författaren saknat någon att diskutera med. Resultatdiskussionen utgår ifrån den teoretiska utgångspunkten Orems egenvårdsteori. / Background:Diabetes type 2 is a lifelong disease in which self-care is of great importance to avoid complications. The nurse has a significant role in the individuals ' self-care and will be there to guide and be able to provide support. Therefore it is important that the nurse gets a deeper understanding of the experience of self-care in diabetes type 2.  Aim: The aim of this study was to describe the experience of self-care in adults with diabetes type 2. Method:A literature review based on nine studies. The articles were sought in CINAHL, Pub Med and SWE pub. Results:The results are presented in three themes. The theme ”Experiences of self-care in newly diagnosed diabetes type 2" describes how it is experienced to get the diagnosis diabetes type 2.  ”Integrating illness and self-care in everyday life” describes how the individual integrate disease and self-care in their lives.  The theme ”The caregivers influence on self-care” describes the nurses role in the individuals self-care.  Two subthemes have also resided ”Experiences of social support in self-care” and ”Turning points in the experience of self-care”. Discussions:Under the method discussion it was discussed about the strengths and weaknesses in the literature review. The result discussion has Dorothea Orems theory of self-care as a basis.

Bakgrund: Typ 2-diabetes ökar med hög omfattande över hela världen och är vanligast hos äldre men drabbar personer i allt yngre åldrar. Egenvård utgör en stor del av behandlingen av typ 2 diabetes och är därför en viktig faktor för att upprätthålla en god livskvalité. Bristande egenvård kan resultera i livshotande komplikationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka svårigheter och möjligheter patienter med typ 2-diabetes upplever att de har för att kunna utföra egenvården själva. Vidare var syftet att redovisa hur data samlats in i de artiklar som används till litteraturstudien. Metod: En beskrivande litteraturstudie som har baserats på elva vetenskapliga artiklar mellan år 2010-2015. Samtliga artiklar fanns att finna i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Artiklarna var av kvalitativ ansats och granskades utefter syfte och frågeställningar. Resultat: Patienterna hade bristande kunskap om egenvården, vilket kunde bero på att informationen från sjuksköterskan inte var fullständig eller tillräcklig. Livsstilsförändringar ansåg patienterna som viktigt, ändå fanns en negativ inställning till förändrade vanor. Slutsats: Information och kunskap är avgörande för att bedriva en god egenvård då diabetes typ 2 är en krävande sjukdom för både patient och sjuksköterska. Patienterna såg livsstilsförändringar som en svår uppgift att utföra på egen hand, därför var sjuksköterskan en betydelsefull resurs för att uppnå behandlingsmålen. / Background: Type 2 diabetes has increased significantly worldwide and is most common with older people but affects people at younger and younger ages as well. Self-care constitutes a large part of the treatment of type 2 diabetes and is an important factor in maintaining a good quality of life. Lack of self-care can result in fatal complications. Aim: The purpose of this study was to investigate the difficulties and possibilities of patients with type 2 diabetes and how they feel about managing their self-care. A further aim was to show how the data have been collected in the articles used in the literature study. Method: A descriptive literature study is based on eleven scientific articles published between the years 2010-2015. All the articles were found in databases Cinahl, Pubmed and Scopus. Articles of qualitative approach were examined along the purpose and research questions. Results: The patients had insufficient knowledge about self-care which could be due to the information from the nurse was incomplete or insufficient. The patients thought lifestyle changes was important, but still there was a big negative approach towards changing habits. Conclusion: Information and knowledge are essential to conducting effective self-care when type 2 diabetes is such a challenging disease for both the patient and the nurse. When the patients saw lifestyle changes difficult to accomplish on their own the nurse was an important resource to achieve treatment goals.

Bakgrund:Diabetes typ 2 är ett globalt, växande folkhälsoproblem och i Sverige beräknas drygt 300 000 personer lida av sjukdomen. Livsstilsfaktorer såsom matvanor, brist på motion och stress är bidragande orsaker till uppkomst av sjukdomen. Livsstilsförändringar är en av de viktigaste åtgärderna för att få kontroll på blodsockret och därmed minska riskerna för kärlkomplikationer. Att förändra sin livsstil är komplicerat och sjuksköterskans roll är bland annat att stödja patienter till att förändra den. För att kunna förstå hur sjuksköterskan kan ge adekvat stöd är det viktigt att först få en förståelse för patienternas upplevelser. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser relaterat till livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2. Vilka hinder och möjligheter upplever patienterna i att förändra sin livsstil? Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 2001-2011. Databaser som använts är CINAHL, PubMed, SwePub och Medline. Även manuell sökning har genomförts. Dataanalysen influerades av Graneheim &amp; Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier identifierades; upplevelser av diagnosen - en personlig bas som inverkar på förmågan att förändra sin livsstil samt kampen att förändra sin livsstil - hinder och möjligheter. Fyra subkategorier identifierades i den första kategorin och dessa handlar om diagnosen inverkan på patienternas förmåga att ändra sin livsstil. I den andra huvudkategorin klarlades sju subkategorier som beskriver vilka hinder och möjligheter patienterna upplevde i sin kamp att förändra sin livsstil. Diskussion: Resultaten diskuterades utifrån Katie Erikssons teorier om lidande och hälsa. Resultaten visade att patienterna upplevde olika grad av lidande vilket påverkade möjligheterna till livsstilsförändringar. / Background:Diabetes type 2 is a global, growing health problem. Lifestyle patterns as food habits, lack of exercise and stress are some of the reasons for developing the illness. Lifestyle changes are important means to get control of the blood sugar and to avoid vascular complications. To change living habits is complicated and the role of the nurse is to support patients in doing so. To better understand how the nurse could give adequate support it is important to get an understanding of the patients’ experiences.   Aim:Our aim is to describe experiences related to lifestyle changes among patients with type 2 diabetes. What barriers and opportunities do the patients experience in changing their lifestyle? Method:The study is a systematic literature review based on 14 qualitative articles published between the years 2001-2011. Databases used are CINAHL, PubMed, SwePub and Medline. The data analysis is influenced by Graneheim &amp; Lundmans (2004) description of content analysis. Result:Two categories were identified; experiences of the diagnosis – a personal basis that influences the ability to change one’s lifestyle and the struggle to change one’s lifestyle – barriers and possibilities. Four subcategories were identified in the first category which illuminates the diagnosis influence on the patients’ ability to change their habits. Seven subcategories were found in the second category which describes barriers and possibilities for lifestyle changes. Discussion:The results were discussed using the theories of suffering and health of Katie Eriksson. The result shows that patients experienced different grades of suffering which had an impact on the lifestyle changes.