Syfte Syftet med studien var att hos äldre undersöka en rad olika fysiologiska parametrar före och efter en 8-veckors styrketräningsperiod med relativt tung styrketräning vid tre tillfällen per vecka för att ta reda på om denna metod fungerar hälsofrämjande. Frågeställningarna i arbetet gällde inverkan av relativt tung styrketräning på diverse styrketester samt på ett glukostoleranstest. Metod 20 testpersoner (TP), i åldern 66 – 79, slumpades in i en träningsgrupp (n = 11) och en kontrollgrupp (n = 9). Av dessa var 11 kvinnor och 9 män. Vid urvalet togs hänsyn till ett par medicinska tillstånd, däribland fick ingen TP ha uttalad diabetes typ-2, men även fysisk aktivitetsnivå som ej fick vara alltför högt samt möjlighet att delta. Båda grupper utförde förtest vid två tillfällen samt ett eftertest som alla innefattade olika styrketester av uthållighetskaraktär för rygg-, buk-, ben-, arm- och skuldermuskulatur samt några korta funktionella styrketest. Därutöver genomfördes ett oralt glukostoleranstest (OGTT) vid ett förtest och ett eftertest. Träningsgruppen fick genomgå en ledarledd styrketräningsperiod på 8 veckor med en intensitet på 80 procent av 1 RM, dosering 3 set á 12 repetitioner samt frekvens 3 gånger i veckan, följt av eftertest. Samtliga test och träning skedde i Gymnastik och idrottshögskolans lokaler. Resultat Samtliga styrketester av uthållighetskaraktär samt ett kort funktionellt styrketest (Femuppresningar från stol) visade på signifikanta förbättringar för Träningsgruppen efter att träningsperioden avslutats. Vid OGTT sågs en positiv trend, även om den inte var signifikant, för Träningsgruppen. För Kontrollgruppen sågs försämringar i samtliga test förutom vid två enskilda testparametrar som ej var signifikanta. Slutsatser Relativt tung styrketräning för äldre ger påtagliga styrkeökningar samt visar en positiv trend när det kommer till förbättringar av kroppens förmåga att ta hand om blodglukos. I arbetet jämförs här framtagna resultat med de från tidigare studier som ett klargörande till att denna metod fungerar hälsofrämjande. För samhället i stort samt för den enskilda individens hälsa finns här många fördelar med att lyfta fram vikten av styrketräning som en fungerande metod för att stärka det redan friska.

Background: Type 2 diabetes is among the fastest growing diseases in the world, especially in India where the prevalence is 9 percent and expected to rise significantly. Managing diabetes involves a substantial portion of self-care and lifestyle changes for the patient. Hence, the nursing care to patients needs to be focused on promoting self-care and empowerment. Objective: To describe the nursing care, focusing on self-care and empowerment, provided to patients with type 2 diabetes at a private diabetes clinic in India. Method: Eleven diabetes educators with specialist training were interviewed individually. Data was analysed using qualitative contents analysis. Results: One core category called Comprehensive approach was found. Additionally, the data was sorted into four main categories: Nursing care interventions, Counselling, Health education and Health protection. Conclusion: The participants had a comprehensive view of the patients, the disease and the role of health personnel involved in the care. This holistic approach permeated the nursing care performed by the participants, facilitated empowerment and the promotion of self-care to the patients. Clinical relevance: The study provides a widened perspective and understanding of the concepts of self-care and empowerment to patients with type 2 diabetes in different cultural contexts. The results can serve as an inspiration to new ways of promoting self-care and empowerment to patients with other health problems. / Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de snabbast ökande sjukdomarna i världen, särskilt i Indien. Där är prevalensen 9 procent och den befaras stiga betydligt. För att hantera sjukdomen behöver patienten genomföra livsstilsförändringar och behärska egenvård. Därför bör omvårdnaden inriktas på empowerment och att främja patientens förmåga till egenvård. Syfte: Att beskriva den omvårdnad, med fokus på egenvård och empowerment, som ges till patienter med diabetes typ 2 på en specialistklinik i Indien. Metod: Elva diabetesutbildare med specialistutbildning intervjuades individuellt. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: En kärnkategori, kallad Helhetsperspektiv, hittades. Därutöver sorterades materialet in i fyra huvudkategorier: Omvårdnadsåtgärder, Rådgivning, Hälsoutbildning och Hälsoskyddande åtgärder. Slutsats: Respondenterna hade en helhetssyn på patienterna och sjukdomen, samt på den roll all hälsopersonal som var inblandad i vården hade. Denna helhetssyn genomsyrade omvårdnaden, hur respondenterna arbetade med empowerment till patienterna samt hur de stärkte patienternas kapacitet att utföra egenvård. Klinisk betydelse: Studien bidrar till en vidgad syn på och ökad förståelse för begreppen egenvård och empowerment när det gäller patienter med diabetes typ 2 i olika kulturella kontexter. Resultatet kan även inspirera till nya sätt att arbeta med empowerment och att främja egenvård bland andra patientgrupper.

SAMMANFATTNING Cirka 347 miljoner människor lever med diabetes och dödsfallen där sjukdomen är orsaken beräknas öka med mer än 50 procent inom de närmsta tio åren. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes i världen och omfattar 90 procent av all diabetes. Det är en global ökning av typ 2-diabetes som har ett samband med minskad fysisk aktivitet och ökning av kroppsvikten. Livsstilsförändringar, som omfattar kostomläggning och ökning av den fysiska aktiviteten, har en avgörande roll i behandlingen av typ 2-diabetes och det krävs ett stort eget ansvar av patienten för att minskar risken för att drabbas av allvarliga komplikationer som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Trots att livsstilsförändringar är viktiga så är oftast följsamheten låg vilket gör att det är viktigt att belysa vilka faktorer som påverkar följsamheten till livsstilsförändringar. Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkar följsamheten till livsstilsförändringar hos personer med typ 2-diabetes En litteraturöversikt gjordes utifrån 15 inkluderade artiklar. Sökningen av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet presenterades utifrån fyra olika huvudteman: Socialt stöd, kunskap, motivation och livssituation. Vissa teman presenterades med underrubriker. Socialt stöd från familj, vänner och vårdpersonal visade sig vara en väldigt viktig faktor som ökade följsamheten till livsstilsförändringar. Bristande kunskap var ett vanligt hinder, medan tillräcklig kunskap var en underlättande faktor. Motivation lyftes fram som en avgörande faktor som påverkade följsamheten positivt. Patientens livssituation, såsom ekonomi, kultur och tid, var faktorer som hade en inverkan på följsamheten till livsstilsförändringar. Sjuksköterskan har en central roll i diabetesbehandlingen och behöver ge stöd och tillräcklig kunskap, samt utgå ifrån varje individ och utifrån det stötta till livsstilsförändringar. Detta genom att utgå från patientens kunskapsbehov, motivation, kultur och livssituation för att på så sätt öka följsamheten till livsstilsförändringar är avgörande.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 har på senare år ökat lavinartat över hela världen. Ohälsosamma levnadsvanor såsom felaktig kost och fysisk inaktivitet är ofta orsaken. Att göra en livsstilsförändring för att förhindra sjukdomen eller för att minska symtomen kan upplevas som en svårighet. SYFTE: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar i samband med diagnosen diabetes typ 2. METOD: Studien är en kvalitativ litteraturbaserad studie som är baserad på 12 vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Ur analysen framkom tre kategorier såsom påfrestande omställning i livet, orka ta eget ansvar, ökad vilja genom uppbackning med sju underkategorier. SLUTSATS: Patienter upplever otillräckligt stöd från omgivningen. Det är viktigt att stöd ges från omgivningen och det spelar en stor roll i patientens arbete mot en hälsosammare livsstil. Det är väsentligt för patientens välbefinnande att sjuksköterskan har en förmåga att respektera och bekräfta patientens kamp. / BACKGROUND: Type 2 diabetes has in recent years increased dramatically worldwide. An unhealthy lifestyle habit such as improper diet and physical inactivity plays a major role. Making a lifestyle change to prevent disease or to decrease symptoms may be perceived as setbacks. PURPOSE: The aim of this literature-based study is to elucidate patients' experiences of the lifestyle changes that involve the diagnosis of diabetes type 2. METHOD: The study was conducted as a literature-based study and the result is based on twelve research articles. FINDINGS: Three categories were identified from the analysis: A strenuous change in life, strength for self-responsibility and increased will through support. CONCLUSION: Patients experience unsatisfying support. It is important how the support is given from family and care-professionals and it plays a huge role in the patient’s way to a healthier lifestyle. The importance of respect, listening, and confirming the struggle is essential for the patient’s wellbeing.

No description available.

Bakgrund: Människors sätt att leva har under det senaste århundrandet förändrats.Detta har lett till att diabetes typ 2 har ökat runt om i världen. Diabetes typ 2 är enkronisk sjukdom som leder till höga blodsockervärden. Det går att fördröjasjukdomsförloppet och undvika komplikationer om man genomför livsstilsförändringar.Förändringarna kan leda till tankar och känslor hos individerna kring deras situation.Det är viktigt för sjuksköterskor med ökad kunskap om hur personer med diabetes typ 2upplever genomförandet av livsstilsförändringar. Ökad kunskap inom detta område kange personer med diabetes typ 2 förbättrade förutsättningar vid genomförandet avlivsstilsförändringar.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att öka kunskapen om hur personer med diabetestyp 2 upplever livsstilsförändringar. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier; upplevda känslor, hinder ochmöjligheter, upplevelse av motivation, betydelse av stöd samt vikten av information. Diskussion: Utifrån resultatet framkom tre centrala fynd som diskuterades; hinder ochmöjligheter, upplevelse av motivation och betydelse av stöd. / Background: The way people live has changed over the last century. This has led to aworldwide increase of type 2 diabetes. Type 2 diabetes is a chronic disease that leads tohigh blood sugar levels. It is possible to delay the disease progression and preventcomplications if lifestyle changes are implemented. These changes can lead to thoughtsand feelings with the individuals regarding their situation. It is important for nurses tohave a better understanding of how people with type 2 diabetes experience theimplementation of lifestyle changes. Increased knowledge in this area can providepeople with type 2 diabetes improved conditions in the implementation of lifestylechanges. Aim: The Aim of the literature review was to increase the knowledge about how peoplewith type 2 diabetes experience lifestyle changes. Method: A general literature review based on twelve qualitative scientific articles. Results: The results revealed five major categories; perceived emotions, obstacles andopportunities, experience of motivation, the importance of support and the importanceof information. Discussion: Based on the results three key findings were revealed and discussed; Obstacles and opportunities, experience of motivation and the importance of support.

Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner är fyra till sex procent drabbade av diabetes. Nästan nittio procent av dessa personer har diabetes typ två. I omvårdnadsprocessen ingår undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvårdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnå goda resultat, krävs en förändrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förändra sin livsstil. Syfte: var att beskriva personer med diabetes typ två upplevelse av mötet med sjuksköterskan. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på femton kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes med inspiration av Friberg (2012). Resultat: presenteras i tre kategorier med subkategorier: upplevelsen av det första mötet, upplevelsen av information i mötet, upplevelsen av sjuksköterskans undervisning i mötet. De viktiga faktorerna i mötet som framkom var; samarbete, kontinuitet, delaktighet, undervisning och individuell information. Diskussion: Tre delar som diskuterades var; faktorer i det första mötet som främjade att en relation utvecklades, betydelsen av att få individuell information och betydelsen av sjuksköterskans undervisning. Slutsats: Det finns ett behov av att belysa hur personer upplever mötet med sjuksköterskan. Genom att sjuksköterskan utbildas att ge personer stöd och individuellt anpassad information och undervisning kan det leda till en förbättrad egenvård. / Background: Of the population in Sweden 9.7 million are four to six percent injured by diabetes. Almost ninety percent of these persons have diabetes type two. In the nursing process includes support as a part of the nurse's work. In the nursing process includes education and to convey information as a part of the nurse's work. The goal with the care of diabetes is to stabilize HbA1c and to achieve good results is it necessary to change lifestyle. Research has shown that the meeting with the nurse is important for the person to be able to change their lifestyle. Aim: The aim was to describe people with diabetes type two experience of meeting with the nurse. Methods: The study was conducted as a literature study based on fifteen qualitative articles. The analysis was performed with the inspiration of Friberg (2012). Results: Presented in three categories with subcategories: the experience of the first meeting, the experience of information in the meeting, the experience of the nurse's teaching in the meeting. The important factors in the meeting that emerged were: cooperation, continuity, participation, education and individual information. Discussion: Three sections that were discussed; factors in the first meeting that promoted a relationship developed, the importance of getting individual information and the role of the nurse's teaching. Conclusion: There is a need to describe how people experience the meeting with the nurse. If the nurse are trained to give persons support and individual information and education can it lead to a better self-care.

Abstrakt Introduktion/bakgrund: År 2013 fanns det enligt World Health Organisation (WHO, 2013) 347 miljoner människor i världen som hade av någon form av diabetes. 353 000 vuxna personer med diabetes fanns år 2012 registrerade Sverige via Nationella diabetesregistret. Den vård och utbildning som gavs till patienter skullevara baserad på de svenska nationella riktlinjerna för vård och behandling av diabetes. I Sverige var det oftast sjuksköterskorna som planerade och ledde omvårdnaden för personer med diabetes typ 2. Omvårdnaden skulle även leda till att patienterna kunde ta hand om sin egenvård. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskors omvårdnad vid diabetes typ 2. Metod: Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design granskades och kvalitetsbedömdes för att sedan sammanställas till en litteraturöversikt.  Resultat: Fem teman framkom: Upplevelser av att kunna bestämma själv, bli sedd som person, få stöd av sjuksköterskor, få- och ta till sig kunskap av sjuksköterskor, samt bemötande av sjuksköterskor. Diskussion: Patienter ville vara delaktiga i sin egenvård och ville bli accepterade för sina egna mål.  De ville även erhålla trygghet genom att få individuellt stöd av sjuksköterskor. Det fanns behov av att få individanpassad kunskap av sjuksköterskor. Slutsats: Personer som har Diabetes Mellitus typ 2 ville vara delaktiga i sin vård och hade mer eller mindre olika behov av att få stöd och kunskaper från sjuksköterskor. Personer med DMT2 såg sjuksköterskors omvårdnad som tillfredställande när den baserades på individuellt anpassat stöd och karaktäriserades av ett holistisk synsätt.

Die Prävalenz des Typ 2 Diabetes ist in den letzten Jahren deutlich angestiegen. Neben einer gesunden Ernährungsweise ist die Erhöhung der körperlichen Aktivität ein wichtiger Bestandteil in der Basistherapie des Typ 2 Diabetes. Körperliches Training führt zu einer Reihe metabolischer Veränderungen wie zur Reduktion der Fettmasse, zur Verbesserung der Glukosehomöostase, des Lipidprofils und zur Normalisierung zirkulierender Adipokine aus dem Fettgewebe. Ziel dieser Arbeit war es, die Auswirkungen eines zwölfmonatigen, kontrollierten, praxisnahen, kombinierten Kraft-Ausdauer-Trainingsprogramms auf das Körpergewicht, Parameter des Lipidstoffwechsels (Gesamt-, LDL-, HDL-Cholesterin- und Triglyzerid-Serumkonzentrationen) sowie die Serumkonzentrationen der Adipokine Leptin, Adiponectin und Progranulin bei Patienten mit Typ 2 Diabetes zu untersuchen. Für die prospektive offene Interventionsstudie wurden initial 710 Patienten mit Typ 2 Diabetes untersucht, von denen 156 die Ein- und Ausschlusskriterien für die Studie erfüllten. Es wurden die Daten von 120 Patienten (77 Frauen, 43 Männer) analysiert, von denen nach Abschluss des zwölfmonatigen Trainingsprogramms vollständige Datensätze vorlagen. Die Patienten trainierten zweimal pro Woche für jeweils 60 + 15 Minuten bei 50-70% ihrer individuellen maximalen Leistungsfähigkeit, die zu Beginn der Studie mittels Spiroergometrie ermittelt wurde. Das Training umfasste jeweils 20 Minuten Aufwärm- und Abkühlphase, 20 Minuten Fahrradergometer-Training, 20 Minuten Training am Rudergerät und 20 Minuten Krafttraining an Krafttrainingsgeräten. Die Messung der Zielparameter erfolgte vor Beginn der Intervention sowie nach drei, sechs und zwölf Monaten körperlichen Trainings. Das zwölfmonatige Trainingsprogramm führte zu einer signifikanten Reduktion der Gesamt- und LDL-Cholesterin-, Triglyzerid- sowie der Progranulin-Serumkonzentrationen, während sich die zirkulierenden Leptinspiegel nicht veränderten. Die HDL-Cholesterin und Adiponectin-Serumkonzentrationen waren in Folge des Trainingsprogramms signifikant erhöht. Diese Veränderungen waren weitgehend unabhängig von der Entwicklung des Körpergewichts, das sich im Verlauf der Studie nicht signifikant veränderte. Zusammengefasst zeigt die Untersuchung, dass ein zwölfmonatiges, moderates und praxistaugliches Trainingsprogramm signifikant und unabhängig von Verbesserungen des Körpergewichts die Serumkonzentrationen der Adipokine Adiponectin und Progranulin sowie von Parametern des Lipidstoffwechsels verbessert.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.