No description available.

Bakgrund: Typ 1 diabetes är en sjukdom som mer än 500 000 barn och unga under 17 år lever med och kräver livslång behandling. För barnens föräldrar innebär detta en omställning i det dagliga livet och i deras föräldraskap. Föräldrarna kan ha behov av stöttning från vårdpersonal. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av att ha ett barn med typ 1 diabetes. Metod: Kvalitativ manifest innehållsanalys användes som analysmetod och 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ingick i resultatet. Analysen resulterade i fem slutgiltiga kategorier. Resultat: Föräldrar till ett barn med typ 1 diabetes kan uppleva att diagnosen förändrar livet. Vardagen styrs av kontroll och planering vilket leder till många känslor som är svåra att hantera. Föräldrarna behöver tillgänglighet från vårdpersonal och andra för att känna trygghet och för att kunna hantera livet med ett barn med diabetes typ 1. Slutsatser: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad är det av betydelse att hen kan relatera till både patienter och anhöriga. Sjukvården har en viktig roll att genom stor tillgänglighet och uppbackning vara ett stöd och därmed vara en trygghet för familjerna i vardagen. Denna studies resultat kan ge en ökad förståelse för föräldrars upplevelse av att ha barn med diabetes typ 1. Det behövs mer kunskap inom området för att sjuksköterskor ska kunna bemöta och stötta familjerna vilket kan leda till förbättrad omvårdnad.

No description available.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 220 miljoner människor i världen är drabbade. När ett barn insjuknar blir det en omställning för hela familjen och det kan ta tid attanpassa sig till den nya livssituationen. Syfte: Att belysa föräldrars känslomässiga upplevelserav ett barn med typ 1 diabetes. Metod: Det är en litteraturstudie med litteratursökning i chinaloch pubmed där vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Resultat: Föräldrarnahar känslomässiga upplevelser som oro, känsla av att tappa kontrollen, en känsla av misstro.Bra stöd från sjukvårdspersonal är viktigt för föräldrarna för att känna sig trygga ihandhavandet av sitt barns diabetes. Diskussion/Slutsats: Slutsatsen är att föräldrar till barnmed diabetes har ett stort ansvar, sjukvårdspersonalens omvårdnadsperspektiv i mötet medfamiljen är viktigt.

Bakgrund Typ 1 diabetes mellitus är en sjukdom som orsakar absolut insulinbrist hos den som har sjukdomen. Livslång egenvård och anpassning av det dagliga livet är ett par av följderna av att få sjukdomen. För att sjuksköterskan ska kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad som ser till individens hela livssituation krävs det kunskap om vad en långvarig sjukdom som typ 1 diabetes mellitus har för konsekvenser för individen i det dagliga livet samt vilka strategier individen har för att hantera dessa.  Syfte Syftet var att beskriva egenupplevd hälsa i ett dagligt liv hos individer med typ 1 diabetes mellitus.  Metod Studien utfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Sju informanter med typ 1 diabetes mellitus ingick i studien. Insamlad data undergick en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat Informanterna uppger att typ 1 diabetes mellitus utövar en ständig påverkan på den egenupplevda hälsan. Sjukdomen upplevdes dels som en naturlig del av den egna personen med genomtänkta levnadsvanor som följd men även som energikrävande och begränsande. Informanterna beskrev att omgivningens okunskap om typ 1 diabetes mellitus var besvärande och att den specialiserade diabetesvården ofta misslyckades att tillgodose informanternas behov.  Slutsats Författarna till föreliggande studie har funnit att livet med typ 1 diabetes mellitus leder till omfattande hälsoeffekter på ett psykologiskt, fysiologiskt och socialt plan. En generellt högre kunskapsnivå hos sjukvårdspersonal i allmänhet och ett tydligare personcentrerat fokus för den specialiserade diabetesvården i synnerhet bedömer vi vara önskvärt.

SAMMANFATTNING Bakgrund Samsjukligheten mellan diabetes typ 1 och psykisk ohälsa kan leda till ett ätstört beteende och orsaka den drabbade stort lidande och stora samhälleliga kostnader. Det är viktigt att i tid upptäcka ett ätstört beteende innan det utvecklas till en manifest ätstörning. Sjuksköterskan bör ha kunskap om vilka individer som befinner sig i riskzonen, symtom samt kliniska mätvärden som kan ligga till grund för misstanke om ett befintligt ätstört beteende. Syfte Syftet med studien var att studera hur sjuksköterskan kan upptäcka ett ätstört beteende hos patienter med diabetes typ 1. Metod Litteraturöversikt enligt Forsberg och Wengström (2020) inkluderande 14 kvantitativa artiklar. Resultat Resultatet visade att individer med diabetes typ 1 och ätstört beteende eller ätstörning hade högre kliniska mätvärden, högre frekvens av komplikationer med fler sjukhusvistelser, sämre psykiskt mående och var oftast av kvinnligt kön i övre tonåren. Slutsats Då samsjuklighet mellan TD1, psykisk ohälsa och ätstört beteende är vanligt bör sjuksköterskan ha kunskap om vilka individer som befinner sig i riskzonen, närvarande  symtom och kliniska mätvärden som kan ligga till grund för misstanke om ett ätstört beteende. Nyckelord ätstörning, diabulimia, Typ 1 diabetes, ätstört beteende, samsjuklighet

Bakgrund: I Sverige lever ca 8000 barn med typ- 1 diabetes och varje år får ca 900 barn diagnosen. Sjukdomen innefattar daglig behandling och övervakning av blodsockret. Blodsockerkoncentrationen i blodet kan leda till både kortsiktiga livshotande konsekvenser och långsiktiga skador på kroppens organ. Sjukdomen medför att individen behöver anpassa sig efter sjukdomens förutsättningar vilket innebär stora livsförändringar samt ett stort egenvårdsansvar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med typ 1 diabetes. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på elva kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Diabetesdiagnosen innebar stora utmaningar i vardagen. Livet förändrades och sjukdomen gjorde att deltagarna upplevde sig begränsade. Sjukdomen ledde till negativa känslor som: utanförskap, oro, ensamhet, rädsla, stress och att känna sig annorlunda. Stödet från familj, vänner och hälso- och sjukvården upplevdes både som viktig och ibland avgörande för en god diabetesbehandling. I några av studierna framkom det att i vissa länder fanns det en utbredd stigmatisering kring sjukdomen som påverkade barnen och ungdomarna negativt både psykiskt och socialt.  Slutsats: Litteraturstudien visar att barn och ungdomar som lever med typ- 1 diabetes upplever att de behöver ta ett större ansvar i vardagen än sina jämnåriga. Sjukdomens fysiska och psykiska påverkan kan ge en negativ inverkan på livet. Sjukdomsförståelse och stöd från omgivningen har positiva effekter för sjukdomsupplevelsen och underlättar vardagen för den drabbade. God vård där hälso- och sjukvårdspersonal har ett gott bemötande och arbetar personcentrerat är faktorer som bidrar till ökat välbefinnande och självständighet hos barn och ungdomar med typ- 1 diabetes. / Background: In Sweden about 8, 000 children live with type- 1 diabetes and every year about 900 children get the diagnose. The disease includes daily treatment and monitoring of blood sugar. The blood sugar concentration in the blood can lead to both short-term life-threatening consequences and long-term damage to the body's organs. The individual needs to adapt to the disease condition, which means major life changes and a great responsibility for self-care.  Aim: The aim of this literature study was to describe children's and adolescents' experience of living with type 1 diabetes. Method: A descriptive literature study of twelve qualitative original articles from the PubMed and CINAHL databases. Results: The diabetes diagnosis entailed great challenges in everyday life. Life changed and the illness made the participants feel limited. The disease led to negative emotions such as: exclusion, anxiety, loneliness, fear, stress and feeling different. The support from family, friends and the health service were perceived as both important and sometimes crucial for good diabetes treatment. In some of the studies, it emerged that in some countries there was a widespread stigma around the disease that affected children and young people negatively both socially and mentally. Conclusion: This literature review shows that   children and adolescents living with type-1 diabetes are forced into a great responsibility at an early age. The physical and mental impact of the disease can have a negative impact on life. Support and understanding from the environment have a positive effect on the experience of living with the disease. Good care where health and medical staff have a good attitude and give person-centered care are factors that contribute to increased well-being and independence in children and adolescents with type 1 diabetes.

Bakgrund: Typ 1-diabetes mellitus (T1DM) är en autoimmun sjukdom som kräver livslång hantering. Sjukdomen kräver stor ansträngning från barn och ungdomar. Med stöttning från sjuksköterskor, familj och vänner kan barn och ungdomar med T1DM uppnå en bättre diabeteshantering. Syfte: Studiens syfte var att belysa upplevelsen av professionellt och socialt stöd hos barn och ungdomar med T1DM. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultatet grundades på 11 vetenskapliga artiklar som hittades via två olika databaser. Resultat: Utifrån artiklarna framkom två huvudkategorier: Upplevelsen av professionellt stöd hos barn och ungdomar med Typ 1-diabetes mellitus och Upplevelsen av socialt stöd hos barn och ungdomar med Typ 1-diabetes mellitus. Barn och ungdomar med T1DM upplevde ett stöd från både sjuksköterskor, familj och vänner samtidigt som det framkom att en del barn och ungdomar inte upplevde att de fick det stödet. Konklusion: I litteraturstudien framkom det flera faktorer som medförde ett positivt stöd åt barnen och ungdomarna. Både professioner, familjer och vänner behöver få mer utbildning och information om diabetes. Vidare forskning om stöd för barn och ungdomar med T1DM är nödvändigt för att uppnå en så optimal diabeteshantering som möjligt. / Background: Type-1 diabetes mellitus (T1DM) is an autoimmune disease that requires lifelong treatment. The disease requires effort of children and adolescents. With support from healthcare professionals, family and friends, children and adolescents with T1DM can achieve a better diabetes management. Aim: The aim of the study was to highlight the experiences of children and adolescents with T1DM of professional and social support. Method: The study was a qualitative literature study with an inductive approach. The result was based on 11 scientific articles from two different databases. Result: Based on the articles, two main categories emerged: The experience of professional support in children and adolescents with Type-1 diabetes mellitus and The experience of social support in children and adolescents with Type-1 diabetes mellitus. Children and adolescents experienced support from healthcare professionals, family and friends but at the same time it emerged that some children and adolescents did not experienced that support. Conclusion: In the literary study, several factors emerged that led to a positive support for children and adolescents with T1DM. Both professionals, families and friends need more education and information about diabetes. Further research on support for children and adolescents with T1DM is necessary to achieve optimal diabetes management.

Bakgrund I Sverige uppnår ofta ungdomar, 12 - 17 år, inte behandlingsmålen för diabetes vilket kan leda till uppkomst av diabeteskomplikationer och sviktande egenvård. För att förhindra detta krävs det att ungdomar får tillräcklig information gällande sjukdomen och behandlingen. Information till ungdomar bör anpassas efter individens behov och utvecklingsnivå. Vårdpersonal som arbetar med ungdomar ska även säkerställa att ungdomar har möjlighet att påverka och bestämma över vården. Information är en del av sjuksköterskans ansvarsområden och sjuksköterskor som arbetar med ungdomar bör tillgodose ungdomens behov av information för att främja till en god egenvård. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge information till ungdomar, 12-17 år, med diabetes mellitus typ 1 för att främja egenvård. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes på sjuksköterskor verksamma på diabetesmottagning för barn och ungdomar. Sex intervjuer genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. Vid analys av intervjumaterialet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det framkom att vid informationsgivning krävdes ett positivt bemötande, öppen kommunikation och en framtidsfokuserad arbetsmetod som motiverade ungdomar till en förbättrad egenvård. Informationen skulle även vara individuellt anpassad efter ungdomarnas intresse, kunskapsnivå och kognitiva förmåga för att tillgodose egenvården. En god relation och lämplig stöd från föräldrarna var en ytterligare faktor som främjade ungdomarnas egenvård. Slutsats Ett individ fokuserat förhållningssätt bör användas vid vård av ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Informationen bör anpassas efter individens livssituation och behov. Ett framtids fokuserat och problemlösande förhållningssätt bör användas för att motivera ungdomar till en förbättrad egenvård.

Bakgrund I Sverige insjuknar ungefär 800 barn per år i typ 1 diabetes, vilket innebär drygt 40 barn per 100 000 invånare. Målet med behandlingen för typ 1 diabetes är att uppnå ett normalt blodglukosvärde och minska risken för senare komplikationer. För detta krävs flera injektioner av insulin dagligen, resten av livet. Som sjuksköterska möter man familjer med barn som är diagnostiserade med typ 1 diabetes i olika vårdsammanhang. Det är viktigt att ha förståelse för familjens situation och vilken påfrestning det kan innebära för föräldrarna att ständigt behöva ha kontroll över barnets blodglukosnivå. Tidigare studier har visat att det är vanligt med utbrändhet hos föräldrar med barn med typ 1 diabetes. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har typ 1 diabetes. Metod Den metod som valdes var litteraturöversikt och databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL. Arton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades för resultatet. Resultat Resultatet i studien bestod av fyra kategorier med 11 underrubriker. Kategorierna var Livskvalitet och Hälsorelaterad livskvalitet, Emotionella aspekter, Coping och Hälso- och sjukvården. Resultatet visade en påverkan på föräldrarnas liv inom alla fyrakategorierna. Slutsats Slutsatsen av litteraturöversikten blev att föräldrar till barn med typ 1 diabetes upplever påtaglig och mätbar påverkan på livet i form av bland annat oro, ångest och försämrad livskvalitet. Denna påverkan pekar på att det finns behov av förbättring i hur föräldrars situation hanteras med ett ökat inslag av familjefokuserad vård i konsultationer hos hälso-och sjukvården.