<p>Marknaden för armbandsur är stor, och den del av denna marknad som utgörs av exklusiva ur med högt pris tycks ha helt andra egenskaper än den för armbandsur i övrigt. Hur övertygas en konsument om att ett mekaniskt ur som avviker flera sekunder per dygn är att föredra framför ett elektroniskt som avviker några sekunder på ett år?</p><p>Syftet med denna rapport är att ge en övergripande bild av marknaden för exklusiva ur och urverk, samt att analysera ett antal av de aktörer som finns på marknaden utifrån val av urverk och positionering.</p><p>Rapporten beskriver elva exklusiva urmärken, med avseende på hur man i sin marknadskommunikation positionerar sig på marknaden. Märkena placeras in i en modell med två huvudsakliga dimensioner: pris och påverkan. Rapporten belyser även de mekaniska urverken. Vilka tillverkar dem? Hur används de, och vilken effekt får valet av urverk på märkenas prisläge och påverkan?</p><p>Bland de märken som ingår i undersökningen visar rapporten att främst en tillverkare av urverk anlitas i mycket stor utsträckning: det Schweiziska företaget ETA. Med ett undantag - Rolex - köper samtliga av de i undersökningen ingående märkena urverk från ETA.</p> / <p>The wristwatch market is large, and the part of this market that consists of high-priced luxury watches seems to have different properties from the general watch market. How can consumers be convinced that a mechanical watch which can differ by more than a second each day is preferable to an electronic watch which differ only by a couple of seconds each year?</p><p>The purpose of this report is to give a comprehensive view of the luxury watch and calibre industry, and to analyse some of the actors on this market on the basis of their choice of calibres and positioning.</p><p>The report aims to describe eleven luxury watch brands, with regard to their positioning on the market. The brands are divided and placed into a model by two main dimensions: price and promotion.</p><p>This report also discusses the mechanical calibres. Who produces them? How are they used, and does the choice of calibre affect the price and promotion of the brands?</p><p>Among the brands included in this report, it is shown that one manufacturer in particular is turned to more often: the Swiss company ETA. With only one exception - Rolex - all brands included in this report uses ETA calibres to some extent.</p>

<p>Det övergripande syftet för studien är att identifiera och kartlägga elevers arbetssätt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sådan praktik i relation till elevers lärande att studeras.</p><p>Införandet av IT i skolan (ITiS) innebär förändringar i lärandeprocessen. Det finns därför behov av att öka förståelsen för hur lärandet går till när IT införs i skolan.</p><p>En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förändrat arbetssätt för eleven. Förstudien påvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssätt för eleven. Två teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras. Dessa blev en kompass som avgjorde riktning för huvudstudiens centrala frågeställningar. Vad betyder ett annorlunda arbetssätt i ITiS, för eleven? Vilka sociala samspelsmönster bildas? Hur reflekterar elever över möjligheter och hinder i sitt arbete? Dessa frågor ger utrymme för att belysa värdefulla aspekter av elevens arbetssätt i ITiS-kontexten. Detta gjordes med en etnografisk metodansats med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram, det sociokulturella perspektivet. Totalt har 20 elever observerats genom videofilmning och genom observation med papper och penna. Utifrån dessa observationer redovisades 6 episoder. Dessutom redovisas reflektionssamtal av videofilmning i form av ”stimulated recall” som de flesta elever deltagit i. Studiens analysmetod har influenser av så kallad interaktionsanalys. Syftet med interaktionsanalys är att urskilja mönster samt kartlägga mönster i hur människor interagerar och genomför sina angelägenheter</p><p>Studiens huvudstudie visade att elevernas arbetssätt i ITiS är annorlunda än vid traditionell undervisning. Det som är särskiljande är främst att eleverna arbetar mer tillsammans och i högre utsträckning interagerar med det omgivande samhället. Möjligheten att koppla ihop det omgivande samhället med skolkontexten har varit en utmaning som gett mening åt aktiviteter enligt elevernas egna reflektioner.</p>

Det övergripande syftet för studien är att identifiera och kartlägga elevers arbetssätt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sådan praktik i relation till elevers lärande att studeras. Införandet av IT i skolan (ITiS) innebär förändringar i lärandeprocessen. Det finns därför behov av att öka förståelsen för hur lärandet går till när IT införs i skolan. En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förändrat arbetssätt för eleven. Förstudien påvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssätt för eleven. Två teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras. Dessa blev en kompass som avgjorde riktning för huvudstudiens centrala frågeställningar. Vad betyder ett annorlunda arbetssätt i ITiS, för eleven? Vilka sociala samspelsmönster bildas? Hur reflekterar elever över möjligheter och hinder i sitt arbete? Dessa frågor ger utrymme för att belysa värdefulla aspekter av elevens arbetssätt i ITiS-kontexten. Detta gjordes med en etnografisk metodansats med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram, det sociokulturella perspektivet. Totalt har 20 elever observerats genom videofilmning och genom observation med papper och penna. Utifrån dessa observationer redovisades 6 episoder. Dessutom redovisas reflektionssamtal av videofilmning i form av ”stimulated recall” som de flesta elever deltagit i. Studiens analysmetod har influenser av så kallad interaktionsanalys. Syftet med interaktionsanalys är att urskilja mönster samt kartlägga mönster i hur människor interagerar och genomför sina angelägenheter Studiens huvudstudie visade att elevernas arbetssätt i ITiS är annorlunda än vid traditionell undervisning. Det som är särskiljande är främst att eleverna arbetar mer tillsammans och i högre utsträckning interagerar med det omgivande samhället. Möjligheten att koppla ihop det omgivande samhället med skolkontexten har varit en utmaning som gett mening åt aktiviteter enligt elevernas egna reflektioner.

Marknaden för armbandsur är stor, och den del av denna marknad som utgörs av exklusiva ur med högt pris tycks ha helt andra egenskaper än den för armbandsur i övrigt. Hur övertygas en konsument om att ett mekaniskt ur som avviker flera sekunder per dygn är att föredra framför ett elektroniskt som avviker några sekunder på ett år? Syftet med denna rapport är att ge en övergripande bild av marknaden för exklusiva ur och urverk, samt att analysera ett antal av de aktörer som finns på marknaden utifrån val av urverk och positionering. Rapporten beskriver elva exklusiva urmärken, med avseende på hur man i sin marknadskommunikation positionerar sig på marknaden. Märkena placeras in i en modell med två huvudsakliga dimensioner: pris och påverkan. Rapporten belyser även de mekaniska urverken. Vilka tillverkar dem? Hur används de, och vilken effekt får valet av urverk på märkenas prisläge och påverkan? Bland de märken som ingår i undersökningen visar rapporten att främst en tillverkare av urverk anlitas i mycket stor utsträckning: det Schweiziska företaget ETA. Med ett undantag - Rolex - köper samtliga av de i undersökningen ingående märkena urverk från ETA. / The wristwatch market is large, and the part of this market that consists of high-priced luxury watches seems to have different properties from the general watch market. How can consumers be convinced that a mechanical watch which can differ by more than a second each day is preferable to an electronic watch which differ only by a couple of seconds each year? The purpose of this report is to give a comprehensive view of the luxury watch and calibre industry, and to analyse some of the actors on this market on the basis of their choice of calibres and positioning. The report aims to describe eleven luxury watch brands, with regard to their positioning on the market. The brands are divided and placed into a model by two main dimensions: price and promotion. This report also discusses the mechanical calibres. Who produces them? How are they used, and does the choice of calibre affect the price and promotion of the brands? Among the brands included in this report, it is shown that one manufacturer in particular is turned to more often: the Swiss company ETA. With only one exception - Rolex - all brands included in this report uses ETA calibres to some extent.

Resultatet i denna studie synliggörs i fem olika teman. Det första temat har rubriken Konkurrens skapar kaos på förskolegården och innehåller pedagogernas beskrivning kring deras förskolegård, där bland annat lekredskapen gungor och cyklar analyseras. Under temat Den svagaste länken visar resultatet på att pedagogerna inte delar samma syn på barn när det kommer till barnens lärande och utveckling. Det tredje temat som utkristalliserade sig är Torr, mätt och trygg, där det framgår ett mönster som visar på att dessa faktorer är viktiga för pedagogerna när det kommer till förskolans utomhusvistelse. Under rubriken Svårt och fånga, lätt att tappa visar resultatet synliggörs ett mönster kring lärande, rörelse och samspel. I det femte och sista temat Regn och rusk är det bästa lyfts aspekten fram att pedagogerna anser att barnen blir gladare och friskare av att vistas utomhus.

I denna uppsats jämförs i ett posthumanistiskt perspektiv två svenska romaner som diskuterar medvetandets natur och gränserna för det mänskliga. I En levande själ från 1980 av Per Christian (PC) Jersild (f. 1935) konfronteras vi med djur som utsätts för plågsamma djurförsök och med uppfödandet och programmerandet av aborterade mänskliga fosterhjärnor som skall utnyttjas som biodatorer i intelligenta maskiner. I Sången ur det kinesiska rummet från 2014 av Sam Ghazi (f. 1967) står i stället möjligheten till en rent artificiell intelligens i fokus. De två böckernas frågeställningar kring vad som händer i en framtid när robotar blir alltmer människolika och människor alltmer robotlika är idag högaktuella. Inte minst gäller det frågan om gränserna för det mänskliga och behovet av en etik som inkluderar andra väsen med ett medvetande. Sammanfattningsvis visar analysen i uppsatsen att en posthumanistisk läsning möjliggör nya och givande tolkningsmöjligheter av bägge verken trots att endast Sången ur det kinesiska rummet beskriver sin posthumana verklighet i ett posthumanistiskt perspektiv medan En levande själ i huvudsak har en mänsklig utgångspunkt för sin gestaltning av Ypsilon. I ett posthumanistiskt perspektiv framträder också romanernas karaktär av moraliska tankeexperiment tydligt.

There is remarkably little research on the history of the Russian literary ballad or on its principal practitioner, V.A. Zhukovsky. This thesis is an attempt to rectify the situation: it follows the development of the ballad genre in Russian literature from its emergence in the 179Os to its demise in the 1840s. It has been decided to concentrate on the style of the ballads as the most original feature of the Russian genre, and in particular on the epithets in Zhukovsky's ballads as his most important contribution to the development of Russian poetic style. Consequently there will be no discussion of metrics, and only occasional remarks on syntax. Chapter I treats the relationship of the Russian literary ballad to the traditional folk genre, to the "ballad revival" in late eighteenth-century European literature, and to late eighteenth- century "pre-romantic" developments in Russian literature. The traditional folk ballad is defined in terms of its narrative unit, method, and attitude, and in terms of its intangible "world" or "code". Attempts by Russian collectors and critics to characterise the popular genre are also considered. Two examples of Russian folk ballads are analysed in order to demonstrate the constant features of the genre. The literary ballad is defined in terms of these same features, and its aesthetic principles are shown to be completely antithetical to those of the traditional genre. The impetus for the emergence of the Russian literary ballad was provided not by a desire to imitate the traditional genre, but rather by the Western European ballad revival. The English revival is traced froa the change in attitudes towards the folk genre as expressed by Sidney and Addison, to Prior's early literary imitation, to Percy's collection of texts, and finally to the literary ballads of Scott and Southey. Other authors which had some influence on the Russian movement (Thompson, Young, Gray, Macpherson's Ossian) are considered briefly. The German revival is similarly surveyed: Bürger's Lenore, Herder's pronouncements on folklore, and the literary ballads of Goethe, Schiller, and Uhland. The chapter concludes with a section on Russian "pre- romanticism", including anthologies of Russian superstitions, traditions, and skazki. as well as collections and imitations of folk songs and related genres - all of which influenced the development of the ballad. Chapter II, after a brief bibliography of the Russian literary ballad, examines several ballads published anonymously during the 1790s, including two written by Anna Turchaninova , and then analyses the literary ballads of M.N. Murav'ev, N.N. Karamzin, A.F. Merzlyakov, and I.I. Dmitriev. This analysis is followed by some general conclusions on the ballads of the 179Os. The literary ballad developed as a genre independent of folk poetry; the earliest Russian ballads were translations of English and German sources or reworkings of common European motifs. Love is the most common subject of the ballads, and the emphasis centres on the conventionally depicted characters, in particular on the psychology of the heroine. The settings are generalised, and parallels are often drawn between nature and the psychology of the characters. Attempts at local colour are minimal and unsuccessful. The structure of the ballads is relatively simple; authors frequently intrude into the action to comment on its significance. The style of the ballads of the 179Os is characterized by emotionalism in the form of hyperbole, exclamatory and interrogative syntax, and the frequency and choice of epithets. While eighteenth-century vocabulary and syntax tend to be used for the narrative, both the setting and psychology of the characters are usually described in "pre-romantic" language. Both Karamzin's Alina (179Os) and Merzlyakov's Milon (1797) contain a striking contrast between idyll and ballad, between classical and "pre-romantic" styles. Chapter III begins with a bibliographical sketch of biographical and critical studies on Zhukovsky, and with a note on the various editions of his work. It then examines Zhukovsky's theoretical statements about the ballad and compares them with contemporary descriptions of the genre. Both in his own opinion and in the testimony of his contemporaries, Zhukovsky was virtually identified as a balladnik. His choice of the literary ballad is attributed to the genre's popularity in Western European literature, and to the novelty of its exotic world. Zhukovsky's views on translation as expressed in his articles and letters are summarized: the translator is a creator, inspired by what he considers to be the ideal of the source, and seeking to create an effect on the reader equivalent to that produced by the original. As an example of this theory put into practice, Zhukovsky's ballad Rybak (1818) is compared with its source, Goethe's Der Fischer (1778). The sources of Zhukovsky's forty literary ballads are then enumerated, after which eight representative ballads are examined with reference to their subject, characters, setting, theme, and style. Lyudmila (18O8) established the pattern for Zhukovsky's ballads and introduced Bürger's theme into Russian literature; Svetlana (18O8-12) was written as a parody of Lyudmila; in Adel'stan (1813) Southey's ballad was given an original conclusion and a setting which became typical for all Zhukcvsky's ballads; in Ivikovy zhuravli (1813) Zhukovsky transformed Schiller's classical theme and created a mood of profound suspense; Eolova arfa (1814) combined the poet's favourite verbal motifs of youth, silence, and despondency; Gromoboi and Vadim (Dvenadtsat' spyashchikh dev) (1810-17) were written as a great parable of suffering and remorse, aspiration and fulfilment; finally, in Zamok Smal'gol'm (1822) Zhukovsky turned Scott's imitation of a popular ballad into a successful literary ballad. Throughout his career Zhukovsky never altered his choice of sources, his method of transforming European themes, or his individual Russian style. While the events of the original ballad source were usually retained in outline form, the characters were metamorphised into romantic heroes and heroines, whose speech was identical with that of the narrator. The settings were generalised and details of local colour were eliminated or Russianized. Zhukovsky's real theme always remained the same: his own experience of melancholy, anxiety, despair, love, fear, or resignation. The style which expressed this theme was always "literary": its originality resided in the alternating intonations, in the negative constructions, in the syntactical parallelism, and, more significantly, in the frequency, choice, and meaning of his epithets. In Chapter IV the epithets in Zhukovsky's ballads are studied. It begins with a summary of previous definitions of the epithet from Quintilian to the Russian Formalists. A definition is accepted which includes all purely descriptive words under the term "epithet", and allows for a distinction in usage or function. A.V. Isachenko's grammatical classification of adjectival epithets is adopted. After an evaluation of previous research on the epithet in Russian folk poetry, in English and German literary ballads, and in eighteenth-century Russian poetry, the following conclusions are drawn: firstly, there is little variety and no complexity in the epithets of Russian folk ballads - indeed, the range and use of the epithet is very limited; secondly, epithets in folk ballads differ fundamentally from those in literary ballads: the concrete, unambiguous epithets of the former are replaced in the latter by emotional, connotative epithets; thirdly, from its relatively insignificant role in the classical style of Lomonosov and Sumarokov, the epithet increases in importance in Russian poetry during the late eighteenth century.

This diploma thesis focuses on Virginia Woolf's conception of time in relation to the narrative techniques the author uses in her novels. The aim of this diploma thesis is to analyse the conception of time characteristic of Woolf's prose but also to point out how closely related this conception of time is to the narrative techniques used by the author. To capture the development of Woolf's conception of time and narrative methods, the novels are analysed chronologically according to their dates of publication. Significant part of this thesis is also devoted to the philosophical, scientific and historical context in which the novels were written because the author's treatment of time and narrative techniques are directly inspired by philosophical and-scientific theories and socio-historical changes at the turn of the 20th century.

Syftet med studien är att få en bredare kunskap om och hur förskollärare arbetar med pedagogiska aktiviteter i utomhusmiljön. För att besvara studiens frågeställningar har strukturerade observationer använts och stöd av sociokulturellt teoretiskt perspektiv tagits.  De svar som framkom i studien var att de pedagogiska aktiviteter som genomförs utomhus i verksamheten beror på förskollärares arbetssätt. Slutsatsen visar tre olika arbetssätt. Det första arbetssättet är att förskollärare planerar pedagogiska aktiviteter utan att involvera barnen där de medierande redskapen utomhus inte används. Det andra arbetssättet är att förskollärarna använder sig av de oplanerade lärartillfällena och utgår från barnens intressen med hjälp av de medierande redskapen från utomhusmiljön för att skapa pedagogiska aktiviteter. Det tredje arbetssättet är att den fria leken dominerar och att de medierande redskapen som används kommer från förrådet.

en Essä om att göra konst trots utbrändhet psykiskohälsa och hur en överlever sin deptrition genom konst, texten är självbiografisk och nämner både minnen och beskrivningar om olika konstvärk och hur dekommit till / <p>Masterarbetet innehåller en skriftlig del och en gestaltande del</p>