Syftet med studien är att belysa hur pedagoger i I Ur och Skur verksamheter ser på lärande samt vilka lärandemiljöer de använder sig av. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer med verksamma och utbildade pedagoger. I vår studie deltog två I Ur och Skur förskolor och två I Ur och Skur skolor och vårt resultat visade att alla verksamheter använder sig av både inomhusmiljön och utomhusmiljön som lärandemiljöer. De arbetar med utomhuspedagogik, tematiskt utifrån barnens intresse. Skolorna arbetar med upplevelsebaserad inlärning där alla sinnena aktiveras. I förskolorna arbetar pedagogerna med att lärandet ska vara lustfyllt. Vår slutsats var att pedagogerna i I Ur och Skur verksamheterna i vår studie behöver få djupare kunskap i användandet av olika lärandemiljöer för att på så sätt bättre kunna motivera och utnyttja de olika lärandemiljöerna som finns.

Sammanfattning: Den här studien syftar till att ta reda på om föräldrars utomhus vanor påverkar valet av att sätta sina barn på en I Ur och Skur förskola respektive på en kommunal/allmän förskola. Tidigare forskning visar att det är bland annat närheten till hemmet som är avgörande. För de som sökte sig till andra förskolor/skolor var det också pedagogiken och inriktningen som spelade en avgörande roll. Den här uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning där fyra förskolors föräldrar har deltagit, två kommunala och två I Ur och Skur. Sammanlagt har 180 föräldrar tillfrågats och 44 deltagit. Undersökningen visar att det finns vissa skillnader mellan föräldrar som har sina barn på en I Ur och Skur förskola och kommunal förskola. Den tydligaste skillnaden var att föräldrar till den senare nämnda förskola angav närheten som en avgörande faktor medan föräldrar till barn på I Ur och Skur angav pedagogiken som avgörande att de sökte sig till den nuvarande förskolan.

Syftet med examensarbetet är att få reda på förskollärarens roll vid utevistelse. Har de någon planerad utevistelse? Vad anser de om sin egen roll vid utevistelse och varför har man utevistelse? Jag har gjort en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare har intervjuats och observationer på två förskolor har gjorts. Resultatet visar att man som förskollärare ska vara medforskare, inspiratörer, och aktiv med barnen. Det förekommer planerad utevistelse men i olika utsträckning. Den fria leken och styrda aktiviteter tas upp som positiva.

Syftet med arbetet var att ta reda på hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Finns det någon skillnad hos pedagogerna om man arbetar med inriktningen I Ur och Skur eller inte. En enkätundersökning utfördes i ett begränsat område i Norra Svealand. Undersökningen visar att alla arbetar med utomhuspedagogik, men de med inriktningen I Ur och Skur gör det i större omfattning och oftare. Den visar även att de flesta anser att det är positivt för hälsan att vara ute och att det negativa i huvudsak är att alla barn inte har rätt kläder för utevistelsen. Som uppföljning på det här arbetet vore det intressant att ta reda på vad kommunerna tycker om utomhuspedagogik.

I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vad lärare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts är samtalsintervjuer som genomförts med sju lärare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lärarna benämner sin utomhusverksamhet på olika vis, men att det finns en medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebär. Den stora skillnaden är att lärarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lärarna på I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det. Studiens resultat visar också på att alla lärarnas utomhusverksamhet kan likställas med NCU:s definition av begreppet utomhuspedagogik. Slutsatsen i detta examensarbete är att i de intervjuade förskolorna arbetar alla lärare med utomhuspedagogik medvetet eller omedvetet.

No description available.

Utomhuspedagogik är en pedagogisk inriktning där lärandet bygger på sinnliga och autentiska upplevelser som varvas med reflektion. Lärandets var, dvs. samhällsliv, natur- och kulturlandskap, har en central roll. Syftet med denna uppsats är att studera hur några gymnasieelever reflekterar kring sina upplevelser av utomhuspedagogik och undervisning utomhus, samt att studera några tänkbara långsiktiga konsekvenser av utomhuspedagogiken. Studien är baserad på intervjuer med fem gymnasieelever som under sina första skolår gått på en I Ur och Skurskola. Eleverna beskriver många olika aktiviteter kopplade till uterummet. I deras beskrivning av arbetssättet lyfts det särskilt fram att de ofta arbetade utomhus. Ämnesintegrering, upplevelser och dramatiseringar samt olika estetiska inslag nämns också. Eleverna beskriver ofta utomhuspedagogiken som lustfylld och att det rådde en god stämning på skolan. Eleverna nämner att de upplevde sig ha goda kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena samt att de var duktiga på att orientera. Eleverna säger sig ha fått en vana av att vistas utomhus och några menar på att de lärt sig uppskatta naturen och blivit mer miljömedvetna. Resultaten tyder på att Utomhuspedagogiken kan vara en viktig faktor för att skapa en naturkänsla och en miljömedvetenhet hos elever, även om man i denna studie inte kan dra slutsatsen att så alltid sker.

Denna studies övergripande syfte har varit att titta närmare på utemiljöns möjligheter till kreativ fantasifull lek på en I Ur och Skur-förskolegård. Det är främst lek med naturmaterial som står i fokus för studien. Även pedagogens roll gentemot barnen är viktig i detta sammanhang och den medagerande pedagogen får här betydelse för barnens lek. En intressant frågeställning är då vilken betydelse det lösa naturmaterialet och pedagogen har för lekens utveckling. Tidigare forskning visar att en variationsrik miljö med natur bidrar till en mer varierad och utvecklad lek hos barnen. I Ur och skur pedagogiken förespråkas den aktiva pedagogen/ledaren som sätter barnet i centrum. Pedagogiska tankar kring utformningen av gården belyses också i viss mån. Studiens kvalitativa empiriska material består av en intervju med en pedagog/förskollärare som även förekommer i de sju observationerna av 18 barns lek som ligger till grund för studien. Då detta är en fallstudie av just den här verksamheten går resultatet inte att generalisera vidare. Några slutsatser man sannolikt kan dra (det empiriska materialet är tunt) är att det lösa natur-materialets egenskaper, dess transformerbarhet, icke-färdiga form och flyttbarhet gör det utmanande i leken – lekutveckling sker. Pedagogen bidrar till lekens utveckling genom att vara tillåtande, bejakande och uppmuntrande i de lekaktiviteter barnen sätter igång, samt genom att tillföra naturmaterial. Begreppet medagerande pedagog kommer här in i bilden, en pedagog som är medvetet närvarande i det han gör.  Just att gå in och ”störa” i barns lek är ett omtvistat ämne. Detta synsätt, sammantaget med min närvaro som observatör och pedagogens lust att fixa saker på gården kan stå i motsättning till eller hindra ett aktivt deltagande /medagerande i barnens lek på gården. Men närvaron av en aktiv vuxen i konkret arbete kan å andra sidan smitta av sig på barnen som i sin tur uppmuntras till lek på annat håll. Detta kan anknytas till Bronfenbrenners miljöekologiska teori där barnet utvecklas i samspel med den omgärdande miljön. Barnet utvecklas genom de aktiviteter det deltar i, de roller barnet möter och får sig tilldelade. Samt i de sociala relationer som blir till på förskolegården. I detta sammanhang får gårdens utformning, tillgången till ett varierat och utmanande lekmaterial samt pedagogens aktiva roll gentemot barnen betydelse för lekens utveckling och barnens lärande på gården.

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i två olika skolor. 112 elever från år 4-6 och år 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvåfaldig och bestod av en kvantitativ enkätundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sällan eller aldrig får påverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i år 4-6 och 50 procent i år 9 anser att det finns ”dåliga” regler på skolan. De regler som eleverna tycker är dåliga är de regler som eleverna oftast bryter mot. 25 procent av eleverna i år 4-6 och 10 procent av eleverna i år 9 anser att läraren alltid lyssnar på dem. Ungefär 10 procent av eleverna i undersökningen anser att de dagligen eller några gånger i veckan blivit orättvist behandlade av någon vuxen i skolan. Resultatet av vår undersökning mynnar ut i en diskussion kring skolans utformning. Är den borgerliga skolpolitiken med ”hårdare tag” rätt sätt att bemöta eleverna? Vi finner stöd i aktuell forskning och den svenska läroplanen som talar för att skolan istället ska bygga på empati och demokrati. De regler i skolan som eleverna anser är ”bra” handlar om att behandla sig själv, andra och närmiljön väl. Det kan tolkas som att även de ger uttryck för att de värnar om empatin i skolan.

Vid utgrävningar utförda av brittiska arkeologer 1922 i staden Ur i Mesopotamienpåträffades i en grav ett sigill: U.9750. Hantverket är i mörkgrön steatit och är 0,036m X 0,024 m stort. Idag dateras det till den gammalakkadiska perioden ca 2250 f. Kr.Sigillet förvaras i Nationalmuseet i Irak och anses som ett av de mer betydelsefullaföremålen från perioden. Museet blev plundrat efter invasionen av Irak 2003. Det gåratt studera föremål, däribland sigillbilden U.9750 på hemsidan av Iraksnationalmuseum http://www.theiraqmuseum.com/. Stulet eller försvunnet materialfinns även publicerat i http://oi.uchicago.edu/OI/IRAQ/iraq.html. Sigillet anses vara enav Mesopotamiens största konstnärliga höjdpunkter inom konsthantverk eftersombilden på sigillet U.9750 har olika mönster och figurer samtidigt är utförd i ennaturlistisk stil.