<p>Att tala inför andra är för de allra flesta både nervöst och svårt. I skolan ställs krav på elever att de ska vara goda talare. Vad händer om eleverna inte har de rätta förutsättningarna och kanske rent av lider av talängslan? Genom att undersöka fenomenet talängslan, som är något långt mer än bara nervositet, vill vi belysa komplexiteten i fenomenets karaktär. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för elever med talängslan i skolan och hur man som pedagog kan arbeta praktiskt för att bidra till elevernas utveckling. Fyra lärare från grundskolan och gymnasiet har intervjuats angående denna problematik. Hur ser bemötandet av talängslan ut? En specialpedagog har även intervjuats. Elevenkäter har gett en kompletterande inblick i elevernas skolvardag där muntliga redovisningar är en vanlig företeelse. Undersökningen har dels en kvalitativ del där lärare och specialpedagog intervjuas, dels en kvantitativ del bestående av enkäter. Resultatet visar att lärarna är medvetna om att talängslan förekommer och de bemöter talängslan på olika sätt. Det är dock endast en lärare som uttryckligen försöker hitta orsakerna bakom problemet. Slutsatsen som kan dras är att lärare inte alltid går till botten med problematiken. Elevenkäterna visar en skillnad i yngre och äldre elevers inställning till att tala inför andra. En slutsats är att äldre elever är mer medvetna om åhörargruppen. Åhörargruppens bemötande påverkar elevens egen uppfattning om sitt framträdande.</p>

Studiens syfte var att undersöka några lärares bemötande gentemot elever ur ett könsperspektiv. I studien genomfördes observationer i grundskolans tidigare år, både på grupp- och individnivå. På gruppnivå studerades fördelningen av lärarens kontakter mellan pojkar och flickor. Då en medvetenhet fanns om att enskilda elever kunde ta stor del av lärarens uppmärksamhet, behövdes en kompletterande observation som tittade på fördelningen av lärarkontakter på individnivå. Genom observationerna framkom det på gruppnivå en stor variation i resultatet. Utav observationerna på individnivå fick studien ett entydigt resultat där det visade sig att ett fåtal elever i alla undersökningsklasser upptog de flesta kontakterna från läraren. Att studera könsfördelningen på gruppnivå blev därför svårt utan att ta hänsyn till enskilda individers behov. Studien omfattade även en elevenkät som fungerade som ett tillägg för att styrka eller motsäga observationsresultatet. Det som framkom genom enkäten var att elever överlag var nöjda med sin skolsituation och att eleverna inte ville ändra på något i sitt samtal med läraren. Detta trots att observationsresultatet i tre av fyra klasser visade att fördelningen var ojämn mellan könen. Eleverna uppgav sig inte se någon skillnad på lärarens bemötande, med undantaget i en klass. Där fick pojkarna mest uppmärksamhet. Dock behandlades flickorna på ett vänligare sätt.

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i två olika skolor. 112 elever från år 4-6 och år 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvåfaldig och bestod av en kvantitativ enkätundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sällan eller aldrig får påverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i år 4-6 och 50 procent i år 9 anser att det finns ”dåliga” regler på skolan. De regler som eleverna tycker är dåliga är de regler som eleverna oftast bryter mot. 25 procent av eleverna i år 4-6 och 10 procent av eleverna i år 9 anser att läraren alltid lyssnar på dem. Ungefär 10 procent av eleverna i undersökningen anser att de dagligen eller några gånger i veckan blivit orättvist behandlade av någon vuxen i skolan. Resultatet av vår undersökning mynnar ut i en diskussion kring skolans utformning. Är den borgerliga skolpolitiken med ”hårdare tag” rätt sätt att bemöta eleverna? Vi finner stöd i aktuell forskning och den svenska läroplanen som talar för att skolan istället ska bygga på empati och demokrati. De regler i skolan som eleverna anser är ”bra” handlar om att behandla sig själv, andra och närmiljön väl. Det kan tolkas som att även de ger uttryck för att de värnar om empatin i skolan.

<p>Uppsatsen beskriver vad lärares respekt för elever i skolan kan innebära. Utifrån intervjuer med lärare och elever samt litteraturstudie framkommer synen på respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn där lärare och elever har gemensamma åsikter, men där också olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lärares respektfulla bemötande kan innebära lärares lyssnande, elevers medbestämmande, gränssättning, ömsesidighet, hänsyn till barns sociala miljö samt lärares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lärare inte lyssnar, har förutfattade meningar, använder ironi och sarkasm, är irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever. Vidare framkommer att både lärare och elever betonar betydelsen av respekt för elever i skolan.</p>

Uppsatsen beskriver vad lärares respekt för elever i skolan kan innebära. Utifrån intervjuer med lärare och elever samt litteraturstudie framkommer synen på respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn där lärare och elever har gemensamma åsikter, men där också olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lärares respektfulla bemötande kan innebära lärares lyssnande, elevers medbestämmande, gränssättning, ömsesidighet, hänsyn till barns sociala miljö samt lärares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lärare inte lyssnar, har förutfattade meningar, använder ironi och sarkasm, är irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever. Vidare framkommer att både lärare och elever betonar betydelsen av respekt för elever i skolan.

Att tala inför andra är för de allra flesta både nervöst och svårt. I skolan ställs krav på elever att de ska vara goda talare. Vad händer om eleverna inte har de rätta förutsättningarna och kanske rent av lider av talängslan? Genom att undersöka fenomenet talängslan, som är något långt mer än bara nervositet, vill vi belysa komplexiteten i fenomenets karaktär. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för elever med talängslan i skolan och hur man som pedagog kan arbeta praktiskt för att bidra till elevernas utveckling. Fyra lärare från grundskolan och gymnasiet har intervjuats angående denna problematik. Hur ser bemötandet av talängslan ut? En specialpedagog har även intervjuats. Elevenkäter har gett en kompletterande inblick i elevernas skolvardag där muntliga redovisningar är en vanlig företeelse. Undersökningen har dels en kvalitativ del där lärare och specialpedagog intervjuas, dels en kvantitativ del bestående av enkäter. Resultatet visar att lärarna är medvetna om att talängslan förekommer och de bemöter talängslan på olika sätt. Det är dock endast en lärare som uttryckligen försöker hitta orsakerna bakom problemet. Slutsatsen som kan dras är att lärare inte alltid går till botten med problematiken. Elevenkäterna visar en skillnad i yngre och äldre elevers inställning till att tala inför andra. En slutsats är att äldre elever är mer medvetna om åhörargruppen. Åhörargruppens bemötande påverkar elevens egen uppfattning om sitt framträdande.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur tjejer upplever att deras plats i klassrummet i ämnet svenska ser ut och om tjejer i årskurs 3 på gymnasiet ser någon skillnad mot tjejerna i årskurs 1. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer av sex informanter, tre från årskurs 1 och tre från årskurs 3 på gymnasiet. Informanternas svar visar att det finns likheter och skillnader mellan introverta och extroverta tjejer. Dessutom finns det svar som överensstämmer med tidigare forskning som visar att tjejerna upplever att de bemöts på ett annat sätt än killar i klassrummet, både av killar och lärare. Förlegade normer och förväntningar på tjejer lever delvis kvar i dagens klassrum. Informanterna har däremot inte reflekterat över om talutrymmet fördelas lika mellan killar och tjejer, utan den som är aktiv och vill ha ordet får enligt informanterna ofta det. Tjejerna i årskurs 3 visar att mognad och självsäkerhet gör att de vågar ta mer plats än tjejerna i årskurs 1. I ett drömklassrum ser tjejerna ökad delaktighet, ökat engagemang och kortare genomgångar av lärare som viktiga komponenter till en bättre undervisning. En didaktisk slutsats är att lärare behöver vara medvetna om hur man beter sig mot tjejer och killar och hela tiden arbeta för ett jämställt klassrum.