Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka idrottslärares uppfattning av interaktiva spel i undervisningen i idrott och hälsa, samt ta reda på huruvida de anser att interaktiva spel har en plats i idrott och hälsa. Våra frågeställningar är: Vilken erfarenhet hade deltagarna själva av interaktiva spel och varför tog de in det i undervisningen i idrott och hälsa? Vilka hinder och möjligheter med avseende på användandet av interaktiva spel ser lärare i idrott och hälsa? Vad anser deltagarna i vår studie att eleverna lär sig av interaktiva spel i idrottsundervisningen? Metod För att få ut så mycket information som möjligt användes en kvalitativ riktat öppen intervju. I studien ingick fem deltagare. Samtliga deltagare var utbildade idrottslärare men en deltagare var också filosofie doktor i idrott och hälsa och har använt interaktiva spel utanför skolan med ungdomar. Deltagarna har arbetat med och använt interaktiva spel i Stockholms län med omnejd och eftersom det visade sig vara få som har den erfarenheten blev det ett strategiskt urval där vi intervjuade de vi kom i kontakt med som var villiga att ställa upp. Resultat Deltagarna hade både positiva och negativa erfarenheter av interaktiva spel i undervisningen. De tog in spelen i undervisningen som ett tillägg, men ser inte spelen som något som kan ersätta ”klassisk” undervisning. Lärarna i studien hade använt sig av dansmattor och Nintendo Wii i stationsbanor. Spelen kan användas som en morot för att motivera eleverna att göra exempelvis de andra stationerna i en stationsbana. Deltagarna kom fram till att spelen kan nå den målgrupp av elever som annars inte gillar fysisk aktivitet. Hindren är att spelen är dyra, enligt deltagarna och en av deltagarna mötte motstånd från föräldrar till elever och från kollegor. Ingen av deltagarna ser några risker med interaktiva spel i idrottsundervisningen. Tillförlitligheten blir lidande på grund av att studien endast har fem deltagare. Slutsats Spelen kan ses som en morot och är något som eleverna uppskattar. Möjligheten att nå en ny målgrupp av elever är spännande samt att de tränar sin kognitiva förmåga. Spelen kan dock aldrig ersätta ”riktig” fysisk aktivitet och kan inte erbjuda samma fria oförutsägbara miljö som i verkliga livet. Detta säger deltagarna i studien och tidigare forskning.

Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ använder sig av sin unika lärstil för att lära sig nya saker. Syftet med denna undersökning som är att ta reda på hur elever uppfattar att de lär sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning.   För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med två elever som nyss börjat i årskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis använde sig av olika tillvägagångssätt för att lära sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var däremot relativt lika, det framkom att det var något större variation av vilka sinnen som användes vid undervisning i förskoleklassen jämfört med i skolan.   Slutsatser som jag dragit av denna undersökning är att dessa elever främst upplever att det är de auditiva och visuella förmågorna som utnyttjas i undervisningen. Jag har även kommit fram till att genom att fråga efter elevernas tankar, kring hur de lär sig, så kan lärare få en större förståelse för hur de kan lägga upp undervisningen. Jag har även sett att elevers tidigare kunskaper inte alltid tas tillvara i undervisningen.

Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på hur elever med svenska som andra språk, beskriver sina erfarenheter av att vara tvåspråkiga. Syftet med studien är också att ta reda på vad fördelarna respektive nackdelarna är att vara tvåspråkig i skolan. Metod: Undersökningsmetoden för studien är en kvalitativ metod med intervjuer av fem informanter. Resultat: Studien visar att elevers förhållningssätt gentemot sin tvåspråkighet är positiv. Eleverna anser att kunna två språk är en fördel samt att det leder färdigheter av förståelse av andra kulturer och kunskap i andra ämnen. Att bevara modersmålet anses också något som en viktig del av elevernas inställning till sina två språk vare sig det gäller att man förstärker den genom sin omgivning eller i undervisning. Omgivningen lägger också mycket intryck på deras tvåspråkighet, där positiva fördelarna också framhävs mer genom att eleverna aktivt använder språket med familjen, vänner och i skolan.

Syftet med denna undersökning har varit att få en inblick i hur några lärare i årskurs fyra och fem tänker och planerar för att inkludera alla elever och få dem, även de med koncentrationssvårigheter, att klara av skolan och få de kunskaper de ska ha. För att undersöka detta sökte jag kontakt med några erfarna lärare, besökte dem i deras klasser och genomförde intervjuer med dem. Mina intervjuer var halvstrukturerade och blev därför lite olika beroende på vilken skola det var och på den jag intervjuade. Resultaten av undersökningen visar att lärarna betonar samma faktorer som aktuell forskning visar på. Lugn och ro i klassrummet, tydlighet, variation i arbetet, individuell anpassning, hjälp och uppmuntran, goda föräldrakontakter och goda relationer mellan lärare och elev var faktorer som togs upp. Lärarna verkade anpassa för eleverna i undervisningssituationen snarare än i sin planering av lektionerna. Alla lärarna hade många erfarenheter av elever med koncentrationssvårigheter och kunde ge exempel från sin undervisning av både nuvarande och tidigare elever.

Detta arbete är en intervjustudie med lärare och funktionshindrade elever på högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur lärarna anpassar sin undervisning till förmån för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur väl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lärare och funktionshindrade elever för att få höra deras personliga erfarenheter och åsikter i frågan. Detta för att få en så tydlig bild som möjligt av deras situation. Det har visat sig att lärarna jag intervjuat gärna anpassar sin undervisning till förmån för de funktionshindrade eleverna och endast i nödfall valt att bortse från vissa betygskriterier. De funktionshindrade eleverna trivs bra i sina respektive grupper och de upplever sig inte vara åsidosatta eller utanför.

Alla barn har olika sätt att lära sig och det behövs därför olika undervisningsmetoder. Estetiskt arbete är vanligt förekommande i de flesta skolor men att använda dans och rörelse som ett verktyg för läs- och skrivinlärning förefaller vara ovanligt. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka dans och rörelse som undervisningsmetod inom läs och skrivinlärning i förhållande till traditionell läs- och skrivinlärning. De frågeställningar som stått i fokus är: Vilka fördelar respektive nackdelar kan intervjuade klasslärare, för årskurs ett, se med att använda dans och rörelse i läs- och skrivinlärning samt vilka fördelar respektive nackdelar har jag funnit under arbetets gång? Jag har genomfört undervisningsförsök i tre årskurs ett och kvalitativa intervjuer med tillhörande klasslärare. Alla tre lärare gav både positiv och negativ respons på dans och rörelse som metod men i slutänden vägde nackdelarna tyngre. Främst framhölls tidsbristen och frånvaron av fokus på ljudning som de största nackdelarna med metoden. Personligen fann jag brister med metoden men ser också att den har stor potential. Utifrån resultatet som framkommit har jag bland annat diskuterat om detta är en metod som passar alla elever och också hur den lämpar sig för specifikt läs- och skrivinlärning.

Title:              Not just words, classroom communication about subtraction in year 2 Language:      Swedish with summary in English. Keywords:     Communication, mathematics, subtraction, teaching   The purpose of this study is to analyze the mathematical communication in a classroom during a lesson in the field subtraction, and to find out how students describe their perception of mathematics that is communicated in the classroom. The study consists of the observations through the videotaping of two lessons in primary school grades 2 and student and teacher interviews related to these lecture occasions. Research indicates that Swedish pupils' mathematical skill continuously deteriorates in a national and international perspective, and that student experiences of mathematics in general are negative. The literature emphasizes the importance of communicating mathematics in various forms to deepen and develop understanding of concepts and mathematical operations. Communication must be generated between teachers and students but also between student and student to have a beneficial impact for the student. Our result demonstrate the different types of communication in the classroom but that communication does not always have a clear mathematical content in spite of teachers' mathematical intentions with teaching. The result also indicates that the mathematical communication that takes place, in essence, is a one-way communication where the teacher has a great opportunity to speak. The teachers perceived as oblivious to their own ways of communicating, but stressed in the interviews with an understanding of the importance of communication learning. The majority of the interviewed students expressed that teachers' briefings are easy but in the filmed sequence the students show with body language and facial expressions to the contrary.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att studera användningen av inlärningsstilar i ett klassrum. Vilka möjligheter till att använda flera olika inlärningsstilar tar eleverna samt vilka möjligheter som läraren ger. Vilka inlärningsstilar används allmänt i klassrummet och även specifikt under läs- och skriftspråkundervisningen. Undersökningen gjordes i en F-2 klass på en skola i mellersta Sverige. Metoden som användes var observation. Undersökningens resultat visade att läraren gav eleverna flera möjligheten att använda olika inlärningsstilar samt att eleverna vid ett flertal tillfällen själva tog initiativ till att använda sig av olika inlärningsstilar.

Vårt examensarbete handlar om åldersblandade klasser. Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på hur pedagoger i åldersblandade klasser arbetar med att individualisera undervisningen för varje enskild elev, vad de anser är positivt respektive negativt med att åldersblanda eleverna och hur de ser på sin lärarroll. Vi har intervjuat 12 verksamma pedagoger i två skolor i Mellansverige, som båda har två stycken F-1-2 klasser, för att ta reda på deras inställning till åldersblandade klasser. Litteraturen säger att det är vanligare att individualisera undervisningen i de åldersblandade klasserna och att lärarna som arbetar där förändrar sin lärarroll, till att bli mer handledare än en lärare som bara står och undervisar. Tidigare undersökningar visar att det är många fördelar och nackdelar med att åldersblanda elever, beroende på hur man väljer att se på situationen. Vår undersökning visar att det inte är vanligare att individualisera undervisningen i åldersblandade klasser och att pedagogerna inte förändrar sin lärarroll, bara för att de arbetar i en åldersblandad klass. De flesta pedagoger i vår undersökning menar att spridningen på elevernas kunskaper är alldeles för stor, och därmed svår att hantera.