På senare år har man i dags- och fackpress kunnat läsa om att den yngre generationen som äntrar arbetsmarknaden är ovilliga att ta chefsjobb. Man har kunnat läsa om att de som faktiskt gör det har sämre hälsa, är mer stressade och saknar befogenheter i högre grad än äldre chefer. Unga chefers ledarskap skiljer sig från traditionellt ledarskap och unga ställer andra krav på sin arbetssituation och på chefsrollen. Unga människor födda mellan slutet av 70- och 90-talet har helt andra värderingar än äldre som värdesatte hårt arbete, sparande och trygghet i livet.Generation Y, som den unga generationen har kommit att kallas, uppskattar fritid och frihet allt högre. De har kallats lata, bortskämda och krävande men också välutbildade, ambitiösa och socialt ansvarstagande. Unga vill arbeta för att leva – inte leva för att arbeta. Denna inställning leder till att de yngre inte känner lojalitet till en arbetsgivare på samma sätt som tidigare när en trygg försörjning var viktigt.Vi har i denna uppsats skrivit om unga chefers syn på ledarskap, relationen mellan familj, fritid och arbete, ledarskapets framtid samt hur denna syn skiljer sig emot den traditionella chefens värderingar. Genom en kvalitativ intervjuserie har vi undersökt och skapat förståelse för hur fem unga chefer ser på olika ledarskapsrelaterade frågor. Den här studien är intressant båda för företag som rekryterar och vill utveckla sitt arbete kring ledarskapet. Den kan även intressera unga människor som vill arbeta med ledning.Vi har tittat på tidigare forskning, managementlitteratur, dagspress och facktidskrifter för att skapa oss en uppfattning och en teoretisk referensram kring ämnet. En stor del av researcharbetet gick åt till att hitta forskning rörande generationer och deras värderingar. En modell över fyra olika arbetskraftstyper som bygger på värderingar kring arbete och motivation har hjälpt oss att analysera vårt resultat.De empiriska data som framkom under intervjuerna analyserade vi sedan med stöd av den teoretiska referensramen. Analysen ligger till grund för studiens slutsats. Den visar att unga chefer värdesätter framför allt lyhördhet, öppen kommunikation och närvaro i sitt eget ledarskap. Relationen mellan arbete och fritid är ansträngd och ibland svår. De vittnar om mycket övertid och en vilja att visa sin ambition och kompetens. Cheferna tror att framtidens ledarskap kommer att påverkas av att Generation Y är ifrågasättande, initiativtagande och mindre auktoritetsbundna. Chefer kommer att behöva vara flexiblare och mer närvarande. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Det finns mycket forskning kring kommunikation och ledarskap men det finns ingen direkt forskning om hur idrottskonsulenter kommunicerar kunskap om ledarskap i olika ledarprojekt. Syftet med denna studie är att undersöka och belysa vad och på vilka sätt SISU:s idrottskonsulenter kommunicerar kunskaper om ledarskap till adepterna och mentorerna i projektet Unga Ledare i förhållande till sitt arbetsmaterial. Denna studie är till för att ta reda på hur kunskaper om ledarskap kommuniceras inom idrotten. Studien genomfördes med hjälp av tre observationstillfällen där det samlades in data samt en kompletterande intervju. Resultatet efter dessa observationer visar att idrottskonsulenterna utgår ifrån sitt arbetsmaterial på så sätt att de väljer ut det som dem själva tycker är viktigast att lära sig. Efter studiens gång har vi insett att det finns flera olika sätt som idrottskonsulenterna kommunicera kunskapen om ledarskap på, dock är det viktigaste att utan kommunikationen kan adepterna och mentorerna inte få den kunskap som dem behöver om ledarskap. Kommunikation, kunskap och ledarskap är kärnan i projektet Unga ledare.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som motiverar ungdomar inomGymnastikförbundets verksamhet att vara ideella ledare. Vidare undersöks hur den ideella föreningen arbetar för att behålla unga ledare. För att nå syftet används en kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuer har genomförts med tolv unga, ideella ledare med olika erfarenhet och bakgrund samt med fem olika gymnastikföreningar. I dessa föreningar är någraav de unga ledarna vi intervjuat verksamma. Tillgänglig litteratur har lästs och relevant forskning för denna undersökning har beaktats. Intervjusvaren analyseras utifrån tre teorier. De unga ledarnas svar analyseras utifrån Edward Deci och Richard Ryans teori, Self-Determination Theory, som handlar om vad som motiverar människor. En annan teori som analysen grundar sig på är David G. Barkers teori, Motiv till ideellt engagemang, som beskriver tre faktorer som motiverar till ideellt arbete. Gymnastikföreningarnas svar analyseras utifrån Aron Antonovskys teori känsla av sammanhang, som består av tre komponenter – begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultatet visar att det som motiverar ungdomar till att vara ideella ledare i gymnastikföreningar inte skiljer sig så mycket åt. Gymnasternas utveckling och kärleken till gymnastiken är två av de klart största motivationsfaktorerna bland de unga ledarna. Gymnastikföreningarna försöker behålla sina unga ledare främst genom att erbjuda utbildning. Ett arvode utgår för alla de unga ledarna vilket kan ses som ett sätt att locka ungdomarna till fortsatt uppdrag, framförallt i de föreningar där arvodet baseras på antal år i föreningen och utbildningsnivå. / This thesis aims to examine what motivates youths within The Swedish Gymnastic Federation activities to be a voluntary leader. Non-profit sports associations will also be examined to see how they work to keep the youth leaders. A qualitative examination method will be used. Twelve youth leaders with different experiences and backgrounds will be interviewed, and five gymnastics associations will also be interviewed. In these gymnastics associations some of the youth leaders are active. Available literature has been read as well as relevant research has been taken into consideration. The answers from the interviews gets analysed on the basis of three theories. The youth leaders’ answers get analysed on the basis of Edward Deci and Richard Ryans theory, Self-Determination Theory, which is about what motivate people in general. Another theory that will be used is David G. Barker’s theory, Motives for voluntary work, which describes three factors that motivate to voluntary commitment. The gymnastics associations’ answers get analysed on the basic of Aron Antonovsky’s theory, Sense of Coherence, which consists of three components – comprehensibility, manageability and meaningfulness. The result shows that what motivates youth leaders in gymnastics associations is quite simmilar. The gymnastics’ development and the love of gymnastics are the two most usual motivation factors. The gymnastics association tries to keep the youth leaders by offering education. The youth leaders get a small economic compensation, which can be seen as a way to tempt youths to continue their leader commitment, especially in the gymnastics associations where the economic compensation is based on the number of years in the association as well as the level of education.