Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade åsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste då det inte fanns några undersökningar gjorda inom området. I detta skede bestämde jag mig för att ta reda på mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de själva upplevde sig ha när det gäller kompetensutveckling. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs län. Svarsfrekvensen blev 46 enkäter, 61%. I uppsatsens bakgrund behandlas folkbildningens historia, studiecirkelns uppkomst, pedagogisk metod och regler inom folkbildningen. De teoretiska utgångspunkterna delades in i två avsnitt, bildning och kompetens. Resultatet av undersökningen visar att de flesta av SISU:s cirkelledare är kompetenta för sitt uppdrag. De har en god kännedom om folkbildningen och dess metoder. De träffar som de genomförde bygger i hög grad på den ursprungliga tanken med folkbildningen, att människor möts, samtalar och lär av varandra i grupp. Många av dem har varit cirkelledare i flera år och i ett flertal cirklar varje år. 60% av cirkelledarna i undersökningsgruppen har genomgått en cirkelledarutbildning hos SISU. Cirkelledarna ansåg sig ha behov av kompetensutveckling i ämnena pedagogik och ledarskap för att kunna genomföra sitt uppdrag bättre. Cirkelledarna ansåg att det är inom dessa områden som SISU bör erbjuda kompetensutveckling.

<p>Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade åsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste då det inte fanns några undersökningar gjorda inom området. I detta skede bestämde jag mig för att ta reda på mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de själva upplevde sig ha när det gäller kompetensutveckling. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs län. Svarsfrekvensen blev 46 enkäter, 61%. I uppsatsens bakgrund behandlas folkbildningens historia, studiecirkelns uppkomst, pedagogisk metod och regler inom folkbildningen. De teoretiska utgångspunkterna delades in i två avsnitt, bildning och kompetens. Resultatet av undersökningen visar att de flesta av SISU:s cirkelledare är kompetenta för sitt uppdrag. De har en god kännedom om folkbildningen och dess metoder. De träffar som de genomförde bygger i hög grad på den ursprungliga tanken med folkbildningen, att människor möts, samtalar och lär av varandra i grupp. Många av dem har varit cirkelledare i flera år och i ett flertal cirklar varje år. 60% av cirkelledarna i undersökningsgruppen har genomgått en cirkelledarutbildning hos SISU. Cirkelledarna ansåg sig ha behov av kompetensutveckling i ämnena pedagogik och ledarskap för att kunna genomföra sitt uppdrag bättre. Cirkelledarna ansåg att det är inom dessa områden som SISU bör erbjuda kompetensutveckling.</p>

The purpose of this study was to find out how SISU reason about cohesion with respect to its own operations, as sports consultants. There is no previous research on how sports consultants using cohesion as a pedagogical tool. However, there is research on cohesion linked to sport. Earlier research sees cohesion as a multidimensional phenomenon. This means that multiple factors determine the experience of cohesion. Such factors include how how-knit the team or group are, individual and joint objectives and that the individuals share common experiences. Previous research also shows that cohesion can be understood only when one understands the context in which the team or group is in.  SISU is a sports educational organization, actively working with the development of sports clubs. Through them sports clubs learn the importance of cohesion in sport. SISU comprises 21 districts and is available in all municipalities from north to south. By its geographical coverage and the large number of sports they are in contact with, they are an influential factor that should not be underestimated. The socio-cultural perspective sees learning as an ongoing process and that people learn and absorb new knowledge both consciously and unconsciously. From a sociocultural perspective conveyed SISU's vision of cohesion directly and indirectly to the sport. The results of this study show that SISU uses several intellectual tools to increase understanding of the importance of cohesion. These tools are also used to create a greater cohesion in sports. The results also show that SISU puts greatest emphasis on the importance of cohesion in sports. For SISU is the cohesion everything. Our conclusion is that SISU talking about cohesion through a series of concepts. These concepts include team spirit, community, group cohesion, group dynamics, friend and family spirit. Our interpretation is that SISU's Sports Consultants talk about cohesion through these concepts and that cohesion is strongly linked to them. These concepts can be seen as dimensions of cohesion. But a specific definition of what the concept of cohesion is not found. / Syftet med studien är att belysa hur idrottskonsulenter på SISU använder begreppet sammanhållning som ett pedagogiskt verktyg i sina kontakter med idrottsföreningar. Det finns ingen tidigare forskning på hur idrottskonsulenter använder sammanhållning som pedagogiskt verktyg i sitt arbete. Däremot finns det forskning på sammanhållning kopplat till idrott. Av de studier vi tagit del av på området ses sammanhållning som ett multidimensionellt fenomen. Det innebär att flera faktorer avgör upplevelsen av sammanhållning. Till dessa faktorer hör hur sammansvetsad laget eller gruppen är, individuella och gemensamma målsättningar och att individerna delar gemensamma upplevelser. Tidigare forskning visar också att sammanhållning kan förstås först när man förstår den kontext som laget eller gruppen befinner sig i.SISU som är en idrottsutbildande organisation, arbetar aktivt med utveckling inom idrottsföreningar. Genom dem lär idrottsföreningarna om sammanhållningens betydelse för idrotten. SISU består av 21 distriktsförbund och finns i alla kommuner från norr till söder. Genom sin geografiska täckning och det stora antalet idrottsföreningar de står i förbindelse med, är de en påverkansfaktor som inte bör underskattas. Det sociokulturella perspektivet ser lärandet som en ständigt pågående process och att människan lär och tar till sig ny kunskap både medvetet och omedvetet. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv förmedlas SISU´s syn på sammanhållning direkt och indirekt till idrotten. Resultatet av studien visar att SISU använder flera intellektuella redskap för att öka förståelsen för sammanhållningens betydelse. Dessa redskap används också för skapa en bättre sammanhållning inom idrottsföreningar. Resultatet visar också att SISU lägger största vikt vid sammanhållningens betydelse för idrottsföreningar. För SISU är sammanhållningen allt! Vår slutsats är att SISU talar om sammanhållning genom en rad begrepp. Till dessa begrepp hör laganda, gemenskap, gruppsammanhållning, gruppdynamik, kompisanda och familjär. Vår tolkning är att SISU´s idrottskonsulenter pratar kring sammanhållning genom dessa begrepp och att sammanhållning är starkt kopplat till dem. Dessa begrepp kan ses som dimensioner av sammanhållning. Men en specifik definition om vad begreppet sammanhållning är finns inte.

FundaÃÃo Cearense de Apoio ao Desenvolvimento Cientifico e TecnolÃgico / No Brasil, a busca pela reduÃÃo das ineficiÃncias observadas na alocaÃÃo de vagas em instituiÃÃes de ensino superior via o tradicional vestibular levou à formulaÃÃo e implantaÃÃo de um mecanismo alternativo de seleÃÃo para admissÃo superior: o Sistema de SeleÃÃo Unificada (SISU), criado em 2010. O mecanismo, tecnicamente falando, à um algoritmo de matching com as seguintes caracterÃsticas: i) cada estudante que recebe oferta de matrÃcula decide por aceitar ou rejeitar a oferta recebida; ii) rejeiÃÃes de ofertas provocam a realizaÃÃo de novas propostas; e iii) propostas sÃo aceitas temporariamente, podendo cada oferta aceita ser âtrocadaâ por uma oferta considerada âmelhorâ. Ou seja, o SISU à um mecanismo semelhante ao Algoritmo Deferred Acceptance (Algoritmo Gale-Shapley) com os cursos propondo. Apesar da importÃncia do SISU, a literatura econÃmica sobre o tema à basicamente inexistente. Nesse sentido, a presente dissertaÃÃo buscou, à luz da teoria dos jogos, entender e caracterizar os incentivos propiciados pelo SISU atravÃs de dois mecanismos teÃricos desenvolvidos, o SISU&#945; e o SISU&#946;. Ambos sÃo modelados como mecanismos de matching dinÃmicos. Caracterizamos estratÃgias nÃo dominadas para o SISU&#946; e o SISU&#945;. Utilizando o SISU&#945; como a melhor aproximaÃÃo disponÃvel para o SISU, concluÃmos que a introduÃÃo do SISU apresentou um importante avanÃo em relaÃÃo ao vestibular em termos de ganhos de eficiÃncia do matching entre alunos e cursos. / In Brazil, the quest for reducing observed inefficiencies in the allocation of seats in higher education institutions through traditional examination (Vestibular) led to the formulation and implementation of an alternative mechanism of selection: the Unified Selection System (SISU), created in 2010. Technically speaking, the mechanism is a matching algorithm with the following characteristics: i) each student who receives an offer decides to accept or reject the received offer; ii) rejections of offers prompt new proposals; iii) proposals are accepted temporarily, and each offer can be âreplacedâ by an offer considered âbetterâ. That is, the SISU is a mechanism similar to the Deferred Acceptance Algorithm (Gale-Shapley Algorithm). Despite the importance of SISU, the economic literature on the subject is basically nonexistent. In this sense, this dissertation sought, in light of game theory, to understand and characterize the incentives provided by SISU through two developed theoretical mechanisms, the SISU&#945; and SISU&#946;. Both are modeled as dynamic matching mechanisms. We characterize undominated strategies for SISU&#946; and SISU&#945;. Using SISU&#945; as the best approximation available to SISU, we conclude that the introduction of SISU showed a significant improvement on Vestibular in terms of gains of efficiency from matching between students and courses.

Submitted by Janete Santos (sajanete@yahoo.com.br) on 2014-03-17T20:53:31Z No. of bitstreams: 1 Janete dos Santos_dissertação.pdf: 1498843 bytes, checksum: 53bc4ed19e8517cf365ba80c8c264bdb (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Auxiliadora da Silva Lopes (silopes@ufba.br) on 2014-07-17T02:29:28Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Janete dos Santos_dissertação.pdf: 1498843 bytes, checksum: 53bc4ed19e8517cf365ba80c8c264bdb (MD5) / Made available in DSpace on 2014-07-17T02:29:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Janete dos Santos_dissertação.pdf: 1498843 bytes, checksum: 53bc4ed19e8517cf365ba80c8c264bdb (MD5) / RESUMO - A presente investigação aporta-se na temática do acesso ao ensino superior após institucionalização do Exame Nacional do Ensino Médio e do Sistema de Seleção Unificada como mecanismo de seleção pelas instituições públicas a partir de 2010. Ao analisar o cenário histórico das formas de acesso a educação superior no Brasil, que priorizou a seleção por meio de exames vestibulares e a proposta governamental em apresentar uma nova forma de acesso emergiu o questionamento sobre o perfil do ingressante numa análise comparativa dos dois modelos de acesso utilizados pela Universidade Federal do Recôncavo da Bahia. Deste modo, o objetivo da pesquisa foi identificar no candidato inscrito e selecionado na UFRB no período de 2009 e 2010 se o Enem/Sisu mudou o perfil do ingressante e promoveu a democratização. Neste sentido o objetivo geral foi analisar como o modelo de seleção utilizado pela UFRB através do Enem/Sisu pode se caracterizar como uma política de democratização do acesso à educação superior. O embasamento teórico fundamentou-se nos conceitos de democracia, igualdade, equidade e desigualdade social presentes nos pensamentos de Noberto Bobbio, John Rawls, Pierre Bourdieu e outros. A pesquisa, de abordagem quantitativa e com característica documental, foi realizada com os candidatos ao processo seletivo da UFRB, instituição federal criada no processo de expansão e interiorização da Educação Superior do Governo Federal em 2005. Foram analisados os dados dos candidatos inscritos e selecionados na primeira chamada do processo do Vestibular realizado em 2009 e dos inscritos e selecionados na instituição por meio do Enem/Sisu realizado em 2010. A escolha por esse período se deveu ao fato de que nos dois anos propostos se entrecruzam os dois modelos de acesso ao Ensino Superior – Vestibular e Enem/Sisu. A investigação revelou que o estudante da UFRB tem origem geográfica no Estado da Bahia, pertence a camadas sociais mais baixas incluídos nas classes C, D e E, e são etnicamente pretos e pardos. Portanto, os resultados apontaram a tendência para uma maior democratização de oportunidades de acesso na medida em que possibilitou que mais estudantes, principalmente do interior e das classes sociais menos favorecidas ingressassem na universidade, porém, o perfil dos estudantes do ponto de vista das variáveis analisadas não foi alterado pela adoção do Enem/Sisu / RESUMEN - La presente investigación apunta a la temática sobre el acceso a la educación superior después de la institucionalización del Examen Nacional de Enseñanza Media y del Sistema de Selección Unificada como mecanismo de selección por las instituciones públicas a partir de 2010. Al analizar el escenario histórico de las formas de acceso a la educación superior en Brasil, que priorizo la selección por medio de exámenes de ingreso y la propuesta gubernamental en presentar una nueva forma de acceso, surgió el tema sobre el perfil de los recién ingresados, en un análisis comparativo de los dos modelos de acceso utilizados por la Universidade Federal del Recôncavo da Bahia. De esta manera, el objetivo de esta investigación fue identificar en el candidato inscrito y seleccionado por la UFRB en el periodo 2009 y 2010 sí el Enem/Sisu cambio su perfil e promovió la democratización considerando los cursos impartidos entre 2009 y 2010. En este sentido el objetivo general será analizar como el modelo de selección utilizado por la UFRB mediante el Enem/Sisu puede ser caracterizado con una política de democratización del acceso a la Enseñanza Superior. El marco teórico se fundamentó en los conceptos de democracia, igualdad, equidad e desigualdad social presentes en los pensamientos de Noberto Bobbio, John Rawls, Pierre Bourdieu e otros. La investigación, sobre el enfoque cuantitativo y documental, fue realizada con los candidatos en el proceso de selección de la UFRB, institución federal creada en el proceso de expansión e interiorización de la Educación Superior del Gobierno Federal en 2005. Fueron analizados los datos de los candidatos seleccionados en la primera convocatoria del proceso de ingreso realizado en 2009 y de los seleccionados por la institución por medio del Enem/Sisu realizado en 2010. La selección utilizando ese periodo se debe al hecho de que en los dos años propuestos se entrelazaron los dos modelos de acceso a la educación superior – Vestibular e Enem/Sisu. La investigación mostro que el estudiante de la UFRB tiene sus raíces geográficas en el Estado de la Bahía, pertenecen a los estratos sociales bajos incluyendo las clases C,D y E, y son étnicamente negros. Por consiguiente, los resultados apuntan a la tendencia para una mayor democratización del acceso a la educación superior, a medida que se posibilita que más estudiantes, principalmente del interior y de las clases sociales más bajas ingresen a la universidad, sin embargo, el perfil de los estudiantes en términos de las variables no ha cambiado con la adopción de Enem/ Sisu

A reformulação do Exame nacional de ensino médio (Enem), em 2009, e a implementação da plataforma Sisu, em 2010, levaram à transição do sistema de seleção do ensino superior público brasileiro: passou-se de um modelo descentralizado para um majoritariamente centralizado. Apesar da relevância dessa política, a avaliação de seus impactos ainda é principiante. Nesse sentido, utilizando dados de ingressantes entre 2006 e 2014, a pesquisa buscou investigar os impactos dessa política na migração inter e intraestadual e na evasão dos estudantes. Utilizamos, de forma inédita, bases derivadas do cruzamento entre microdados identificados de responsabilidade do Inep, que possibilitaram uma medida mais precisa da migração estudantil. Além disso, investigamos amostras agregadas por instituições e por estados para a inclusão de controles tradicionais de atração e repulsão na literatura de migração. Encontramos que o ingresso do aluno em um programa que oferta vagas pelo SISU eleva a probabilidade de ele ser um migrante interestadual em 2,9 pontos percentuais (p.p.), mas reduz a probabilidade de ele ser um migrante intraestadual em até 3,95 p.p.. Quanto aos resultados para a evasão, verificamos que a adesão ao Sisu eleva a probabilidade de evasão no primeiro ano em 4,5 p.p.. Além disso, um aluno que ingressa em um programa que oferta vagas pelo Sisu tem uma probabilidade maior de mudar de instituição antes de completar o curso. Nesse caso, o auxílio social mostra-se relevante para manter o aluno na mesma instituição, mas não no mesmo curso. Por fim, verificamos que mulheres são mais estáveis no sentido de serem menos propensas a migrar, a evadir e a mudarem de instituições depois do ingresso. / This paper studies the policy that unified the admission system to Brazilian Higher Education. The policy consists of the reformulation of the Enem, in 2009, and the implementation of Sisu platform, in 2010. By using student level admission data from 2006 to 2014, this research seeks to investigate the impact of this policy on both the inter and intra state migration and on the dropout of students. We matched identified databases from the National Institute of Study and Research (Inep) to achieve a more accurate measure of student migration. We found that the admission of a given student in a program that offers places through SISU increases the probability of him being an interstate migrant by 2.9 percentage points (pp), but reduces the likelihood of him being a intrastate migrant by up to 3.95 pp. Concerning the results for dropout, we found that the university\'s commitment to Sisu raises the first year dropout probability by 4.5 pp. In addition, a student who joins a program that offer places via Sisu is more likely to change to another institution before finishing his course. In this case, social aid is effective in keeping the student in the same institution, but not on the same course. Finally, we found that women are more stable in the sense of being less likely to migrate, to dropout or change institutions after their admission.

A reformulação do Exame nacional de ensino médio (Enem), em 2009, e a implementação da plataforma Sisu, em 2010, levaram à transição do sistema de seleção do ensino superior público brasileiro: passou-se de um modelo descentralizado para um majoritariamente centralizado. Apesar da relevância dessa política, a avaliação de seus impactos ainda é principiante. Nesse sentido, utilizando dados de ingressantes entre 2006 e 2014, a pesquisa buscou investigar os impactos dessa política na migração inter e intraestadual e na evasão dos estudantes. Utilizamos, de forma inédita, bases derivadas do cruzamento entre microdados identificados de responsabilidade do Inep, que possibilitaram uma medida mais precisa da migração estudantil. Além disso, investigamos amostras agregadas por instituições e por estados para a inclusão de controles tradicionais de atração e repulsão na literatura de migração. Encontramos que o ingresso do aluno em um programa que oferta vagas pelo SISU eleva a probabilidade de ele ser um migrante interestadual em 2,9 pontos percentuais (p.p.), mas reduz a probabilidade de ele ser um migrante intraestadual em até 3,95 p.p.. Quanto aos resultados para a evasão, verificamos que a adesão ao Sisu eleva a probabilidade de evasão no primeiro ano em 4,5 p.p.. Além disso, um aluno que ingressa em um programa que oferta vagas pelo Sisu tem uma probabilidade maior de mudar de instituição antes de completar o curso. Nesse caso, o auxílio social mostra-se relevante para manter o aluno na mesma instituição, mas não no mesmo curso. Por fim, verificamos que mulheres são mais estáveis no sentido de serem menos propensas a migrar, a evadir e a mudarem de instituições depois do ingresso. / This paper studies the policy that unified the admission system to Brazilian Higher Education. The policy consists of the reformulation of the Enem, in 2009, and the implementation of Sisu platform, in 2010. By using student level admission data from 2006 to 2014, this research seeks to investigate the impact of this policy on both the inter and intra state migration and on the dropout of students. We matched identified databases from the National Institute of Study and Research (Inep) to achieve a more accurate measure of student migration. We found that the admission of a given student in a program that offers places through SISU increases the probability of him being an interstate migrant by 2.9 percentage points (pp), but reduces the likelihood of him being a intrastate migrant by up to 3.95 pp. Concerning the results for dropout, we found that the university\'s commitment to Sisu raises the first year dropout probability by 4.5 pp. In addition, a student who joins a program that offer places via Sisu is more likely to change to another institution before finishing his course. In this case, social aid is effective in keeping the student in the same institution, but not on the same course. Finally, we found that women are more stable in the sense of being less likely to migrate, to dropout or change institutions after their admission.

Bakgrund: Inkludering av barn och ungdomar med utländsk bakgrund är viktigt för att idrotten ska vara inkluderande för alla. Tidigare undersökningar visar att personer med utländsk bakgrund har svårigheter att bli en del av idrott på grund av språkliga brister, föräldrar, kultur, socioekonomisk status och ekonomi. Den tidigare forskningen inom ämnet förklarar intresset av att undersöka idrottsföreningar och RF-SISU Värmlands arbete med inkludering av barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Syfte: Det huvudsakliga syftet med uppsatsen var att undersöka hur idrottsföreningar och RF-SISU i Värmland arbetar med att inkludera utsatta grupper inom idrotten, med fokus på barn och ungdomar med utländsk bakgrund. För att besvara syftet utgick uppsatsen från tre frågeställningar: Hur arbetar idrottsföreningarna i Värmland för ett inkluderande idrottsklimat för barn och ungdomar med utländsk bakgrund? Vilka svårigheter upplever idrottsföreningar med att inkludera barn och ungdomar med utländsk bakgrund? Vilken roll har RF-SISU Värmland i arbetet med inkludering av barn och ungdomar med utländsk bakgrund? Metod: Uppsatsen har utgått från en kvalitativ metod och insamlandet av material skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av fem personer från idrottsföreningar i Värmland som på något vis arbetar alternativt har arbetat med inkludering, samt en person från RF-SISU Värmland. Tematisk analys användes för att ta ut det mest relevanta från intervjuerna kopplat till syfte och frågeställningar. Analysen gav två teman med tillhörande underteman vilket presenteras i resultatet. Resultat: Uppsatsens resultat visade att idrottsföreningarna arbetar med att inkludera barn och ungdomar med utländsk bakgrund på olika sätt. Betydelsen av att verka i ett socioekonomiskt svagare område var viktigt för att locka fler med utländsk bakgrund, och flickor med utländsk bakgrund var en viktig målgrupp att nå ut till. Resultatet visade även att det fanns svårigheter med att inkludera barn och ungdomar med utländsk bakgrund utifrån fyra faktorer. De förkommande faktorerna var föräldrar och ledare med utländsk bakgrund, socioekonomisk status och ekonomiska förutsättningar. RF-SISU Värmlands roll i arbetet med att inkludera barn och ungdomar med utländsk bakgrund visade sig vara i form av stöttning och beroende av idrottsföreningars behov.  Diskussion: Uppsatsens resultat stämmer överens med tidigare forskning gällande påverkan av socioekonomisk status, föräldrar, kulturella skillnader och ekonomiska förutsättningar. Det teoretiska ramverket för uppsatsen med överbryggande socialt kapital och intersektionalitet som perspektiv gav en större förståelse för uppsatsens resultat. Vidare behövs det fortsatt forskning inom området för att få en djupare förståelse om inkludering av barn och ungdomar utifrån andra faktorer som föräldrar och ledare med utländsk bakgrund. / Background: Inclusion of children and youths with a foreign background in sport association is important for sports to be for everyone. Previous research shows that people with a foreign background have difficulties to become a part of sports due to language deficits, parents, culture, socioeconomic status and economy. The previous research within the subject explains the personal interest in investigating sports associations and RF-SISU Varmland´s work to include children and youths with foreign background in organized sports. Purpose: The aim of this study was to examine how sport associations and RF-SISU Varmland work to include vulnerable groups in sports with a focus on children and young people with a foreign background. The essay was based on three questions to answer the overall purpose of the study: How do the sport associations work to include children and youths with a foreign background. What difficulties do sports associations experience with including children and youths with a foreign background?  What role does RF-SISU Varmland have in the work to include children and young people with a foreign background? Method: The study has had a qualitative method and the qualitative semi structured interview was used as the data collection method. A range of five people from sports associations in Varmland who in some way work or alternatively have worked with inclusion, as well as one person from RF-SISU Värmland were selected. Thematic analyzes were used as the analysis method and presented two themes and associated subthemes Results: The results of the study showed the sport associations work to include children and youths in different ways. To operate in a socioeconomically weaker area was important to attract more children and youths with a foreign background, and girls with a foreign background were an important group to reach out to. The results also showed that there are difficulties with including children and young people with a foreign background based on four factors. The factors were parents and leaders with a foreign background, socioeconomic status and economic conditions. RF-SISU Varmland´s role in the work to include children and youths with a foreign background was to support sport associations. Discussion: The results of the study are consistent with previous research regarding the influence of socioeconomic status, parents, cultural differences and economic conditions. The theoretical framework for the study with bridging social capital and intersectionality as perspectives provided a greater understanding of the results. Furthermore, continued research is needed within the area. The research needs to provide a wider perspective and investigate factors as parents and leaders with foreign background.

<p>Syftet med rapporten var att beskriva varför idrottsföreningar inte internutbildar sina ledare. Vidare syftade rapporten till att analysera vilka faktorer i det befintliga samarbetet mellan idrottsföreningarna och SISU idrottsutbildarna som gjorde att samarbetet fortsatte samt att analysera vilka avgörande faktorer som gjorde att idrottsföreningarna avstod från ett samarbete med dem. I resultatet visade det sig att några av föreningarna inte hade tillräcklig kunskap om vad SISU idrottsutbildarnas arbete gick ut på, andra faktorer såsom avstånd till utbildningar, ovilja från ledarnas sida, glömska och ett bristande engagemang från SISU idrottsutbildarnas sida, var avgörande då föreningarna avstod från ett samarbete med dem. De som har eller har haft ett samarbete med organisationen tycker att den personliga kontakten är viktig för att samarbetet skall fortsätta. Fördelarna med samarbetet har varit de resurspengar som klubben tillgår via lärcirklarna. Vidare är den vetenskapliga kunskap som ledare och adepter kan tillgå i form av kurser, föreläsningar, lärcirklar, böcker och andra arrangemang inom SISU idrottsutbildarna oerhört uppskattad.</p> / Lade upp denna uppsatsen en ganska lång tid efter opponeringen så jag kommer inte ihåg vilket datum och kunde inte hitta det nu heller.

Syftet med rapporten var att beskriva varför idrottsföreningar inte internutbildar sina ledare. Vidare syftade rapporten till att analysera vilka faktorer i det befintliga samarbetet mellan idrottsföreningarna och SISU idrottsutbildarna som gjorde att samarbetet fortsatte samt att analysera vilka avgörande faktorer som gjorde att idrottsföreningarna avstod från ett samarbete med dem. I resultatet visade det sig att några av föreningarna inte hade tillräcklig kunskap om vad SISU idrottsutbildarnas arbete gick ut på, andra faktorer såsom avstånd till utbildningar, ovilja från ledarnas sida, glömska och ett bristande engagemang från SISU idrottsutbildarnas sida, var avgörande då föreningarna avstod från ett samarbete med dem. De som har eller har haft ett samarbete med organisationen tycker att den personliga kontakten är viktig för att samarbetet skall fortsätta. Fördelarna med samarbetet har varit de resurspengar som klubben tillgår via lärcirklarna. Vidare är den vetenskapliga kunskap som ledare och adepter kan tillgå i form av kurser, föreläsningar, lärcirklar, böcker och andra arrangemang inom SISU idrottsutbildarna oerhört uppskattad. / Lade upp denna uppsatsen en ganska lång tid efter opponeringen så jag kommer inte ihåg vilket datum och kunde inte hitta det nu heller.