<!--StartFragment-->Denna studie ämnar undersöka ungdomars uppfattning och medvetenhet om eventuella risker och problem med ett sexualiserat Internetanvändande. För att uppnå ökad förståelse har kvalitativa intervjuer genomförts med elva ungdomar. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv för att få förståelse för hur ungdomar använder Internet som ny social arena samt hur problem förknippade med ett sexualiserat Internetanvändande skapas utifrån ungdomarna, deras omgivning, forskning och media. Resultat visar att informanterna är medvetna om risker och problem förknippade med ett sexualiserat Internetanvändande och har strategier för att undvika dessa. De ungas kunskap om risker och problem kan ses som konstruerade utifrån strukturer runt ett normalt/avvikande beteende online. Ungdomar är påverkade av rådande samhällsnormer och media både i synen på avvikande beteende samt risker förknippade med Internet. Informanterna har dock genom sitt frekventa Internetanvändande insikt om vissa av de risker som Internet enligt forskningen kan innebära. Detta skiljer sig från forskning som anser unga vara naiva och bekräftar istället den forskning som utpekar vissa grupper av unga som särskilt riskerar råka illa ut på Internet. <!--EndFragment-->

Allt fler ungdomar med utländsk bakgrund blir idag föremål för insatser av socialtjänsten. Socialtjänsten är samtidigt en av de myndigheter som har en central roll i att integrera och erbjuda hjälp till utsatta ungdomar med utländsk bakgrund till samhället. Medborgarkontoret är även en instans som många människor med utländsk bakgrund kommer i kontakt med. Studier och undersökningar visar att ungdomar med utländsk bakgrund upplever diskriminering, misstänksamhet och misstro gentemot socialtjänsten och andra instanser i det svenska samhället. Denna studies syfte ämnar därför att undersöka hur myndigheter som socialtjänsten bemöter och förhåller sig till ungdomar med utländsk bakgrund, samt hur integrationsarbetet fungerar. Studien har utgått från en kvalitativ metod där fem socialsekreterare samt två anställda på ett medborgarkontor i tre av Stockholms förorter har intervjuats. Studien har undersökt dessa personers erfarenheter och syn på att arbeta med ungdomar med utländsk bakgrund. Resultatet visar att institutionell och strukturell diskriminering utifrån etnicitet och kultur anses vara ett av de största hindren för människor med utländsk bakgrund att integreras i samhället. Det saknas även kunskap om ungdomars livssituation hos socialarbetarna som kan påverka arbetssättet. Ett förändringsarbete är nödvändigt och både ett anti-rasistiskt, anti-förtryckande socialt arbete samt utökad kunskap och ett arbete utifrån ett ungdomsperspektiv bör vara en utgångspunkt.

Syftet med studien är att undersöka ungdomars intresse för och upplevelse av skönlitteratur i den nya tidsåldern där skönlitteraturen möter konkurrens från andra fritidsfaktorer. Har de intresse av skönlitteratur? Vad påverkar dem att läsa eller inte läsa? Hur påverkas de av läsningen? Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod, med halvstrukturerade intervjuer med åtta sjundeklassare. Ansatsen är hermeneutisk och min strävan har varit att rimligt tolka informanternas svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att ungdomarna uppskattar litteratur och att den skönlitterära läsningen finns där som ett intresse parallellt med andra fritidsfaktorer. I min studie framkom det att konkurrensen från mediala krafter som dator och TV inte verkade inverka menligt på dessa ungdomars intresse att läsa. Litteraturen tjänar istället både som en distraktionskälla i deras vardag, som de anser sig behöva och en inspirationskälla som ger dem nya krafter och tankar och framkallar lust och motivation i deras tillvaro.

No description available.

No description available.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett globalt problem som kan leda till sjukdomar som diabetes typ 2, hypertoni och olika former av cancer. Även den psykiska hälsan påverkas. Övervikt och fetma beskrivs av WHO som en onormal och extrem fettansamling som kan försämra hälsan. BMI kan användas för att sätta gränser för övervikt och fetma. BMI för barn är ålders- och könsberoende. Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder för viktminskning hos barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år med övervikt och fetma. Metod Studien utfördes som en litteraturstudie med beskrivande design och analysen genomfördes med inspiration från innehållsanalys. Sökorden som identifierades utifrån syftet var övervikt, fetma och viktminskning. Databaserna som användes var Cinahl och Medline. Litteraturstudien baserades på åtta studier. Resultat De omvårdnadsåtgärder för viktminskning hos barn och ungdomar mellan åldrarna 10- 18 år som framkom i resultatet var olika former av utbildning, fysisk aktivitet, nutrition och motivation. Slutsatser Det beskrevs flera olika omvårdnadsåtgärder som stämde överens med övrig litteratur. Sjuksköterskan kan använda sig av Orems hjälpmetoder vid arbete med denna patientgrupp. Ett stort behov av ökad forskning finns inom området.

Syftet med denna studie är att undersöka professionellas sätt att tala om ungdomar med regelbunden cannabisanvändning, samt att undersöka hur professionella talar kring cannabis som inkörsport till andra illegala droger. Studien har en diskursanalytisk utgångspunkt och en socialkonstruktionistisk ansats. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta professionella yrkesverksamma personer som dagligen i sitt arbete möter ungdomar med regelbunden cannabisanvändning. Resultatet visar att professionellas sätt att tala om dessa ungdomar och deras drogproblematik skiljer sig åt, både vad gäller ungdomarna, drogproblematikens orsaker och vad som påverkar droganvändningen. Gemensamt för samtliga intervjupersoner är att man anser att cannabis är en farlig drog som fått allt större plats i samhället. Ungdomarna har en mindre negativ attityd till cannabis än tidigare. Slutsatsen är att resultatet visar på stora skillnader i sättet att tala om ungdomars drogproblematik och att det kan komma påverka framtida professionellas uppfattningar om problemen och dess lösningar.

Ungdomar med sociala anpassningsproblem kan identifieras på olika sätt, exempelvis genom deras personlighetsegenskaper eller kognitioner. Studiens syfte är att integrera dessa aspekter och undersöka om det finns ungdomar som både är manipulativa och förväntar sig att misslyckas samt studera om deras sociala anpassningsproblem och familjeproblematik skiljer sig från andra ungdomars. I studien används sekundärdata ifrån ett utvecklingspsykologiskt projekt, bestående av enkätsvar från åttondeklassare samt deras föräldrar i en medelstor svensk stad. Resultatet visar att det existerar en undergrupp av ungdomar som är manipulativa och förväntar sig att misslyckas. Dessa ungdomar uppvisar sociala anpassningsproblem och familjeproblem i större utsträckning än övriga ungdomar. Studien visar vilken kombination av manipulation och misslyckandeförväntningar som identifierar ungdomar med hög grad av sociala anpassningsproblem samt familjeproblem.

Med utgångspunkt att självskadebeteende är ett internaliserat problem är syftet med studien att i en ungdomspopulation undersöka om självskadebeteende även är länkat till externaliserade problem. Vi undersöker även om självskadebeteende hänger samman med att i olika miljöer utsättas och utsätta andra för negativa beteenden. Studien använder redan insamlade data i forskningsprojekt kallat - “Sju Skolor”: Center for Developmental Research (CDR). Data samlades in från 1478 högstadieelever. I studien fann vi samband mellan självskadebeteende (NSSI) och utåtagerande problem (kriminalitet, drickande, etc.). Vi fann också att ungdomar med självskadebeteende utmärks av att de i sina vardagsmiljöer både är utsatta för negativa beteenden från andra och utsätter andra för negativa beteenden. Detta är en viktig upptäckt när det kommer till att behandla och förebygga självskadebeteende (NSSI) hos unga.

Uppsatsen Ungdomars världsbild och värdekartor är en C-uppsats som utförts för att få en uppfattning om ungdomars världsbild och värdekartor i dagens pluralistiska och sekulariserade samhälle. Syftet var att få en uppfattning om vad ungdomar anser vara värdefullt i sina liv, då vår uppfattning var att religionen tappat betydelse för ungdomar idag. Vi utgick från ungdomarnas förhållande till sig själva, ut mot förhållandet till signifikanta andra, för att sedan gå vidare och utforska deras förhållande till kultur, natur och religion. Vi ville med detta undersöka vad som var mest värdefullt för ungdomarna inom dessa kategorier, för att se om vi med hjälp av dessa svar kan bilda oss en uppfattning avungdomars världsbild och hur de orienterar sig i världen. Vi samlade in materialet genom en enkätundersökning, 97 enkäter delades ut till ungdomar som går sista året pågymnasiet. Vi använde oss av olika teorier för att med hjälp av dessa analysera materialet och förstå ungdomars uppfattning. Undersökningen utfördes på en mindre ort som är känt som ett skogsbruk och jordbrukssamhälle i södra Norrlands inland. Undersökningen visar att det viktigaste för ungdomarna är deras familj och vänner, samt musik. Ungdomarna värdesätter också att vistas i naturen och anser det viktigt att människan tar ansvar för naturen.