Skolan är en viktig arena för att främja barns långsiktiga hälsa samt att elever ska uppleva idrott och hälsa undervisningen som något positivt. Utifrån denna kunskap har syftet för studien utformats. Uppsatsens syfte var att, utifrån ett genusperspektiv, undersöka elevers upplevelse av skolämnet idrott och hälsa. Studien byggde på två fokusgruppsdiskussioner, en med pojkar och en med flickor i årskurs nio. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats med inspiration från systematisk textkondensering. Resultatet visar att skolämnet idrott och hälsa var förknippat med lek, glädje och en viktig timme att komma bort från klassrummet. Bollsport var mest förkommande under lektionstid medan de hade mindre av dans och gymnastik. I diskussion med eleverna märktes att de typiska “manliga” aktiviteterna var de som dominerande lektionerna, där fotboll och innebandy var de aktiviteter som utfördes allra mest. Uppsatsen slutsats ut ifrån den genusteoretiska analysen visade att deltagarna i studien själva konstruerar genus, alltså vilka idrottsaktiviteter som var maskulina respektive feminina. Respondenterna påtalade att läraren har en central roll i utformande av aktiviteter. Framtida forskning bör därför utifrån ett genusperspektiv rikta fokus på läraren.

No description available.

50 procent av alla polisanmälda våldsbrott alkoholpåverkan. Orsaker till detta samband kan vara att när ungdomar är påverkade av alkohol förändras deras förstående och missförstånd uppkommer ofta. Detta kan leda till våldsituationer. Forskning visar på att ungefär hälften av alla våldsbrott sker av ungdomar mellan 15 och 20 år och att flertalet av brotten är under alkoholpåverkan. I vår studie undersöks samband mellan alkoholpåverkan och våld eller våldsbrott hos ungdomar mellan 15 och 20 år. Det undersöks om det finns något samband eller om det finns andra orsaker till att våld förekommer i samhället. Undersökningen genomförs genom en meta-analys, vilket, där databaserna Academic Search Elite samt Eric (via CSA) genomsöks. 15 artiklar valdes slutligen ut och det är dessa som resultatet i studien grundar sig på. Resultatet i denna studie visar att det finns ett samband mellan alkoholpåverkan och våld. Forskarna är oense om hur starkt detta samband är. Flera av forskarna visar att det är ett starkt samband mellan alkoholpåverkan och våld och visar att ju mer ungdomarna dricker, ju mer våldsamma blir de. I motsats till det finns det forskning som inte finner något speciellt samband mellan alkohol och våld. Det är fler orsaker till våld än just alkohol och till exempel rökning och svag kontakt med föräldrar har lika stor anknytning till våld som alkohol.

Denna studie syftar till att bringa klarhet i hur ungdomar som är placerade i särskildundervisningsgrupp upplever sin skolsituation. Intervjuer har genomförts med fem ungdomarsom läser på högstadiet i en särskild undervisningsgrupp i en mellanstor svensk stad.Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av fenomenologi. Jag haft som ambition attbeskriva ungdomarnas egna upplevelser av att ingå i särskild undervisningsgrupp och därföranser jag att fenomenologi kan bidra med en förståelse av respondenternas egna upplevelserav deras skolsituation. Att ingå i en särskild undervisningsgrupp kännetecknas av delsupplevelser av utanförskap och dels av upplevelser av gemenskap. Respondenternas utsagorkarakteriseras av ungdomarnas ambivalens inför det faktum att de befinner sig i en särskildundervisningsgrupp och detta tar sig uttryck genom att de upplever både en stark gemenskapinom gruppen och ett utanförskap gentemot övriga elever som inte befinner sig i dennaundervisningsform

Social media is used widely around the world by millions of people every day. In this report an analysis has been made of how organisations that are directed towards marginalized adolescents and young adults, are using social media in their working processes. The data has been gathered through qualitative interviews and case studies of three organisations, which are in different stages in their use of social media. The results from the study indicates that every chosen organisation wants to use social media applications for the same purpose, which is to be available where their target audience is situated, but their progress is reduced by elements such as priority, lack of knowledge and time.

På flera orter i Sverigebedrivs en verksamhet som heterStödcentrum för unga brottsoffer. Denna verksamhet riktar sig till ungdomar som blivit utsatta för något slags brott utanför hemmet. I denna studie har fem stycken brottsutsatta ungdomar mellan 15-17 år intervjuats.Dessa ungdomar har varit i kontakt med ett Stödcenter för unga brottsoffer i en och samma stad i Mellansverige. Syftet med denna studie var att titta närmare på hur Stödcentrum för unga brottsoffer arbetade, vilket stöd ungdomarna förväntades att få samt på vilket sätt ungdomarna fått stöd i sin bearbetning av brottshändelsen. Att bli utsatt för ett brott under ungdomstiden har forskning visat kan orsaka mycket skada i personens liv och ge negativa konsekvenser om det lämnas obehandlat.  Studiens resultat visade att verksamheten är mycket viktig för brottsutsatta ungdomar. Något som genomsyrade samtliga intervjuer var att ungdomen tillsammans med sin kontaktperson på Stödcentrum utformade strategier och verktyg för att själva använda sig av efter att kontakten med Stödcentrum avslutats. Detta ledde uppsatsförfattarna in på begreppet empowerment och använde således begreppet som teoretiskt perspektiv.

Studien syftar till att undersöka vad som påverkar ungdomars homofoba ochfrämlingsfientliga attityder samt att jämföra dessa för att finna eventuellalikheter och skillnader. Socialisation-, kontakt- och grupphotteori har använtssom teoretisk grund för att förstå de möjliga mekanismerna bakom resultaten.Det är en kvantitativ studie där datamaterialet består av 4674 svenskagymnasieungdomars svar på enkäter. Datamaterialet är lånat från Forum förlevande historia och analyserat i SPSS. Analyserna är multivariata regressionersom med hjälp av det teoretiska ramverket tolkats. De viktigaste resultat somframkommit är att socialisation-, kontakt- och grupphotteori samtliga är teoriersom fungerar för att finna faktorer som leder till homofobi ochfrämlingsfientlighet. Kvinnor är i hög utsträckning mindre homofoba än män.Däremot har kön inte lika stor effekt för främlingsfientlighet. Föräldrarsbakgrund och utbildningsnivå har ingen effekt, varken för ungdomarsfrämlingsfientlighet eller homofobi. Det har även framkommit att kontakt medhomosexuella eller människor av annan etnicitet minskar negativa attityder tilldessa grupper markant.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar med självskadebeteende upplever bemötandet från vårdpersonalen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där sju kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en kvantitativ vetenskaplig artikel användes. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed, Psyc INFO och CINAHL Resultat: Resultatet av denna studie visade på att de flesta av ungdomarna med självskadebeteende inte sökte vård då de antingen var rädda för att förvärra sina problem eller för att de inte visste vart de skulle vända sig. De valde att i första hand söka hjälp hos sina vänner. Resultatet visade på tre kategorier. Dessa var: rädsla för vården, negativa upplevelser av bemötandet och positiva upplevelser av bemötandet. I resultatet framkom att av de som sökte hjälp inom sjukvården kände sig många missnöjda. Dessa ungdomar upplevde att det största problemet under vårdtiden var negativa attityder och dåligt bemötande från personalen. De ungdomar som tagit överdoser var övervägande positiva till det bemötande och den vård de fått till skillnad från de som inte tagit överdoser. Slutsats: Studien visade att ungdomar inte söker hjälp av sjukvården för sitt självskadebeteende då de är rädda för att deras problem ska förvärras eller att de inte ska bli förstådda eller tagna på allvar. De som ändå söker hjälp upplever att de får en annan hjälp än den de önskar.

Den här artikeln undersöker det aktuella kunskapsläget gällande ungdomars sexuella riskbeteenden på internet. Det är en litteraturöversikt som samlar bland annat fynd om risker som ungdomar möter online. Vi undersöker även vad forskning på området har kommit fram till avseende skydd och förebyggande åtgärder. Resultaten visar på att det är ett problem som ofta har överdrivits, gällande dess utbredning och graden av fara i det som en del ungdomar företar sig när de använder internet. Samtidigt tyder resultaten på att det, detta till trots, är ett problem att ta på allvar och att både forskning, professionella, föräldrar m fl. har ett viktigt uppdrag och ansvar i att följa utvecklingen på området och bidra med mer kunskap. Studien visar att det saknas en ansenlig del kvalitativ forskning och att svensk forskning i dagsläget har oerhört blygsamma bidrag att komma med på detta område.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur förekomsten av friluftsaktiviteter på idrottslektionerna har förändrats från 2001 till 2012 i ett antal skolor i Stockholmsområdet som tidigare ingått i SIH-projektet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur ungdomars friluftsaktivitetsvanor på fritiden har förändrats från 2001 till 2012 och hur dessa vanor samvarierar med socioekonomisk status. -          Hur har förekomsten av friluftsaktiviteter under idrottsundervisningen förändrats? -          Hur har ungdomars utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats? -          Vilken socioekonomisk status har ungdomarna som utövar friluftsaktiviteter på fritiden? -          Hur har ungdomar med låg respektive hög socioekonomisk status utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats?   Metod: Den metod vi använde oss av var kvantitativ. Data samlades in med hjälp av enkäter som besvarades av elever i årskurs nio på fem skolor i Stockholmsområdet år 2012 (247 respondenter). Sedan tidigare fanns det insamlad data från SIH-projektet från 2001(63 respondenter) med elever i samma årskurs och skolor som vi vänt oss till. Data bearbetades och jämfördes i IBM SPSS 19.0 och analyserades utifrån Bourdieus tre begrepp habitus, fält och symboliskt kapital.   Resultat: Våra resultat pekar på att friluftsaktiviteter förekommer i liten omfattning i undervisningen i idrott och hälsa år 2001 såväl som 2012. Resultaten visar på en positiv trend med avseende på utövande av friluftsaktiviteter på fritiden. Dock gäller ökningen huvudsakligen ungdomar med hög socioekonomisk status. Majoriteten av ungdomarna med låg socioekonomisk status utövar inte friluftsaktiviteter på sin fritid.   Slutsats: Att utöva friluftsaktiviteter ger ett litet symboliskt kapital, framför allt i fält med individer som har låg socioekonomisk status. Skolan är det fält där alla ungdomar i Sverige, oavsett socioekonomisk status, kan komma i kontakt med friluftsaktiviteter. Idrottsläraren har möjlighet att påverka elevernas smak och intresse för friluftsaktiviteter och i förlängningen få ungdomar att utöva friluftsaktiviteter på fritiden. Idrottslärarens möjlighet att påverka eleverna, i kombination med friluftsaktiviteternas hälsofrämjande effekter och centrala roll i kursplanen för idrottsämnet borde innebära att friluftsliv är ett återkommande inslag i undervisningen. Därför är det viktigt att det aktivt arbetas med att få friluftsundervisningen att förekomma i större omfattning än vad vår studie visar på. Som nyutbildade lärare med god insyn i den nya läroplanen har vi en viktig roll att fylla. / Abstract Aim: The aim of this study was to examine how the prevalence of outdoor activities in P.E(physical education) classes have changed between 2001 and 2012 in a number of schools in the Stockholm area that previously were included in the SIH-project. Another purpose was to examine the change in adolescents’ leisure time outdoor activity habits from 2001 and 2012, and how these habits correlated with socio-economic status. To meet this aim, four questions were designed. -          How has the prevalence of outdoor activities during P.E classes changed? -          How have adolescents engagement in outdoor activities on their leisure time changed? -          What socio-economic status do adolescents who engage in outdoor activities in their leisure time have?   -          How have high socio-economic status and low socio-economic status adolescents engagement in leisure time outdoor activities changed?   Method: The method used for this study was a quantitative method. The research was carried out using a questionnaire that was answered by 247 pupils in grade nine in five schools in the Stockholm area 2012. In 2001, data for the SIH-project was collected through the same questionnaire answered by 63 pupils who attended the same schools visited by us in our study. The data was processed and analyzed in IBM SPSS 19.0. Thereafter, the results were further analyzed by using Bourdieu’s three concepts: habitus, field and symbolic capital.          Results: The results of our study indicate that education in outdoor activities is uncommon during the lessons in P.E 2001 as well as 2012. The result also illustrates an increasing trend in leisure time outdoor activity practice, although the increase mainly applies on adolescents with high socio-economic status. The vast majority of the adolescents with low socio-economic status never engage in leisure time outdoor activities.       Conclusions: To engage in outdoor activities results in a small gain of symbolic capital, particularly in fields consisting of individuals with low socio-economic status. The school setting is the only field were all adolescents, regardless of their socio-economic status, get the opportunity to engage in outdoor activities. The P.E teacher has the ability to influence the pupils’ taste for outdoor activities and in a longer perspective get them to engage in outdoor activities on their leisure time. The P.E teachers’ ability to influence the pupils, combined with the health promoting benefits of outdoor activities and the prominent position of friluftsliv in the curriculum, should result in outdoor activity education on a regular basis in P.E. It is important that P.E teachers work actively to increase the prevalence of outdoor activities during P.E classes. As recently graduated P.E teachers with good insights in the new curriculum we have an important role.