Språkresor har gått från att vara inriktade på utbildning och att lära, till upplevelsecentrerade resor. Den traditionsenliga språkresenären har ersatts av en resenär som är i behov av äventyr, upplevelser och en helt ny typ av resa, men som ändå erbjuder kvalitetsutbildning. Språkresearrangörer erbjuder idag ett stort utbud av olika språkresor som den potentiella språkresenären har att välja bland. Samtidigt utför språkresearrangörer ingen direkt marknadsundersökning för att ta reda på vem deras målgrupp egentligen är. Motiv och efterfrågan är två viktiga komponenter att ha kunskap om för att kunna förstå sin målgrupp och erbjuda en produkt som tilltalar och attraherar. Utan denna information kan språkresearrangören inte producera vad målgruppen efterfrågar. Vad har egentligen ungdomar för motiv till att åka på språkresa? Och vem är egentligen den karaktäristiske språkresenären?

Tidigare studier har visat att sexuellt överförbara sjukdomar är ett problem som växer bland ungdomar världen över. Syftet med studien var att beskriva och studera om några könsskillnader förelåg gällande gymnasieungdomars riskbeteende, attityder och kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar samt deras attityder till sex och samlevnad och kondomanvändning. Data samlades in med delar från en större enkät. Nittioåtta enkäter delades ut och svarsfrekvensen var 85 %. För att undersöka om det fanns några statistiskt signifikanta könsskillnader utfördes Chitvå-test på materialet. Huvudresultatet visade att de flesta i studien skattade att de hade en liten/ingen risk att smittas av klamydia eller Hiv. Flertalet av gymnasieungdomarna hade goda kunskaper om könssjukdomar och visste minst om hur Hiv smittar. Attityderna visade att de flesta tycker att deras partner är omtänksam och ansvarsfull om denne föreslår kondomanvändning. Två statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan könen som visade att fler män än kvinnor tycker att det inte är ok att två personer av samma kön har en relation med varandra och att fler kvinnor än män vill använda kondom och tyckte att det var bra om deras partner föreslog det. Den slutsats som går att dra är att det behövs mer forskning inom området dvs. om svenska ungdomars attityder, kunskaper och sexuella riskbeteenden.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ungdomar i årskurs 8 i Växjö kommun uppfattar MMORPG-spelande och även ta reda på vilka anledningar som leder till att man börjar spela, vilka effekter som kommer av att spela samt var de kan få hjälp om de blir beroende. I denna studie användes en kvantitativ metod där en enkätundersökning genomfördes. Studien visar att många ungdomar känner någon som spelar MMORPG-spel och att ungdomars spelande påverkar deras kompisar. Många spelar för att ha något att göra och för att det är roligt, men de flesta är också medvetna om att man kan bli aggressiv och beroende av spelet. Ungdomarna uttryckte att de inte visste var de skulle vända sig om någon eller de själva blev beroende. Slutsatsen av denna studie är att det finns olika fördelar och nackdelar med spelandet för olika ungdomar.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars kunskaper om HIV/AIDS och vilka faktorer som påverkar kunskapsnivån. Syftet var vidare att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars attityder till HIV/AIDS samt deras sexuella beteende. Sökning av artiklar har skett via databaserna Blackwell Synergy, ELIN@dalarna samt EBSCO Host. Övrig litteratur söktes manuellt på Internet och bibliotek. Inklusionkriterier var att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2000-2006, ha ett vetenskapligt värde, vara skrivna på det svenska eller engelska språket samt vara primärstudier. Vidare skulle deltagarna i artiklarna utgöras av ungdomar mellan 13-25 år. För att bedöma artiklarnas kvalitet användes två granskningsmallar en för kvalitativa artiklar och en för kvantitativa artiklar. Studiens resultat visade att kunskapsnivån bland ungdomar såg olika ut beroende av kön, ålder, sexuell erfarenhet, antal partners, kultur, ekonomiska förutsättningar, föräldrarnas utbildningsnivå samt boende i tätort eller på landsbygd. Ungdomarna uttryckte en rädsla för att smittas av HIV men ansåg sig inte vara i riskzonen för att smittas. Informationskällor om HIV/AIDS utgjordes främst av media och undervisning i skolan. Åldern för ungdomarnas sexuella debut varierade. Resultatet visade även att ett flertal sexpartners var vanligt förekommande och att kondom sällan användes som skydd vid samlag.

Syftet med denna studie var att belysa barn och ungdomars erfarenheter, upplevelser och eventuella risk-och skyddsfaktorer i samband med föräldrarnas separation. Undersöka betydelsen av goda familjerelationer och vilka möjliga stödåtgärder sjuksköterskor kan använda för att hjälpa barn och ungdomar som inte mår bra av en separation.Metoden var utformad som en retrospektiv systematisk litteraturstudie och sökningar gjordes i databaser, framförallt via Högskolan Dalarna bibliotek. I resultatet framkommer hur barn upplever separationer, både positiva och negativa aspekter. Bra relationer både inom och utom familjen är viktiga för barnen vilket framkommer genomgående i arbetet. Umgängesföräldern har en viktig roll för barnen. Själva boendet spelar oftast inte så stor roll så länge barnen har bra relation till, regelbundet umgänge med, båda föräldrarna. Många riskfaktorer för barnen är ändå kopplade till separationer och barnen kan må psykiskt dåligt ända upp i vuxen ålder. Sjuksköterskan i barn- och skolhälsovården kan använda sig av olika verktyg för att hjälpa barn och föräldrar efter en separation. Familjefokuserad omvårdnad är en omvårdnadsmodell som lämpar sig väl för familjer i svåra och konfliktfyllda situationer.

Syftet med studien var att jämföra dygnsrytm samt kost - och munhygienvanor mellan ungdomar som uppvisar en kariesprevalens med dem som är kariesfria. Efter ett konsekutivt urval med jämn fördelning med avseende på kariesprevalens och kön, svarade 196 ungdomar i åldern 15-16 år vid ordinarie tandvårdsbesök på en enkät. Frågeområdena var förutom bakgrundsvariabler, sömn-, kost- och munhygienvanor. Studie visade med avseende på dygnsrytm att 37% var kvällsmänniskor, 13% var morgonmänniskor och hälften var neutrala. Ett samband påvisades mellan kariesprevalens och dygnsrytm, i gruppen kvällsmänniskor fanns en större del med karies. Det var mer vanligt att äta frukost och skolmat i kategorierna morgonmänniska och neutrala än bland kvällsmänniskorna. Måltiderna frukost och skolmat samt mjölk till dessa måltider var mer vanligt att förtära i den kariesfria gruppen än i gruppen med kariesprevalens. Att borsta tänderna två gånger per dag var vanligare bland kategorierna morgonmänniska respektive de neutrala än bland kvällsmänniskorna. Det var även vanligare i den kariesfria gruppen än i gruppen med karies

Background: Today when leisure time is spent, spontaneous sports activities decrease, due to a more comfortable way of living and physical capacity among non active adolescents decreases. There for it´s interesting to see how the physical capacity level has changed over time among young people participating in organized leisure time sports. Studies around the world show that young people standing outside organized sport activities have tended to decrease their physical activity levels over the last few decades. Less leisure time is spent doing physical activity and sometimes gets put into context with increased time spent behind the computer or inactivity. Design: A retrospective study of the test results on physical capacity between 1982 and 2009 for students applying to Växjö track and field high school. A total of 635 students (15 years old) have done 11 physical tests during the years. Five of these tests, with enough participants (at least 100) and documentation over at least 10 years, were used in this study. Results: This study shows that young track and field athletes have maintained the same physical capacity from 1982 to 2009. Among boys strength endurance has increased slightly (P<0.03), while the maximum strength (P<0.01) and speed (P<0.02) marginally declined. Among girls no trends can be seen in either direction.  Conclusions: Due to decreased physical capacity among teens standing outside organized sport activities, it is interesting to see that well trained teens maintained their physical capacity over the same period of time, the last 30 years. / Bakgrund: De senaste 30 åren har det synts en tydlig trend i samhället av sjunkande fysisk kapacitet bland ungdomar som står utanför det organiserade idrottandet. Studier runt om i världen visar att trenden är likartad överallt. Orsaken tros vara minskad spontanidrott och rörelse bland ungdomar samtidigt som vissa studier sätter detta i samband med ökad datoranvändning och inaktivitet. Idrottsaktiva ungdomar inom föreningsidrotten har inte som grupp undersökts lika frekvent och det är då intressant att se hur den fysiska kapaciteten sett ut över tid hos dessa ungdomar. Metod: Totalt 635 personer (15 år gamla) genomgick 11 fysiska antagningstester vid friidrottsgymnasiet i Växjö mellan åren 1982 – 2009. Fem tester uppfyllde inklusionskriterierna gällande dokumentation över minst tio år samt ett minimiantal av 100 testpersoner. Testerna som analyserades var: flygande 30m, stående 5-steg, stillastående längdhopp, framåtkast kula och plinthopp. Resultat: Resultaten visar att friidrottsungdomarna haft en väldigt jämn fysisk kapacitet över alla teståren. Styrkeuthålligheten bland pojkarna har ökat något (P<0.03) medan den maximala styrkan (P<0.01) och snabbheten (P<0.02) marginellt minskat, samtidigt som flickornas resultat inte pendlat åt något håll vad gäller den fysiska kapaciteten. Konklusion: Den här studien visar att tränade friidrottsungdomar i 15-åråldern har haft en väldigt jämn fysisk kapacitet de senast 28 åren, vilket kan jämföras med jämnåriga ungdomar utanför föreningslivet som stadigt visat en sjunkande fysisk kapacitet under samma tidsperiod.

<p>Vi har valt att genomföra denna studie då vi anser att det är ett ämne som är relevant då det inte finns så mycket tidigare forskning om sambandet mellan identitet, relationer och det postmoderna samhället. Problemformulering i denna studie är: Hur upplever 19–20-åriga ungdomar, av båda könen, identitetsskapande och relationer i det postmoderna samhället? Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och på så sätt försökte vi förstå hur ungdomarna hanterar den komplexitet som ligger bakom de postmoderna identite-terna och deras skapelseprocess. Intervjuerna sattes i förhållande till teorier av exempelvis Mead (1977), Bauman (2002, 2003) och Giddens (1997). Tidigare forskning visar att postmodernitetens identitet är ett uppmärksammat ämne ex-empelvis genom Hjalmarson Vertovecs (2009) studie kring just postmodernitetens identitet. Dock läggs fokus, i denna studie, på relationernas betydelse för identitetsskapande i det post-moderna samhället. På så sätt kompletteras bilden av postmoderna identiteter. Målgruppen i denna studie är varierad, uppsatsen kan läsas av socialpsykologer då den är skriven ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Men den kan också läsas av någon som är in-tresserad av något av våra huvudbegrepp; identitet, postmodernitet och relationer. I och med vald metod, semistrukturerade intervjuer, är det lämpligt att ett bekvämlig-hetsurval används. Respondentantalet var 6 stycken. De innehållsrika intervjuerna bidrog till att en grundlig analys kunde genomföras och därmed fann vi reliabla förklaringar till studiens frågeställningar. De resultat vi funnit visar att identitet, relationer och samhälle är tre ämnen som är mer sammanknutna än vi först trodde från början. Respondenterna hade ibland svårt att skilja de olika teman vi valt åt, då de är så ihopkopplade i dagens samhälle. Resultaten visar att identi-teten idag sammankopplas väldigt lätt med roller och att relationer är en stor påverkansfaktor i identitetsskapandet. Slutsatser vi dragit utifrån denna studie är bland annat att detta ämne är relevant och att det behövs göras fortsatta, djupare studier inom det.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att belysa ungdomars syn på relationen till sina föräldrar och om det finns ett samband med antisocialt beteende. Genom att studera litteratur gällande ämnet försökte vi få en förståelse för vad som kan vara bidragande faktorer för utvecklingen av ett antisocialt beteende. Frågeställningarna var: Finns det samband mellan ungdomars upplevelse av relationen till sina föräldrar och antisocialt beteende hos ungdomarna? samt finns det samband mellan tiden ungdomarna spenderar med sina föräldrar och hur relationen mellan föräldrarna och ungdomarna ser ut? Den metod som använts utgick ifrån att ungdomar från fyra klasser i årskurs nio besvarade en enkät. Enligt resultatet har ungdomar som i högre grad visar tecken på antisocialt beteende en sämre relation till sina föräldrar samt att tiden ungdomarna och föräldrarna spenderar tillsammans är av betydelse. Slutsatsen är att ungdomarnas relation till föräldrarna är av stor betydelse för hur de utvecklas som individer.</p>

<p>Syftet med studien var att belysa ungdomars ohälsa och vilka faktorer som påverkar ungdomars hälsa. Jag var intresserad av hur skolsköterskor upplevde att ungdomarnas ohälsa tog sig uttryck och vilka faktorer de ansåg kunde påverka ungdomarnas hälsa. Jag har även valt att belysa hur skolsköterskorna i sitt arbete kan påverka ungdomarnas hälsa och välbefinnande. Studien var hermeneutiskt och metoden var en kvalitativ intervju utifrån halvstrukturerade frågor. Intervjuerna gjordes med fyra skolsköterskor. Resultatet uppvisade främst likheter kring vad de fyra skolsköterskorna hade för uppfattningar om ungdomars hälsa och vilka faktorer som påverkar. I resultatet framkom det att skolsköterskorna uppfattade att det var faktorer av samhällsförändringar och avsaknaden av vuxna i ungdomarnas liv som hade en avgörande betydelse för ungdomars hälsa. Ungdomars ohälsa tog sig ofta uttryck som somatiska symtom, men som ofta handlade om psykiska påfrestningar såsom krav, stress och förväntningar. Avsaknaden av vuxna påverkade ungdomarnas möjligheter att hantera påfrestande situationer. Undersökningens resultat är användbart för alla vuxna och framförallt de som arbetar med barn och ungdomar.</p>