Bakgrund: Sedan 1990-talet har akut-p-piller använts som postkoital preventivmetod i Sverige och sedan 2001 finns läkemedlet att köpa receptfritt på apotek. Alla ungdomsmottagningar delar vid behov ut akut-p-piller kostnadsfritt till ungdomar. Trots den nuvarande höga tillgängligheten till preventivmedel och akut-p-piller blir varje år kvinnor oönskat gravida. Syfte: Studiens syfte var att undersöka ungdomars kunskap om, inställning till och erfarenhet av akut-p-piller. Metod: En tvärsnittstudie har genomförts med hjälp av enkätundersökning. Totalt deltog 167 ungdomar i årskurs tre på en kommunal gymnasieskola i en medelstor sydsvensk stad. Analysmetod som användes var t-test för intervalldata och Chi-2 test för data på ordinal- och nominalnivå. Statistisk signifikans var satt till p<0.05. Dataanalysen har utförts med statistikprogrammet SPSS. Resultat: Undersökningen visade att nästan 90 procent av de tillfrågade ungdomarna ansåg sig ha kunskap om akut-p-piller, majoriteten visste även vart de kunde vända sig om de var i behov av läkemedlet. Däremot var kunskapen om hur läkemedlet fungerar och inom vilken tidsram det ska tas begränsad. Informationen om akut-p-piller hade ungdomarna i störst utstäckning fått ifrån vänner, ungdomsmottagning, skola och internet. Majoriteten av ungdomarna var positiva till att använda akut-p-piller då risk för graviditet finns efter oskyddat samlag. Av ungdomarna hade en tredjedel använt akut-p-piller en eller flera gånger. Av användarna hade de flesta använt metoden en gång. Konklusion: Kunskapen om akut-p-piller som postkoital preventivmetod var utbredd bland ungdomarna. Kunskap om läkemedlets verkningsmekanism och verksamma tidsram var lägre. Författarna anser att vidare forskning inom området ungdomars kunskap om, inställning till och erfarenhet av akut-p-piller är indicerat då forskningen är begränsad. / Background: Since the 1990s has the emergency contraceptive pill (ECP) been used  in Sweden and since 2001 is ECP prescription free. All juvenile receptions provide ECP for free to young people. Despite the current high availability of contraceptives and ECP women pregnant unwanted. Aim: The aim of the study was to investigate young people's knowledge, attitudes and experience of Emergency Contraceptive Pills. Method: A cross sectional study was conducted through questionnaires. A total of 167 adolescents in their twelfth year of study participated, they all attended a public school in a medium sized Swedish town. The analytical methods used were the t-test for interval data and the Chi-2 test for the ordinal and nominal level data. Statistical significance was set at p<0.05. Data analysis was conducted using SPSS. Result: The survey showed that almost 90 percent of the adolescents claimed to have knowledge of ECP, the majority also knew where they could go if they were in need of obtaining said pills. However, knowledge of how the drug worked and the timeframe within which it must be ingested was limited. The main sources of information on ECP were friends, juvenile receptions, school and the Internet for the adolescents in the study. The majority of the young people in the study were in favour of using the ECP when risking pregnancy after unprotected sex. One third of the subjects had used ECP on one or several occasions. Among the users, most had used the method once. Conclusion: Knowledge of ECP as postcoital contraception method was widespread among young people. Knowledge of the drug's active timeframe and mechanism of action was less prevalent.

Med denna studie ville vi undersöka om det går att se en förändring av känsla av sammanhang(KASAM) före och efter deltagande i stödgruppsverksamhet. Vi ville specifikt undersökaungdomar mellan 13-20 år som deltagit i gruppverksamhet på Trappan mellan åren 2009-2012. Vi ville också undersöka om det förekom skillnader i förändring utifrån vilken typ avgrupp ungdomarna deltagit i och om det förekom skillnader i förändring utifrån kön. Dettaundersökte vi genom att ta del av 95 ungdomars i förväg ifyllda livsfrågeformuläret KASAM13.

No description available.

Bakgrund: Ett av tre barn i västvärlden lider av övervikt eller fetma som ett resultat av en ohälsosam livsstil. Detta kan obehandlat leda till hjärt– och kärlsjukdomar samt diabetes typ II senare i livet då många överviktiga barn tenderar att behålla den ohälsosamma livsstilen in i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att analysera de senaste fem årens skolinterventioner och dess utformning på hälsorelaterade faktorer med ökad fysisk aktivitet som huvudkomponent. Metod: Sökningarna resulterade i 10 kvantitativa studier, vilka granskades, analyserades och betygsattes utifrån en bedömningsmall. Resultat: Analysen visade att ökad fysisk aktivitet kan påverka barns kroppssammansättning och därigenom hälsorelaterade faktorer. Interventionernas design påverkade resultaten på varierande vis. De studier där man påverkat fler faktorer så som kost, motivation samt miljö visade förbättringar på barnens kroppssammansättning. Kortare interventioner redovisade positiva resultat inom syreupptagningsförmåga samt vilopuls. Slutsats: Interventioner med fysisk aktivitet som huvudkomponent kan påverka barn hälsa positivt genom att öka syreupptagningsförmågan samt vilopulsen, vilket i sin tur ger förbättrad hjärt- och kärlhälsa.

Bakgrund: typ 1-diabetes är en sjukdom som ofta drabbar personer som är under 30 år och ställer stora krav på ens egenvård. Hur ungdomar upplever och hanterar sin sjukdom är avgörande för deras egenvård och hur de klarar av att hantera sin sjukdom. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelser och hantering av typ 1-diabetes.Metod: Systematisk litteraturstudie. Datainsamling skedde från databaserna Cinahl och Medline där nio artiklar valdes ut och granskades enligt en kvalitetsgranskningsmall. Samtliga artiklar var granskade av en etisk kommitté. De nio artiklarna lästes i sin helhet och analyserades med innehållsanalys där tre olika kategorier identifierades. Resultat: De olika kategorierna som identifierades var: "Att känna sig annorlunda", "Att hantera sin sjukdom" och "Att hantera vardagen". Ungdomarna hade större risk att drabbas av depressioner men var också mer mogna än sina jämnåriga kamrater utan typ 1-diabetes. Ungdomarna värderade sin hälsa som god och upplevde det ibland som jobbigt att hantera sin sjukdom. Slutsatser: Ungdomarna upplevde både negativa och positiva upplevelser i sin sjukdom. Stöd från vänner och familj var viktigt. Överlag hade ungdomarna med typ 1-diabetes god livskvalitet men kunde ofta känna sig annorlunda än sina jämnåriga kamrater, i t ex skolan, när insulin skulle tas. Forskning saknas eller är ringa vad gäller hur ungdomarnas välbefinnande och psykiska hälsa är i samband med typ 1-diabetes.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2008. / Härtill 4 uppsatser. Omslagstitel: Perceived interpersonal relations in adolescents.

Diss. Linköping : Univ., 2003.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2006. / Härtill 2 uppsatser.

Syftet med denna studie är dels att undersöka vilka kunskaper de tre idrottslärarna som deltar i undersökningen vill förmedla till eleverna i årskurs 9 i ämnet idrott och hälsa. Dels att undersöka vilka kunskaper eleverna får i idrott och hälsa. Samt utröna om dessa skapat ett ökat intresse för fysisk aktivitet på fritiden. Två olika kvantitativa metoder användes i denna studie. Dessa var en enkätundersökning och intervjuer för att få svar på mina frågeställningar. I enkätundersökningen har 137 elever från tre skilda skolor deltagit och totalt från sex olika klasser. Förutom enkätundersökningen gjordes även tre stycken intervjuer med tre behöriga idrottslärare. Anledningen till detta var att jag ville få in både ett elevperspektiv och ett lärarperspektiv i min undersökning för att få en djupare inblick inom ämnet. Flest andel av eleverna svarade att de får en bättre hälsa genom fysisk aktivitet. Det framgick också att nästan hälften av eleverna var med i någon form av idrottsförening. Vid resultatet av intervjuerna kunde man se ett klart samband att alla idrottslärare ville förmedla kunskaper om idrott och hälsa som kan leda till fortsatt fysisk aktivitet i framtiden och att i alla tre intervjuer visar på att idrottslärare vill förmedla att rörelse och motion är hälsosamt för kropp och själ. En slutsats som kan dras från dessa intervjufrågor är att det stämmer bra överrens med vad eleverna svarar i enkätundersökningen. Att eleverna inser och förstår att det är viktigt med fysisk aktivitet för sitt eget vällbefinnande.