Bakgrund Vi sover drygt en tredjedel av våra liv och vår hälsa är starkt beroende av en god sömn. Begreppet sömnstörning kan beskrivas som sömn med bristande kvantitet eller kvalitet som varar under en längre period. I åldersgruppen 16 och 24 år har problemen ökat stadigt. Omvårdnadsteoretikern Dorotea Orem bygger sin teori på att människan vill och har förmåga att göra förnuftiga bedömningar och handla i enlighet med dessa och att sjuksköterskans roll är att hjälpa en person att planera och genomföra aktiviteter som hör till det dagliga livet med avsikt att förbättra, återställa och bevara hälsa/friskhet samt förebygga ohälsa/sjukdom. Syfte Syftet var att beskriva hur omvårdnad kan organiseras för att stödja egenvårdsförmågan hos en ung person med sömnbesvär utifrån Orems egenvårdsteori. Metod Metod som valdes för arbetet var litteraturöversikt. Forskningsartiklar söktes under november 2016 i databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO. Sökorden som användes var adolescent, dyssomnias, sömnstörninga, nursing, nursing care, self care, sleep, sleep deprivation, sleep hygiene, sleep initiation and maintenance disorders och young adult. Resultatet bygger på 16 artiklar. Databearbetning skedde utefter Orems teoretiska modell om egenvård. Material sorterades i teman efter egenvård, egenvårdsbehov och egenvårdskrav. Resultat Egenvårdsförmågan kan förbättras utifrån tre huvudfynd: sömnhygien, kognitiv beteendeterapi och utbildning/information. Slutsats Genom att utbilda ungdomen i sömnhygien eller kongnitiv beteendeterapi kan egenvårdsförmågan öka. Kombineras dessa åtgärder kan den sömnfrämjande effekten öka. Sjuksköterskan bör utbilda, ge rådgivning och stödja ungdomen till att uppnå bästa möjliga egenvårdskapacitet.

No description available.

Alla kommuner har enligt skollagen ett aktivitetsansvar, vilket innebär att unga under 20 år som varken arbetar eller studerar ska erbjudas lämpliga individuella åtgärder. Detta kallas kommunala aktivitetsansvarets vars uppgift är att motivera individen till att börja eller återgå till skolan. Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare inom det kommunala aktivitetsansvaret stödjer ungdomar som står utanför skola och arbete. För att få svar på detta har följande frågeställningar formulerats 1. På vilket sätt arbetar studie- och yrkesvägledarna med motivationshöjande insatser och hur kan de insatserna förstås utifrån begreppen inre och yttre motivation? 2.Vilka eventuella utmaningar och utvecklingsområden menar studie- och yrkesvägledarna att det finns i arbetet? 3. Hur kan studie- och yrkesvägledning inom KAA förstås utifrån ett individ- och samhällsperspektiv? Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts utifrån studie- och yrkesvägledares perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna och begreppen som använts för att analysera resultaten är Careership teorin och motivation. Resultaten visar bland annat att studie- och yrkesvägledningen är en viktig del i arbetet då främsta syftet inom det kommunala aktivitetsansvaret är att ungdomar ska återgå till studier, informanterna i studien nämner även motivationen som en avgörande faktor för att dessa individer ska komma ut i en sysselsättning. Det framkom också att studie- och yrkesvägledare upplever vissa utmaningar med arbetet, speciellt nämns deltagarnas diagnoser, vilket försvårar deras arbete i att kunna erbjuda rätt stöd samt att verksamhetens utvecklingsbehov bland annat är fler insatser för dem som mår dåligt.

Att bli utsatt för mobbning och att själv utsätta andra för mobbning är associerat med flertalet negativa hälsokonsekvenser, det är därmed av största vikt att undersöka vart, hur och när man kan intervenera med preventiva insatser. Forskning idag kring psykopatiska drag hos ungdomar och mobbning är begränsad och det saknas bland annat studier som undersöker psykopati i sin helhet. I den aktuella studien syftar till att undersöka den modererande rollen av skydds- och riskfaktorer i relation till psykopatiska drag hos ungdomar och mobbning. Datan bestod av 973 ungdomar, årskurs sju till nio, från en medelstor svensk stad. Resultatet från den här studien visar att anknytning och varmt föräldraskap fungerar som skyddsfaktorer i associationen mellan psykopatiska drag hos ungdomar och mobbning. Kallt avvisande från föräldrar var även en riskfaktor i relationen mellan psykopatiska drag hos ungdomar och att bli utsatt för mobbning. Sammanfattningsvis visar studien att skyddsfaktorerna samt kallt avvisande från föräldrar påverkar sambandet och bidrar till en lägre nivå av mobbning. Denna kunskap kan användas för att förstå hur man ska arbeta preventivt mot mobbning hos ungdomar.

Syftet med denna studie var att undersöka fältarbetares upplevelser och erfarenheter av att arbeta relationsskapande med ungdomar, men även undersöka vilka utmaningar de möter i arbetet. Syftet skapades utifrån bristen av kunskap rörande fältarbetares arbete med det relationskapande. Fältarbetarnas erfarenheter och upplevelser stod centralt i denna studie då den hade en hermeneutisk utgångspunkt med en kvalitativ forskningsansats. Åtta semistrukturerade intervjuer med fältarbetare utfördes för att få en mer djupgående förståelse av deras perspektiv kring arbetet. Resultatet visade vikten av relationen och hur den påverkar arbetet utifrån fältarbetarnas perspektiv. Utmaningarna fältarbetarna möter med relationskapande presenteras. Vidare synliggörs vikten av samverkan och den inverkan den har tydliggörs. Slutsatserna av denna studie visade på att vikten av relation stod centralt i fältarbetarnas arbete och att anmälningsplikten var utmanande och skadlig för de relationer som byggts upp. Vidare påvisas även att skolan var fältverksamheternas största samverkanspartner. Studiens slutsatser visade även att arbetet med ungdomar kräver anpassningar och förståelse för att förändring skall ske. Avslutningsvis beskrivs förslag på framtida forskning.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur teaterpedagoger i amatörteaterföreningar arbetar med relationsbyggande i sin undervisning och hur de beskriver värdet med detta. Tidigare forskning har berört teaterpedagogers olika roller, relationer mellan pedagog och elev, och amatörteater. Studien har genomförts med hjälp av tre semi-strukturerade intervjuer med teaterpedagoger. Resultatet har sedan analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet med en tyngdpunkt i den proximala utvecklingszonen och mediering. Utifrån analysen framkommer att teaterpedagogerna har olika synsätt och förhållningssätt till deltagarna. Det finns stora likheter mellan deras olika arbetssätt, men de följer ingen fast mall vare sig jämtemot varandra eller den tidigare forskningen. Dock lyfter alla trygga grupper som ett av de största värdena.

No description available.

Elevers Internetanvändning i skolan och hemmen har ökat drastiskt under det senaste decenniet. Samhällets enorma efterfrågan och påtryckning om ny teknik gör det möjligt för dagens stora IT marknad att fortsätta att utvidgas. När teknik och Internet expanderas så påverkas även skolan och dess hantering av vad som kan kännas som ett ständigt föränderligt forum av information. I detta arbete har vi gjort en kvantitativ undersökning på två skolor där vi har velat ta reda på hur våra hundra respondenter upplever och brukar referenshantering i skolan. I vår studie framkom det att internet nyttjades lika mycket oavsett våra respondenters kön. Detta resultat kan kopplas samman med rapporten Unga svenskar och Internet 2009 utav Olle Findahl, forskningsledare på World Internet Institut. Findahl visar i hans rapport att flickorna har fått en mer jämlik roll i den annars mansdominerade IT- världen. De tidigare utformade spelen som skulle locka merparten pojkar till att handla deras produkter har nu börjat att suddats ut och flickornas intresse har synliggjorts. Vår undersökning visade även att skolornas information i årskurs åtta kring källkritik var vag och nästintill icke existerande. Detta resultat fick oss att dra slutsatsen att skolan har en bra bit kvar innan den uppfyller läroplanen Lgr 11 riktlinjer kring kritiskt tänkande och referenshantering.

Vad kan skolan göra för att förbättra ungdomars kost och hälsovanor? Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka ungdomars kost och hälsovanor som underlag för vad skolan kan och bör göra för att stimulera och motivera ungdomar till bättre kosthållning. För att nå syftet har jag använt metoden enkätundersökning och intervjuer. I undersökningen har 40 elever från IV-programmet ingått. Litteraturen som presenteras belyser kunskap och lärande om skolans roll till att förbättra ungdomars kost och hälsovanor. Resultatet av undersökningen visar att skolan har ett stort ansvar för bättre kosthållning och hälsovanor. Slutsatsen i min undersökning är att skolan är en viktig arena för att motivera barn och ungdomar till en bra och sund kost och till att förbättra deras hälsovanor. Förslag till fortsatt forskning skulle vara att undersöka om det skulle bli någon positiv förändring angående kost och hälsovanor om det satsades mer pengar, tid och resurser på ämnet idrott och hälsa. / What can school do to improve the diet and health habits of young people?

SAMMANFATTNINGSyftet med min studie har varit att ta reda på hur arbetslösa ungdomar resonerar kring Arbetsförmedlingen, samt hur de upplever mötet med myndigheten. Utifrån detta har min ambition varit att söka efter möj¬liga orsaker till deras åsikter och upplevelser vilket jag har försökt att klargöra i uppsatsens analys genom att binda samman resultatet med ut¬valda teorier. De teorier jag valt att använda mig av är: socialisation, identitet, attityd samt rollteori. Jag har även använt mig av tidigare forskning och Arbetsförmedlingens uppdrag för att relatera till resultaten och teorierna. Mitt ämnesval väcktes av att det enligt tidigare studier riktas mycket negativ kritik mot Arbets¬förmedlingen och att många ungdomar verkar ha fel förväntningar på vad de gör. Där¬för ville jag personligen ta del av ungdomars åsikter på ett djupare plan för att se hur deras syn på Arbetsförmedlingen ser ut. Till alla som på något sätt kommer i kontakt med arbetslösa ungdomar i sitt arbete eller på annat vis ser jag denna studie som intressant läsning för att bättre kunna förstå hur de tänker och resonerar kring Arbetsförmedlingen.För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ undersök¬ning i form av intervjuer med fem ungdomar mellan 20-24 år som är eller har varit in¬skrivna på Arbetsförmedlingen. Resultatet visar att två av ungdomarna från början var negativa i sin syn medan de res¬terande tre hade en neutral inställning. Efter inskrivning visar det sig att de flesta är po¬sitivt överras¬kade av Arbetsförmedlingen medan en fortfarande är negativ till myndig¬heten. Nå¬gon hade som förväntan att Arbetsförmedlingen skulle dela ut arbete och nå¬gon att få hjälp med praktiska saker i sitt jobbsökande medan några inte hade några större för¬väntningar eftersom de inte visste något om myndigheten.Den främsta orsaken till den positiva bilden av Arbetsförmedlingen tyder på ungdomarnas upplevelser av ett gott bemötande och en god personlig kontakt.