<p>Syftet med föreliggande studie har varit att belysa hur ungdomar som kommer till Maria Ungdom svarar på frågor om sitt spelande, och om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Vi var intresserade av hur många pojkar respektive flickor som har spelproblem, samt om dessa eventuella spelproblem var kopplade till annan beroendeproblematik eller till föräldrars spelvanor och/eller missbruk. Studien baseras på tidigare forskning, samt delar av material från Maria Ungdoms undersökning om spelproblematik hos ungdomar, som genomfördes under år 2004. I undersökningen deltog 88 flickor och 69 pojkar. Resultatet visar att hälften av ungdomarna har någon gång spelat om pengar, och pojkar spenderar mer pengar på spel. Det är dubbelt så många pojkar än flickor som har problem med spelande. Problemspelande flickor har i större utsträckning fler psykiatriska diagnoser och depressiva symptom än flickor utan problem. Problemspelande flickor har större riskfylld alkoholkonsumtion än pojkar. Inga samband har hittats mellan problemspelande ungdomar och föräldrars spelvanor och/eller missbruk. Resultaten som har framkommit i studien, har kritiskt granskats och diskuterats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.</p>

<p>Det övergripande syftet med undersökningen var att undersöka vilka kunskaper ungdomsmottagningskuratorer upplever sig ha om bemötande och stöd till homo- och bisexuella ungdomar. Frågeställningarna berörde kuratorernas HB-kunskaper, hur ungdomsmottagningen var anpassad så att homo- och bisexuella ungdomar skulle känna sig välkomna, hur många kuratorer som genomgått en HB-utbildning, vad de hade för attityder till en sådan och om det fanns skillnader mellan kuratorer som gått respektive inte gått en HB-utbildning. Tidigare forskning visar att homo- och bisexuella ungdomar har specifika behov och problem och att kunskapsbrist hos professionella kan leda till att homo- och bisexuella känner sig kränkta. En kvantitativ enkätstudie genomfördes med samtliga av Stockholm läns ungdomsmottagningskuratorer. Analysen gjordes utifrån socialkonstruktivistiska teorier om heteronormativitet. Slutsatser som kunde dras utifrån studien var att mottagningarna i hög grad hade anpassats så att homo- och bisexuella ungdomar skulle känna sig välkomna. De flesta av kuratorerna skattade sin HB-kunskap som god och många tyckte att HB-utbildning var viktigt och att de hade nytta av en sådan. Två tredjedelar av kuratorerna hade gått en HB-utbildning och den gjorde att många av kuratorerna ändrat sitt arbetssätt i något avseende. Kuratorerna fick även en högre medvetenhet om heteronormativiteten och dess verkningar. De mottagningar vars kurator gått en HB-utbildning hade högre HB-kompetens än de som inte gått utbildningen. Skillnaderna var däremot inte särskilt stora.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka på vilket sätt ungdomar upplever att deras känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkats av den drogförebyggande insats de varit föremål för. De frågeställningar som undersökningen tog avstamp i var följande: Hur ser ungdomarna på insatsen, är den något de kan begripa syftet med? I vilken bemärkelse kan ungdomarnas förmåga att hantera droger anses ha förändrats sedan de påbörjade kontakten med Ungdomsteamet? På vilket sätt har ungdomarnas känsla av meningsfullhet förändrats sedan tiden för insatsen? Detta undersöktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, två kvinnor och två män. Studiens teoretiska utgångspunkt var Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), med dess begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Materialet analyserades med hjälp av hermeneutisk tolkningsstrategi, för att finna vad dessa begrepp består, och påverkas av, i detta sammanhang.</p><p>Resultatet i undersökningen visade att insatsen hade påverkat känslan av begriplighet då syftet med denna framstått som klart. Ungdomarnas förmåga att hantera droger kan också anses ha förändrats i de fall relationerna till personer i ungdomens närhet förstärkts. I ett par av fallen har även känslan av meningsfullhet förändrats till följd av en ny syn på vad som är viktigt i livet.</p>

<p>En kvantitativ studie baserad på en enkätundersökning som genomfördes i Stockholms län och besvarades av 68 idrottande ungdomar, både killar och tjejer, verksamma inom idrotterna fotboll, handboll och innebandy. Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen av ungdomars egna attityder till sitt idrottande, deras uppfattning om föräldraengagemanget inom idrotten samt deras metakognitiva antaganden om föräldrarnas attityder till deras idrottande. Resultaten visade att majoriteten av ungdomarna började idrotta av eget intresse och att föräldrarnas inflytande i deras val var relativt litet. Däremot hade föräldrarna några viktiga stödjande uppgifter, bland annat att skjutsa till och från aktiviteten. Majoriteten av ungdomarna uppskattade föräldraengagemanget även om det fanns några som tyckte tvärtom. Ungdomarna hade uppfattningen att föräldrarna närvarar vid deras idrottsutövning för att se hur det går för dem. De flesta ungdomar idrottade för att ha roligt men många hade även målet att bli toppidrottare. De framkomna resultaten presenterades under tre teman och analyserades med hjälp av kognitiv teori, metakognitiv teori och socialisationsteori samt jämfördes med andra studier och tidigare forskning i samma eller angränsande ämnen.</p>

<p>Syftet med denna undersökning har varit att få en övergripande uppfattning om ungdomars förhållningssätt till Gud, religion, livsfrågor och tro, samt att se om deras tankar möjligen visar influenser av ett genusperspektiv. Alltså om deras svar och förhållningssätt gentemot dessa ämnen skiljer sig beroende på om de är flicka eller pojke. För att nå fram till dessa resultat har jag använt mig av en kvantitativ metod där jag genom enkäter med öppna svar låtit ungdomarna besvara ett antal frågor i ämnet. Jag har även använt mig av hermeneutiska tolkningsläran då jag genom den tolkat respondenternas enkätsvar. Resultatet har visat att de allra flesta ungdomar har frågor kring Gud, religion, livsfrågor och då speciellt meningen med livet. Deras svar och skillnader på svar kunde på ett antal punkter kopplas ihop med könstillhörigheten och vi kan se att livstankar och gudstro till viss del skiljer sig åt pojkar och flickor emellan. I sin helhet har uppsatsen svarat på frågeställningarna jag ställt angående livsfrågor så väl som religion bland ungdomar.</p>

<p>The purpose of my study was to see what kind of relationships there were between the youth and the social workers in the treatment home Hassela in Klintehamn, Gotland. The social workers work for six weeks day and night by living together with the youth. I also wanted to examine what happens when there were conflicts between them as signs of tensions in the relationships. In addition to this I wanted to study the relations between power and influence in their relationships where Hassela strives for democracy. My questions were the following; How do the youth and the staff describe the relationships between them? How do conflicts work between them at Hassela? What does the relationship between power and influence look like?</p><p>The study is based on qualitative interviews with four clients and four social workers. The theoretical perspective I used were Skau’s discussion of power and help in the relationship between client and social worker.</p><p>The conclusions of the study are that intimate relationships, similar to family relationships, form between the clients and the social workers. Conflict is considered a natural part of everyday life and that they are solvable and good for the relationships. There are no formal rules or regulations regarding conflicts for the staff which lets the staff make up their own ways of dealing with conflicts. The social workers create and control most of the youth’s daily life in forms of everyday activities that they have to be a part of. However, the youth can choose between the options available and have lots of free time during the afternoons and nights. It is not entirely clear what and how the youth can use their influence though Hassela strives for democracy.</p>

Studien undersöker i vilken omfattning barn medverkar och kommer till tals i nyhetsprogrammet Rapport i SVT.  Både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys har använts och materialet som studerats är Rapports huvudsändning klockan 19:30 under tre veckor i februari 1993 respektive 2013. Syftet är att få syn på vilka förändringar som har skett under 20 år, kommer barnen till tals oftare än tidigare och vilka ämnen får de uttala sig om? Studien ramas in av teorier som sociala ansvarsteorin, medielogik, representation och de svenska spelreglerna för press radio och tv.   Resultatet visar att barn får större utrymme i nyheterna 2013. Vanligast både 1993 och 2013 är att barn kommer till tals i nyheter som handlar om utbildning, i materialet från 2013 kan man se en ökning av barn som kommer till tals om brott/våld/katastrofer. Man kan också se en skillnad i hur barnen porträtteras, 1993 är det inte ovanligt att barn filmas i fågelperspektiv när de intervjuas, medan barnen i inslagen från 2013 filmas rakt framifrån.

Barn som lider av depression är ovanligt men i tonåren ökar sjukdomen markant. Primärvården blir ofta den första vårdkontakten. Vårdpersonal inom primärvården känner inte alltid till symtomen för depression hos ungdomar. Om tonåringar inte får hjälp med sin depression kan det leda till sämre livskvalitet och försämrad prestation i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur primärvården kan identifiera depression hos ungdomar. Studien är en deskriptiv litteraturstudie med syfte att granska litteratur i det valda ämnet. Resultatet visar att screening för att identifiera ungdomsdepression inom primärvården är att rekommendera. Samtal är ytterligare en metod att identifiera depression. Besöket i primärvården skapar ett bra tillfälle att samtala med tonåringen om mental hälsa och depression. Om inte screening används finns det många tecken på depression hos ungdomar som primärvården kan observera. Det finns dessutom både skillnader och likheter mellan depressionstecknen hos pojkar och flickor i tonåren. / Children who suffer from depression are uncommon, but in adolescence the disease increases remarkably. Primary care is often the first health care contact. Health professionals in primary care do not always know the symptoms of depression in adolescence. If teens do not get help with their depression it can lead to lower quality of life and poorer performance in school. The aim of this study is to examine how primary care can identify depression in adolescents. The studay is a descriptive literature review aimed to examine the literature in the chosen subject. The results show that screening to identify youth depression in primary care is recommended. Conversation is an additional method to identify depression. The visit to primary care creates a good opportunity to talk with the teenager about mental health and depression. If no screening is used, there are many signs of depression in adolescents that primary care can observe. There are both similarities and differences between depression signs in boys and girls in their teens.

Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i många delar av världen och innebär ett stort hot mot folkhälsan. Syftet med studien är att beskriva faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn. En litteratursökning utfördes i databasen Cinahl. Dessa sökningar gav elva artiklar vilket resultatet har baserats på. Studien har en deskriptiv design. De faktorer som har en förebyggande inverkan rörande övervikt och fetma hos barn var empowerment, sociala aspekter, föräldrarnas roll, kosten, träning och skärmtid. Att ge barnen bekräftelse och den kunskap som behövdes för att kunna vara medbestämmande i sin vård var av stor betydelse. Att ha stöd från vänner var sammankopplat till ökad självkänsla hos barnen. Föräldrarnas vikt, engagemang och handlingar visade sig vara starkt förknippade med barnens viktminskningsresultat. Kostens lukt, smak och tillgänglighet var avgörande för vad barnen valde att äta. Medvetenheten för betydelsen av fysisk aktivitet fanns hos barnen men prioriterades bort då goda resultat i skolan ansågs mer betydelsefullt. Skärmtid visade sig vara en riskfaktor för övervikt. Faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn mellan 10-18 år är empowerment, sociala faktorer, föräldrarnas roll, kost, skärmtid och fysisk aktivitet. Att barnen är delaktiga i sin egen hälsa samt att engagera familjen är viktiga faktorer. / Childhood obesity is an increasing problem in many parts of the world and implicates a big threat against the public health. The aim for this literature search was to describe factors that have an effect in the prevention of overweight and obesity in childhood. A literature search was made through the database Cinahl. The study has a descriptive design and the result is based on eleven articles.    The factors that have an effect in the prevention of overweight and obesity in childhood were empowerment, social aspects, the parent´s role, diet, excercise and screentime. It was meaningful to give the child affirmation and the knowledge to be participative in its own care. Supportive friends were of importance for the children’s self-esteem. The parent’s weight, engagement and actions were strongly associated with the children’s weight loss results. The taste, smell and availability of the diet were crucial for what the children chose to eat. The children were aware of the importance of exercise but did not give priority to it because they thought it was of more importance to have good results in school. Screen-time was associated with overweight. The factors that have an effect in the prevention of overweight and obesity in childhood between 10-18 years are empowerment, social aspects, the parent´s role, diet, exercise and screentime. The fact that children are involved in their own health and to involve the family is important.

Syftet med studien är att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska överväganden. Utgångspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats är att det både finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnämnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder på att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser så som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket får som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus på att förändra individers beteende och att fokus på strukturella faktorer negligeras. Studien ämnar bidra med kritisk reflektion kring hur diskurser konstruerar vilka angreppsätt som samhället och i synnerhet socialt arbete möter sociala problem med. Förhoppningsvis kan studien även bidra med att lyfta vikten av ett kritiskt socialt arbete som gynnar de klientgrupper vi möter.