Syftet med examensarbetet är att titta på de insatser som elever genomgår under sin gymnasievalsprocess. Vi vill utreda vilka tre av insatserna som hade störst betydelse när eleven gjorde sitt gymnasieval. Det är också intressant för oss att undersöka närmare varför just de insatserna som eleverna valtar de viktigaste, samt vilka förklaringar som kan finnas till elevernas uppfattning av vad som är de viktigaste insatserna respektive deras argument för detta. Vi har använt oss av kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomförs i Karlskrona kommun där 10 % av gymnasieskolans förstaårselever tillfrågas. Undersökningen visar att Gymnasiemässan, öppet hus och av eleven förbokat samtal med grundskolans studie- och yrkesvägledare var de tre viktigaste insatserna. Undersökningen visar vidare att eleverna tycker att insatserna är viktiga för deras gymnasieval. Olika anledningar ges till varför insatserna var viktiga, exempel på det är att det var viktigt att få information, bra att få se verksamheten på gymnasieprogram och att de tycker det är bra att prata med elever som redan går på gymnasiet.

SammanfattningFöreliggande uppsats undersöker elevers tankar och funderingar kring existentiella frågor, men även frågor som rör elevernas sociala närmiljö och deras framtidstankar. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning, inspiration till upplägget av undersökningen har jag bland annat hämtat från tidigare genomförda undersökningar. Undersökningen är utförd dels på en skola belägen i Malmö, i en stadsdel präglad av kulturell mångfald, den andra skolan i ett samhälle på Österlen med en mer homogen etnisk bakgrund. Resultatet av undersökningen visar att de frågor som är mest aktuella för elever i årskurs åtta i den utvalda undersökningsgruppen, handlar om tankar och funderingar kring om det finns liv efter döden, om vad som är rätt och fel i livet, hur framtiden kommer att se ut, om man kommer att få arbete när man är klar med skolan, vad man ska göra efter grundskolans slut, samt hur den egna familjebilden kommer att se ut. Resultatet åskådliggör många likheter mellan min egen studie och tidigare gjorda undersökningar. NyckelordLivsfrågor, Ungdomar, Religionsvetenskap

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ”Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?” För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet.Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa. Resultatet på undersökningen visar att elever på en hälsoinriktad skola har ett större intresse för fysisk aktivitet och är mer aktiva på sin fritid än de elever som går på en skola utan hälsoprofil. Man kan även se en viss skillnad mellan pojkars och flickors idrottsintresse, men inte så stort som det visats i andra undersökningar. / The main purpose with the essay was to prove a hypothesis and to see if students in fifth grade at a school with a health profile affects to a more physical active spare time than the students that are going to a school without a health profile. Another purpose was to see if there was a difference between girls and boys when it comes to sport interest. The main question is “How do the student exercise habits in the spare time differ at a school that concentrates on health compared to a school that does not concentrate on health?” To get an answer on this question a survey was made on 70 students in fifth grade at two different schools. Thereafter interviews were made on seven random chosen students at the health school to get some more information on what motivates them to physical activity. Through literature examination I found some earlier research that was made and also what the school laws requirements and goals are when considering the subject sports and health. The results from the research shows that the students at a school that aims on health has a bigger interest in physical activity and are more active in their spare time than students who are at a school without a health profile. You could also see a certain difference between boys and girls sports interest, but not as big as it has shown in some other researches.

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ”Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?” För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet.Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa. Resultatet på undersökningen visar att elever på en hälsoinriktad skola har ett större intresse för fysisk aktivitet och är mer aktiva på sin fritid än de elever som går på en skola utan hälsoprofil. Man kan även se en viss skillnad mellan pojkars och flickors idrottsintresse, men inte så stort som det visats i andra undersökningar. / The main purpose with the essay was to prove a hypothesis and to see if students in fifth grade at a school with a health profile affects to a more physical active spare time than the students that are going to a school without a health profile. Another purpose was to see if there was a difference between girls and boys when it comes to sport interest. The main question is “How do the student exercise habits in the spare time differ at a school that concentrates on health compared to a school that does not concentrate on health?” To get an answer on this question a survey was made on 70 students in fifth grade at two different schools. Thereafter interviews were made on seven random chosen students at the health school to get some more information on what motivates them to physical activity. Through literature examination I found some earlier research that was made and also what the school laws requirements and goals are when considering the subject sports and health. The results from the research shows that the students at a school that aims on health has a bigger interest in physical activity and are more active in their spare time than students who are at a school without a health profile. You could also see a certain difference between boys and girls sports interest, but not as big as it has shown in some other researches.

Bakgrund En väl sammansatt kosthållning med mat och dryck anses tillräckligt för att uppnå god prestation, träningseffekt och återhämtning. Trots detta uppmanar vissa tränare ungdomar till att använda proteinpulver, och många influencers med inriktning på träning marknadsför proteintillskott på sina sociala plattformar. En stor del av tidigare forskning om ungdomars proteinpulverkonsumtion baserar sig på elitidrottare, medan ungdomar i allmänhet ofta inte undersöks. Syfte Syftet med studien var att undersöka konsumtionen av proteinpulver bland ungdomar i gymnasieålder. Metod En kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning genomfördes hösten 2023. Enkäten mejlades ut till rektorer, idrottsföreningar och delades på Instagram för att nå ut till ungdomar. Totalt besvarades enkäten av 328 varav 86 föll inom inklusionskriterierna. Insamlade data analyserades sedan och olika statistiska tester genomfördes beroende på datanivå och normalfördelning. Resultat Medelåldern för att börja använda proteinpulver var 15,1 år (SD 1,6). Majoriteten av de som konsumerade proteinpulver var fysiskt aktiva på fritiden. Merparten av studiens deltagare använde proteinpulver i syfte att bygga muskelmassa. Pojkar konsumerade proteinpulver efter träning i större utsträckning än flickor (p<0,001). Flickor ersatte oftare hela måltider med proteinpulver jämfört med pojkar (21% vs. 5%, p=0,032). Flickor ersatte också delar av måltider oftare än pojkar (47% vs. 23%, p=0,044). Slutsats Strävan efter att bygga muskelmassa verkar vara en stor påverkande faktor till att konsumera proteinpulver hos både flickor och pojkar. Merparten av deltagarna konsumerade proteinpulver några gånger per vecka. En del börjar konsumera proteinpulver redan i ung ålder vilket gör det extra viktigt att nå ut med information om kost och kosttillskott till ungdomar.

Studien syftar till att undersöka risk- och skyddsfaktorer för ungdomar som riskerar att drasin i gängkriminalitet. För att besvara syftet gjordes en kvalitativ litteraturstudie, där vi gjorde ett urval av artiklar med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. De huvudsakliga riskfaktorerna som framkom i studien var familj, skola, umgänge, individuella faktorer samt problembeteenden och neuropsykiatriska diagnoser. Studien visade att huvudsakliga skyddsfaktorer var, familj, skola och individuella faktorer. En slutsats i studien är att mycket resurser, insatser och personal bör läggas på förebyggande arbete i skolan. Därefter är samverkan mellan olika samhällsaktörer centralt för att kunna arbeta med de olika riskfaktorer som finns i huvudområdena. En annan slutsats är att det är många olika faktorer som påverkar risken för individen att rekryteras in i gängkriminalitet. Det handlar om samhälleliga faktorer såsom skolsituation, men även faktorer närmare individen såsom familj och vänner. Till sist även de faktorer som ligger närmast individen, det vill säga diagnoser och personlighetsdrag hos individen. Mer forskning behövs på detta område så att tydliga mönster kan identifieras gällande risk- och skyddsfaktorer. Det ger oss en tydlig bild över hur det förebyggande arbetet i sin tur bör gå tillväga för att stoppa det dödliga våldet från gängkriminaliteten och säkra samhället.

No description available.

<p>Med start den första juli 2007 halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 med inte 25 år för att underlätta för dessa att ta sig in på arbetsmarknaden. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida <em>detaljhandelns</em> arbetsgivare anställer fler ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år som en direkt följd av arbetsgivaravgiftssänkningen. För att kunna undersöka detta har vi framför allt tittat närmre på propositionen (2006/07:84) som lagen bygger på samt remissvaren på denna. Därutöver har vi också tagit in en proposition från 2008 där regeringen föreslår en utvidgning av åldersintervallet och en kraftigare nedsättning av arbetsgivaravgiften samt tidigare forskning. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie där åtta personer inom detaljhandeln har intervjuats. Dessa personer har i de flesta fall det yttersta ansvaret för anställningar.</p><p>Efter denna studie hävdar vi, i likhet med tidigare forskning, att dödviktseffekter uppkommit i de företag vi undersökt då informanterna menar att deras personalstyrka inte utökats som en följd av nedsättningen. Det ger också starka indikationer på att lagen inte lett till några sysselsättningseffekter. Vidare konstaterar vi med stöd av tidigare forskning, att det som skett genom att dödviktseffekter uppkommit är att företagens vinster ökat.</p>

Studiens syfte är att granska bilder, layout och reklam från olika webbplatser och analysera hurdessa bilder kan påverka ungdomar i deras konstruktion av sin identitet. De hemsidor som granskatsvaldes ut genom en informant och valet av informant gjordes genom en enkätundersökning somfokuserade på vilka webbplatser ungdomarna besökt under en vecka. Den valda informanten bleven 15-årig tjej som fyllde i enkäten utförligt och hade besökt många hemsidor som innehöll mångabilder och som var intressanta för studien. Studien av de olika webbplatserna visade att hemsidornahade mestadels neutral layout, men innehåll många bilder med många olika starka budskap. Genomatt spara och dela bilderna via sin egen profil och andra hemsidor ges man som användare möjlighetatt uttrycka och konstruera vem man är och vem man vill vara genom att förknippas med en viss typav bilder. Många är bilderna på de olika webbplatserna föreställde ungdomar vilket kan orsaka ettproblem i konstruktionen av identitet då bilder som publiceras på internet är svåra att ta bort och enbild på en person kan postas utan personens medgivande.

Med start den första juli 2007 halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 med inte 25 år för att underlätta för dessa att ta sig in på arbetsmarknaden. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida detaljhandelns arbetsgivare anställer fler ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år som en direkt följd av arbetsgivaravgiftssänkningen. För att kunna undersöka detta har vi framför allt tittat närmre på propositionen (2006/07:84) som lagen bygger på samt remissvaren på denna. Därutöver har vi också tagit in en proposition från 2008 där regeringen föreslår en utvidgning av åldersintervallet och en kraftigare nedsättning av arbetsgivaravgiften samt tidigare forskning. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie där åtta personer inom detaljhandeln har intervjuats. Dessa personer har i de flesta fall det yttersta ansvaret för anställningar. Efter denna studie hävdar vi, i likhet med tidigare forskning, att dödviktseffekter uppkommit i de företag vi undersökt då informanterna menar att deras personalstyrka inte utökats som en följd av nedsättningen. Det ger också starka indikationer på att lagen inte lett till några sysselsättningseffekter. Vidare konstaterar vi med stöd av tidigare forskning, att det som skett genom att dödviktseffekter uppkommit är att företagens vinster ökat.