Problemområde: Idrottsrörelsen i Sverige är i mångt och mycket uppbyggd och drivs av ideella krafter, en vital del är den stora mängd idrottsledare som är aktiva inom föreningslivet. Dock är ledarfrågan ett stort problem för idrotten. Forskning visar på att det inom idrotten finns ett stort tapp på aktiva ungdomar. Hur skulle idrottsrörelsen kunna ta vara på kunskapen hos ungdomarna? Utifrån denna problematik, att idrotten är starkt beroende av ledare samtidigt som det upplevs allt svårare att få ledare att ställa upp, vill vi undersöka och söka svar på frågan varför unga individer som slutat vara aktiva inom idrotten ändå väljer att stanna kvar och vara ledare.   Syfte: Syftet med denna studie är att studera och öka förståelsen kring varför ungdomar (16-25) väljer att vara kvar inom idrotten som ledare efter sin aktiva karriär.   Metod: Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet har inhämtats med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Studien har genomförts med respondenter från Småland och Skåne.   Slutsats: Frågan vi ställer oss är varför en ung person som aktivt deltagit i idrotten inte lämnar idrotten helt utan väljer att stanna kvar som ledare. Detta kan ha många förklaringar men vi tror att nyckeln till att förstå detta val kan sammanfattas med ett citat, “kärleken till sporten”. En gemensam nämnare som kan urskiljas är att de alla nämner just glädjen och att alla verkar ha någon form av dragningskraft till just sina idrotter som gör att de inte kan tänka sig att lämna idrottens värld. Med utgångspunkt i Antonovskys teori om KASAM kommer vi fram till att nyckeln till att behålla ledarna ligger i att föreningarna tidigt skapar ett intresse och ett engagemang för idrotten och ledarskapet.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattningar och intresse för fysisk aktivitet i skolan.I dagens samhälle kan vi i media läsa larmraporter om att barn och ungas vikt ökar samtidigt som den fysiska aktiviteten minskar. Aldrig förr sägs barn tillbringat så mycket tid framför datorn som nu. Skolan har en viktig roll i att förmedla en värdegrund som eleverna sedan kan ta med sig i sin ryggsäck inför livets alla prövningar. I Sverige är dock antalet idrottstimmar få och kring detta har en del kritiska röster höjts. För studien användes en kvantitativ metod i form av en enkät. Enkäten bestod av 11 frågor som totalt 64 elever svarade på. Två olika skolor deltog i undersökningen. Eleverna gick i årskurs 3 och årskurs 6. Resultatet visade på att de tillfrågade eleverna hade en positiv inställning till ämnet idrott och hälsa i skolan, de ansåg sig själva förstå syftet med idrott och hälsa i skolan och majoriteten svarade att de ville ha fler idrottstimmar i skolan. Elevernas fritid visade i resultatet på att de oftare och under längre tid satt framför datorn under helgen än under vardagarna. Dock angav alla svarande i undersökningen att de mer eller mindre var fysiskt aktiva under fritiden.

No description available.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka och kvantifiera ungdomars pulsvariation och undersöka blodlaktatkoncentration under matchspel innebandy. Fråge-ställningen berör i vilken pulszon spenderar manliga innebandyspelande tonåringar mest tid under matchspel och finns det skillnader i tid spenderad i olika pulszoner beroende på position? Hur varierar blodlaktatkoncentration under matchspel och finns det skillnader mellan positioner (backar, centrar och forwards)? Metod: Försökspersonerna i denna studie bestod av 15st manliga (medelvärde ± SD: Ålder 14,5 ± 0,5 år, Längd 174,3 ± 12cm, Vikt 66,8 ± 24 kg, VO2max 45,9 ± 2,0 (ml*kg-1*min-1), Maximal hjärtfrekvens 199,3 ± 2,5 slag per minut) innebandyspelare under 4st matcher i Stock-holms Innebandyförbund, serietillhörighet medelnivå mörkröd. Under varje match registrerades 11-13 spelares hjärtfrekvens (medelvärdet i % utav HFmax) samt att det togs blodprover på två spelare innan, under, vid paus och efter matchspel för mätning av blodlaktatskoncentration. Resultat: Gemensamma medelvärdet av hjärtfrekvens hos spelarna var 74 ± 4,68% utav HRmax under matcherna. Spelarna spenderade signifikant mer tid i pulszoner 2 (60-70% av HFmax) och 3 (70-80% av HFmax) än resterande pulzoner. Backar spenderade signifikant mer tid i pulszon 4 (80-90% av HFmax) än forwards. Målvakter spenderade signifikant lägre tid i pulszon 3 jämfört med övriga spelarpositioner. Målvakter spenderade även signifikant lägre tid i pulszon 5 (&gt;90%) jämfört med forwards och centrar. Blodlaktatskoncetrat visade ett medelvärdet för samtliga positioner över 7 provtagningar var 7,45 ± 2,49 mmol/L. Vid sammanlagt medelvärdet av laktatkoncentration vid 4 matcher visades signifikant skillnad mellan prover tagna innan match (2,693 ± 0,72 mmol/L) och efter match (5,49 ± 2,16). Slutsats: I denna studie befann sig majoriteten av tiden i 70-100% av maximal hjärtfrekvens. Det framkommer även i denna studie att laktatkoncentrationen hos utespelarna stiger fort och är konsekvent relativt hög under matchspel. Där av bör såväl toleransträning som produktions-träning ingå för att förbereda ungdomar för matchspel i innebandy. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

I Vem får plats? Om tjejers plats på öppen fritidsverksamhet utforskas varför tjejer besöker eller inte besöker öppen fritidsverksamhet i lika hög grad som killar. För att göra detta görs en fallstudie på två öppna fritidsverksamheter i Uppsala, med liknande verksamheter men där den ena besöks av en majoritet tjejer medan den andra nästan uteslutande har nyanlända killar som besökare. Enligt studiens resultat så är de viktigaste faktorerna för om tjejer känner sig välkomna på en fritidsgård kunskap om verksamheten, dess rykte, vad aktiviteterna på plats signalerar enligt rådande könsnormer, vilka möjligheter som finns att hänga med sina vänner samt vilket bemötandet  är och hur tryggheten upplevs. Dock så tas det också upp i uppsatsen att tjejer inte är en homogen grupp utan att även andra aspekter än deras kön påverkar om tjejer kommer till öppen fritidsverksamhet eller ej.

No description available.

Ohälsotalen i Sverige ökar, varav psykiatriska diagnoser hos både kvinnor och män står för den största ökningen. Många av de drabbade arbetar inom yrken där kontakt med klienter eller patienter är grundläggande, så som socialsekreterare, behandlingsassistenter och psykologer. Syftet med studien var undersöka hur personal på Hem för vård och boende (HVB-hem) för ensamkommande barn och ungdomar upplever sin psykosociala arbetsmiljö i jämförelse med en normgrupp. Mätinstrumentet utgjordes av utvalda frågor från QPS Nordic. Frågeställningarna för studien löd; Hur upplever anställda på HVB-hem den psykosociala arbetsmiljön avseende faktorerna krav, kontroll och stöd? Hur skiljer sig HVB-hem personalens skattningar utifrån ovanstående variabler jämfört med en nationell normgrupp? Antalet respondenter uppgick till 24 varav 14 var kvinnor och 10 män. Analysen utgår från enkätmaterialets itemnivå och resultatet visar att personalen känner starkt stöd från ledningen samtidigt som de upplever att de arbetar under höga krav. / The bad health in Sweden is increasing, and the most frequent increase lies in the psychiatric diagnosis at both men and women.  Many of those affected works in professions that have close interactions with clients or patients, such as social workers, treatment assistants and psychiatrists. The aim of the study was to examine how personnel at residential care-homes for children experience their psycho-social working environment and comparing this against a norm. The study was based on singled out questions from a standard inquiry protocol, QPS Nordic. The questions for the study was as follows; How do employees at HVB-home experience the psychosocial work environment in terms of related factors requirements, control and support? How are the HVB-home staff's estimates on the basis of the above variables compared to a national norm group? There were 24 responders to the inquiry including 14 women and 10 men. The analysis of the results was based on the survey materials item level and shows that the responding group experienced high demands in their work environment at the same time that they experience a strong support from their management.

This thesis is a qualitative examination of main libraries’ work with accessible media. Based on semi-structured interviews with eight librarians working towards children and youth, the purpose of this study is to examine the opportunities and challenges presented by new digital aspects in accessible media. This was accomplished by reviewing the informants’ statements through a self-developed tool of analysis. This tool mirrored the purpose of the study and was developed by compiling the results of previous studies into themes. These themes were then further developed in concurrence with transcriptions of the interviews.The findings of the study were that the librarians were aware that readers with a need for accessible media are invisible, but lack the time to apply sufficient directed operations to make them visible. However, this invisibility also worked through a new mobile app for distributing talking books, Legimus, to normalize the need for accessible media. Thus the work often centered around a balancing act between making these readers visible and not distinguishing them as outliers. In part because of new digital features, there was a lack of direct contact with members of the intended group. This was bridged by contacting and/or collaborating with a third party like relatives or other professionals. Physical titles available within accessible media are limited but because of Legimus this was not the case for talking books. The group’s status as especially prioritized was emphasized by all informants, although they often felt time lacking to properly apply that priority.

Datorspelande har blivit en vanligare fritidssyssla bland ungdomar och datorspelande polariseras i massmedia och är en mansdominerad miljö. Forskning visar att datorspelande kan associeras med fysisk inaktivitet och onyttiga matvanor. Studier visar också att datorspelande kan vara associerat med självkänsla. Det är därför viktigt att förstå hur dagens ungdom förhåller sig till datorspelande. Studiens syfte är att undersöka äldre tonåringars datorspelande, självkänsla och levnadsvanor. En kvantitativ enkätstudie har genomförts och genomgått en statistisk analys. Resultat från 115 deltagare, 51 män och 64 kvinnor, presenteras. 92 % av männen och 47 % av kvinnorna spelade datorspel. Resultatet visade inga signifikanta skillnader kring självkänsla för varken kön eller datorspelare. Inga signifikanta skillnader fanns mellan datorspelare och träningsaktiva dagar, men skillnader fanns för matvanor och datorspelare. Datorspelare åt mindre frukt och mer chips än icke-datorspelare. Det fanns signifikanta skillnader mellan män och kvinnors datorspelande; de olika könen hade olika vanor och männen hade mer erfarenhet av datorspel. Kommunikationen om datorspel till föräldrar var låg, där 29 % av datorspelarna pratar om spel med sina föräldrar, 21 % positivt och 8 % negativt. Männen föredrar multiplayer-spel, vilket tyder på att män har mer sociala interaktioner när de spelar. Många män är högkonsumenter vilket tyder på att den sociala interaktionen är viktigt för männen och datorspelandet utgör då en arena där det sociala behovet tillfredsställs. Detta kan skapa mansdominerade grupper inom datorspelen där miljön blir mer välkomnande för män än kvinnor. Även om studien inte kunde finna signifikanta skillnader för självkänsla mellan datorspelare och icke-datorspelare kan den heller inte utesluta möjligheten att datorspelandet påverkar självkänslan. En djupare kvalitativ intervjustudie kring datorspelande rekommenderas för att få en bättre förståelse kring datorspel och självkänsla.

Sammanfattning   Titel: En studie om ungdomars attityd mot marknadsföring på Facebook Författare: Adam Abrahamsson och Kenan Secic Handledare: Anders Wrenne Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FE1453 Omfattning: 15 högskolepoäng               Syfte: Syftet med vår undersökning är att bidra med kunskap kring hur marknadsföring på Facebook kan påverka ungdomar, samt vilken medvetenhet och uppfattning det finns hos denna målgrupp om marknadsföringen på Facebook. Vi är även intresserade av att titta på om det finns eventuella skillnader mellan ungdomarna utifrån perspektiven kritiskt och rationellt tänkande. Metod: För att kunna besvara vår frågeställning och uppfylla vårt syfte valde vi att samla in kvantitativ empiri genom enkätundersökning i fyra stycken olika skolor i Karlskrona kommun. Enkätundersökningen genomfördes i sjunde respektive nionde klasser eftersom dessa förväntas ha elever som är 14 respektive 16 år gamla. Totalt fick vi in 169 svar, varav 86 stycken från den yngre målgruppen och 83 stycken från den äldre målgruppen. Slutsats: De viktigaste slutsatserna är att vi utifrån studiens resultat och analys kan konstatera att 14 - och 16 åriga svenska ungdomar, i Karlskrona kommun, i det stora hela har en positiv attityd mot marknadsföring på Facebook. Men vi kan också observera att det finns en viss skillnad i attityd mot marknadsföring på Facebook mellan 14 - och 16 åringar beroende på vilken typ av marknadsföring det handlar om. Vi anser att denna skillnad kan bero på att åldersgrupperna befinner sig i olika stadier av den kognitiva utvecklingen, och därmed har kommit olika långt i sitt rationella och kritiska tänkande. / Abstract Title: A study on teenager’s attitude towards marketing on Facebook Authors: Adam Abrahamsson and Kenan Secic Supervisor: Anders Wrenne Department: Blekinge Institute of Technology Course: A bachelor thesis in business administration, FE1453 Scope: 15 credits                Purpose:The aim of this study is to contribute new knowledge about how marketing on Facebook can affect teenagers, as well as what awareness and understanding there is in this target group about marketing on Facebook. We are also interested in looking at whether there are any differences between the teenagers from the perspective of critical and rational thinking. Method: To be able to answer our questions and fulfill our purpose, we chose to conduct a survey in four different schools, in the district of Karlskrona. The survey was carried out in the seventh and ninth classes as these are expected to have students who are 14 and 16 years old. In total, we received 169 responses, of which 86 came from the younger target group and 83 came from the older target group. We picked schools because we considered the classrooms as a suitable environment for a survey, and a place where we can gather a large number of people from our target audience in one place. Because of the lack of resources in terms of time, all four schools where from the same district. Conclusion: The main conclusions of this study are that 14 and 16-year-old Swedish adolescents, in Karlskrona, generally have a positive attitude toward marketing on Facebook. But we can also notice that there is a difference in attitude toward marketing on Facebook between 14 and 16-year-olds depending on what kind of marketing it is. We believe that this difference may be because the age groups are at different stages of cognitive development and therefore are at different stages in their rational and critical thinking.