No description available.

Syftet med denna studie var att kartlägga hederskulturen och dess uttryck bland 15- 16 åringar i centrala Umeå, samt att undersöka om det finns någon skillnad mellan könen avseende dessa uttryck. Studien har en kvantitativ ansats, där digitala enkäter med totalt 15 frågor delades ut till 205 ungdomar i årskurs 9 på kommunala skolor i centrala Umeå. Resultatet visade att det finns ungdomar som lever i en hederskulturell kontext, och att merparten av dessa är pojkar. Könstillhörigheten visade sig också vara en viktig variabel när man ser till hur utsattheten tar sig uttryck; flickorna var mer begränsade vad det gäller skol -och fritidsaktiviteter, medan pojkarna upplevde sig mer kontrollerade, och var betydligt mer utsatta för psykiskt -och fysiskt våld än flickorna. Överlag visade studien att det finns betydligt större begränsningar för de hedersutsatta ungdomarna när det gäller huruvida de får delta i skol -och fritidsaktiviteter, jämfört med andra jämnåriga.

Då psykisk ohälsa är något som är väldigt omtalat och debatterat i samhället, främst då det framställs som att det skett en ökning av psykisk ohälsa, är det särskilt intressant att undersöka vidare om detta forskningsområde. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån aktuellt forskningsläge undersöka och analysera hur psykisk ohälsa framställs inom internationell forskning mellan år 2004 och 2019. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Medline, SocINDEX för att hitta relevanta artiklar utifrån syftet. Totalt valdes 11 vetenskapliga artiklar ut efter att hänsyn tagits till studiens inklusions och exklusionskriterier. Studiens datamaterial har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som genererade fyra kategorier, vilka även ligger till grund för rubrikerna i resultatdelen. Ett individualistiskt perspektiv användes för att analysera datamaterialet från de vetenskapliga artiklarna. Resultatet visar att barndomen och ungdomstiden har en central betydelse i utvecklingen av psykisk ohälsa. Sociala normer och värderingar har stor betydelse på individens välbefinnande och på synen på psykisk ohälsa. Det är även viktigt med förebyggande insatser för att den psykiska ohälsan inte ska följa med till vuxen ålder. Slutligen visar studierna på ett varierande resultat angående förekomsten av psykisk ohälsa, det visar både på en ökning men också på en stabilisering samt en viss minskning.

Today there is limited research about the health of newly arrived adolescents. It is important to pay attention to health at an early age, since the foundation for a behaviour often remain in the adult life. The study was a sub project in a major health project in Norrbotten. The purpose of the study was to describe and understand newly arrived adolescents’ experiences of health. The study used the qualitative method photovoice. Seven newly arrived adolescents participated in photovoice which was based on the health promotional sentence "what makes me feel good and makes me learn what is important for me to be able to live a good life". The data was analyzed with qualitative content analysis. The result formed three sub themes; "maintains and creates relationships", "expresses emotions and goals images” and "uses coping strategies for recovery" which then developed into a main theme "togetherness, mood and coping strategies describes newly arrived adolescents’ experiences of health". Overall, the results showed that the newly arrived adolescents had a holistic perspective on experiences of health, which included social, mental and physical well-being. / Idag finns det begränsad forskning om nyanlända ungdomars hälsa. Det är viktigt att uppmärksamma hälsa i tidig ålder, då grunden till ett beteende ofta består i det vuxna livet. Studien var ett delprojekt i ett större hälsoprojekt i Norrbotten. Syftet med studien var att beskriva och förstå erfarenheter av hälsa hos nyanlända ungdomar. I studien används den kvalitativa metoden photovoice. Sju nyanlända ungdomar deltog i photovoice som var baserad på den hälsopromotiva meningen “det som får mig att må bra och gör att jag lär mig vad som är viktigt för att jag ska kunna leva ett gott liv”. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet formade tre underteman; “upprätthåller och skapar relationer” “uttrycker känslor och målbilder” och “använder copingstrategier för återhämtning” som sedan utvecklades till ett huvudtema “samhörighet, sinnesstämning och copingstrategier beskriver nyanlända ungdomars erfarenheter av hälsa”. Sammantaget visade resultatet att de nyanlända ungdomarna hade ett holistiskt perspektiv på erfarenheter av hälsa som innefattande socialt, mentalt och fysisk välmående. / Hälsoskolan

Internet och sociala medier är ett växande fenomen idag, och den sociala medieplattformen som växer mest och snabbast är Instagram. Sett till ungdomar mellan 12 - 15 år är det 77procent som använder Instagram varje dag och ett stort fenomen på Instagram är influencers. Samtidigt som digitaliseringen och användningen av influencer på sociala medier blir ett allt vanligare fenomen blir det allt färre ungdomar som rör på sig och blir allt mer stillasittande.En spekulation kring detta kan vara att dessa två hör samman och därför syftar denna studie till att undersöka hur ungdomar uppfattar influencers publicerade träningsinlägg på Instagram. För att undersöka detta har fem fokusgruppsintervjuer ägt rum på Smedbergsskolan i Vansbro kommun. Materialet som diskuterats var 12 strategiskt valda influencers träningsinlägg och dessa har diskuterats utifrån en framtagen intervjumanual. Huvudresultatet som denna studie resulterade i är att vid en önskan om att ungdomar ska utöva mer fysisk aktivitet genom uppfattningar från Instagram är det att publicera en äkta träningsbild som är hemligheten. Det ska vara en svettig träningsbild publicerad av någon som ungdomarna har en relation till. Inlägget ska ha en bild som sticker ut från mängden,uppfattas sann, tydlig, uppriktig och legitimt och inte vara sponsrad. Det är baksidan av scenen som ska visas och inlägget ska bygga på en redan etablerad relation.

Svenskar är de som motionerar mest i europa, men samtidigt är svenska barn de mest stillasittande i norden. Barn och ungdomars fysiska aktivitet har minskat med 12-30% sedan år 2000. Detta leder till att de sitter stilla i en allt för stor utsträckning, ibland så mycket som 9h per dag, något som kan medföra vissa hälsorisker. Den främsta orsaken till detta är överkonsumtionen av skärmtid bland barn och ungdomar. Denna studie syftar till att undersöka ungdomars skärmvanor och hur skärmtid kommuniceras visuellt.   Studien baseras på en enkätundersökning och visuell research. Dessa metoder avser att samla in data kring ungdomars rådande skärmvarnor och undersöka hur ett urval mobilapplikationer kom­municera spenderad skärmtid visuellt. Resultatet visar att ungdomar spenderar stora mängder tid vid skärmen dagligen, och att de inte väljer att ta regelbundna pauser under dessa perioder. Resultatet visar även att vissa applikationer som syftar till att hjälpa oss hantera vår skärmtid inte fungerar som effektiva hjälpmedel då den visuell kommunikationen är bristfällig.

Metoo-kampanjen som uppmärksammades hösten 2017 har genererat stor uppståndelse, #tystiklassen och #räckupphanden är två upprop inom #metoo som menar att belysa sexuella trakasserier och övergrepp inom skolans värld. Studien syftar till att undersöka om Metoo-kampanjen har lämnat någon påverkan på ungdomar, samt om #metoo har använts i skolan. En profession som är relevant att studera utifrån det socialpedagogiska fältet är skolkuratorn. Studien är utformad med en mixad metod, där 4 stycken skolkuratorer har intervjuats enligt den kvalitativa semistrukturerade intervjumetoden. En kvantitativ metod i form av en webbenkät skickades även ut och gav 44 stycken svar från skolkuratorer spridda över Sverige. Studiens resultat kan därefter ge ett nyanserat svar där skolkuratorers reflektioner samt observationer kan återges i teman utifrån studiens frågeställning. I resultatet görs jämförelser mellan metodernas resultat. Studiens resultat visar att ett stort antal skolor inte har använt sig av Metoo-kampanjen på något sätt. Skolkuratorer tycker dock överlag att kampanjen är bra, samt att skolan är en bra arena för att arbeta med fenomen som #metoo. Skolkuratorer upplever att det är verbala sexuella trakasserier som förekommer i skolan idag samt att mycket sker på internet via sociala medier. Skolkuratorerna anser att all personal i skolan har ett ansvar att uppmärksamma samhälleliga problem så som sexuella trakasserier. Intervjupersonerna beskriver att ett genomgående arbete måste ske i klassrummen med pedagogerna, och att temadagar samt punktinsatser i relation till #metoo inte är ett bra sätt att arbeta på. Intervjuinformanterna har i skolan observerat att ungdomar "slänger sig" med #metoo och att det verkar råda oklarhet kring vad #metoo står för.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd utmärker sig främst genom bristande verbal- och ickeverbal kommunikation, nedsatt social ömsesidighet och en oförmåga att skapa samt bibehålla relationer. Detta innebär en aktivitetsproblematik inom; ADL, fritid, skola och arbete. Syfte: Att undersöka vilka arbetsterapeutiska interventioner som finns för ungdomar och vuxna personer med autismspektrumtillstånd. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes med sammanlagt 23 artiklar som inkluderades. Databassökningen utfördes i de fyra databaserna; PubMed, AMED, CINAHL och Scopus. Resultat: Det framkom fyra teman; 1) skapa förutsättningar för aktiviteter, 2) träna sociala färdigheter, med två underteman; 2.1) träna sociala färdigheter med datorprogram, 2.2) träna sociala färdigheter med rollspel, 3.) träna motoriska färdigheter och träna i aktivitet samt 4) handledning. Konklusion: Det framkom att sociala färdigheter är fokus för arbetsterapeutisk intervention. Även att teknikstöd och rollspel var vanligt förekommande för unga vuxna och vuxna med AST.

Det blir allt svårare för personer med funktionsnedsättning att beviljas statlig assistansersättning.Arbetsterapeuten är en del av processen vid ansökan av rätten till assistansersättning, och utför ADL-bedömningar till grund för ADL-intyg. Syftet med studien var att kartlägga arbetsterapeuters arbete med ADL-bedömning och tillhörande intygsskrivning för assistansersättning, inom barn- och ungdomshabiliteringen. Kvantitativ metod användes och data samlades in via en webb-enkät samt analyserades i SPSS. Enkäten besvarades av 40 arbetsterapeuter. Alla arbetsterapeuter i studien använde ADL-taxonomin vid bedömning, och det vanligaste sättet att utföra bedömningen var via observation i barnets hemmiljö. Majoriteten av arbetsterapeuterna i studien upplever sig kunna möta det krav som ställs på dem som intygsutfärdare, men mer tid och rutiner efterfrågas till uppdraget.I resultatet syns genomgående att uppdraget kring ADL-bedömningar och tillhörande intygsskrivning utförs olika över landet och beroende av arbetsterapeut. Det finns behov av vidare forskning inom området och studier av kvalitativ karaktär skulle passa, för att gå djupare in på uppdragets komplexitet.

Syfte och frågeställningar Denna studie har för avsikt att undersöka effekterna av ett sprintträningsprogram på 16 åriga fotbollsspelare. Frågeställningen är: Kommer ett träningsprogram i form av sprinter med tungt motstånd ge effekt på en 16 årig fotbollsspelares sprint- samt hoppförmåga? Metod 21 stycken manliga fotbollsspelare från en breddverksamhet på ungdomsnivå deltog. Studiedeltagarna delades slumpmässigt in i två lika stora grupper, där ena gruppen tilldelades och bli kontrollgrupp (KG) och den andra träningsgrupp (TG) som skulle utföra träningsprogrammet. Studien pågick under 8 veckor där vecka 1 och vecka 8 avsattes till för- och eftertester. Testerna som utfördes var 30-meter sprint, ”counter movement jump” (CMJ), ”squat jump” (SJ) samt ”standing long jump” (SLJ). TG utförde ett träningsprogram beståendes av resisted sprint trianing (RST) med väldigt tung belastning två gånger i veckan. Träningarna utfördes under ordinarie träningstid och pågick under en period på sex veckor vilket motsvarar 12 träningstillfällen totalt. KG deltog i den vanliga fotbollsträningen under samma period. Resultat Träningsprogrammet gav TG en signifikativ effekt på alla sprintintervaller förutom 0-20 meter (0-5m: p = 0,005; 0-10m: p = 0,009; 0-15m: p = 0,005; 0-20m: p = 0,074; 0-30m: p = 0,017). KG fick ingen signifikant effekt förutom på intervallen 0-5 meter då de försämrades signifikant (p = 0,024). På hopptesterna fick TG en signifikant förbättring på samtliga tester (SLJ: p = 0,032; SJ: p = 0,009; CMJ: p = 0,005). KG visades inte få någon signifikativ effekt på någon av de tre testerna. Slutsats Denna studie har visat att ett träningsprogram beståendes utav RST med väldigt tung belastning har en positiv effekt på både sprintförmågan och hoppförmågan hos fotbollsspelare på ungdomsnivå. Den kan däremot inte redogöra för hur träningsprogrammet bör utformas för att få en optimal effekt då mer forskning krävs kring ämnet.