The aim of this Master’s thesis is to examine how the gender system is described in fantasy novels. The theoretical framework is based on Yvonne Hirdman’s theory on gender system, primarily the two basic principles: the principle of dichotomy, of separation between the sexes, and the principle of hierarchy, of man as norm. The method used is idea analysis which is a form of textual analysis. We have created three ideal types, the ideal man, the ideal woman and hierarchy, which help us to analyze the material. The result shows that the gender system is more prominent in fantasy fiction belonging to the subgenre high fantasy, than in low fantasy novels. Women in the four novels we classify as high fantasy are for the most part invisible; they only exist as wives, mothers, daughters and perhaps possible love interests for the male hero. Even in books where the main character is a girl, the women are relatively invisible. Men in these four novels are more prominent but as stereotypical as the women. In the two novels we classify as low fantasy both women and men are less stereotypical and are described more freely. The values spread by high fantasy novels are more traditional when it comes to gender issues than values spread by low fantasy novels. / Uppsatsnivå: D

Depression är ett förändrat känslomässigt tillstånd som bland annat ger symtom som orkeslöshet, trötthet, ilska och ledsenhet. Forskning pågår om vad som orsakar depression. Teorierna är många, men en förklarar depression som en brist på monoaminer. För att förhindra en försening i den konstruktiva utvecklingen som råder under ungdomstiden är det viktigt att behandling sätts in i tid. Vanligaste behandlingen är farmaka samt psykoterapi. Ungdomar genomgår känslomässiga och fysiska förändringar under adolescensen. Det kan orsaka att en depression går sjuksköterskan förbi. Syftet är att beskriva ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att ha en depression och därmed skapa större kunskap och förståelse i vårdandet. Metoden är en litteraturbaserad studie baserad på sex vetenskapliga artiklar där databaserna Cinahl, PsykINFO, Blackwell Synergy, Academic Search Elite, Medline och PubMed använts. Efter analysen som bestod av granskning och kodning av artiklarna, bildades teman som sedan sammanställdes vilket ledde till en ny beskrivning av fenomenet. Från de sex artiklarna framkom nu ett resultat som presenteras i sex teman: Upplevelse av att inte känna igen sig själv, att känna sig trött och orkeslös, upplevelser av ensamhet, att pendla mellan hopp och hopplöshet, att känna ett behov av trygghet och stöd av närstående och att bli bemött som en egen individ.Diskussionen delas upp i två delar där diskuteras uppsatsens metod och resultat. I metoddiskussionen värderas artiklarna och tillvägagångssättets positiva och negativa aspekter beskrivs. I resultatdiskussionen jämförs resultatet med annan forskning samt kopplas till vårdvetenskap. Sjuksköterskans uppgifter i vårdarbetet påtalas, vilket är att bemöta den sjuke med värdighet, respekt och lyhördhet för den enskildes behov och önskningar. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

The purpose of this thesis is to examine how acquisition of film for children and young adults in public libraries is carried out. The aim is to investigate why the librarians think a library should have film, if the librarians are bound by acquisition policies and where they retrieve information about films. We also want to know where the films are bought, how the distributors are perceived and how the librarians see their own sphere of competence. The thesis is a qualitative study and is based on interviews with children’s librarians in six public libraries. The interviews were analyzed with the help of three phases established by George Rehrauer and four key words presented by Svensk Biblioteksförening. The results show that the librarians considered it a matter of course that their library should have films. It was their obligation to be up to date with new technology. Although most of the libraries had no official acquisition policy they often had an unofficial one that was implemented by staff media meetings. The librarians searched for suitable films by reviews in newspapers, magazines and on the Internet. Suggestions from patrons were also highly regarded. The distributors were seen as having improved, but still had not a satisfactory range of films. Only one of the librarians had had education about film acquisition. The others referred to lack of time. They felt, however, that their own sphere of competence was big enough.

Klamydia är en av flera sexuellt överförbara sjukdomar som ingår i Smittskyddslagen och kan behandlas om man upptäcker den, annars finns risk för infertilitet. Klamydiainfektionen ökar i dagens samhälle och ungdomar mellan 15-24 år är en speciellt utsatt riskgrupp. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken kunskap ungdomar uttrycker att de har om klamydiainfektion och hur de hanterar denna för att undvika smitta. Författarna har valt en kvalitativ ansats som grund och gjorde enskilda intervjuer med 12 ungdomar, varav sju killar och fem tjejer i åldern 15-19 år. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån innehållsanalys. I resultatet framkom följande kategorier: Vet hur behandling sker men väljer att distansera sina känslor, Kunskap leder till större medvetenhet men leder inte alltid till förändrat beteende, Preventivmedel och skydd ska finnas men inte synas och Ansvaret läggs på den andre, men tas oftast av tjejerna och den sista kategorin Attityder till sex är beroende av alla andras uppfattning och rykten.Det genomgripande temat som framkom i resultat var att grupptryck och ”sociala spel” påverkar ungdomars ansvarstagande och syn på konsekvenser i samband med klamydiainfektion och sex.Vi har sett att ungdomar har kunskaper kring klamydia men de kan inte alltid använda sina kunskaper på ett korrekt sätt, eftersom deras konsekvenstänkande fortfarande är under utveckling. Dessutom hade det sociala spelet mellan ungdomarna stor inverkan på deras sätt att agera. Detta låg till grund för att ungdomarna inte använder kondom vid tillfälliga sexuella kontakter. / Program: Barnmorskeutbildning

The purpose of this thesis is to investigate the outreach services for children and youths in a specific area, in this case Västra Götalandsregionen. In particular this thesis will examine the development in the outreach services for children and youths from 1990-2010. Our thesis will also examine if the financial crises affected the outreach services for children and youths, and how control documents influence the work of the librarians. This study is based on interviews, document and literature studies. For the analyses we used Torgil Persson’s theoretical model. We modernized Persson’s model so it would fit our study better. The results of our study showed us that the outreach services for children and youths don’t rely on control documents. The financial crises did affect the outreach services for children and youths, but the interviews gave us the information that the librarians didn’t really think it was because of the financial crises. We also found out that the outreach services for children and youths depend on changes in society. The document and literature studies showed us that libraries closed during the 1990s.

This study is a text analysis of the Black Metal genre's texts and how they portray society, the world and death. The main purpose of the study has been to find out, among other things, from the theories of Anthony Gidden and Zygmunt Bauman how these descriptions could affect young people's creation of identity, life view and life interpretation. The questions from which the study was based are: What picture of the world, society and religion are depicted in the texts? How can the portrayals affect the creation of identity, view of life and life interpretation by young people and young adults? Which I have answered by examining texts from three different Black Metal bands. The study is religious science and is relevant for several reasons. Especially when mental illness among young people increases. Combined with the increasingly widespread secularization in society, this risks that young people tend to seek subcultural branches that risk affecting development both positively and negatively. By creating a greater understanding of what young people find attractive in the different subcultural genres, adults in the school can work preventively at an early stage by communicating at the young people's own level. The study contributes to an understanding of a genre, but there are more genres to eventually understand. Good communication between teachers and pupils leads to trusting relationships, which also means that students who for one reason or another feel poorly at best, ask for help instead of seeking out potentially destructive environments.

The aim of this bachelor thesis is to find out how a number ofhospital librarians look at child and youth patients&apos; reading and itspossible role in a mental and physical healing process. We alsoinvestigate the knowledge, strategies and thoughts the librarianshave on bibliotherapy.Qualitative interviews have been used and seven librarians, at twodifferent hospital libraries with children&apos;s and youth activities, wereinterviewed during November and December 2011. The analysis isbased on one theory; we use Sten Furhammar’s model whichincludes four different categories of reading.We can see, according to the librarians’ answers, that the mostcommon function of the patients’ reading can be explained throughtwo of Furhammar’s categories. Our respondents believe that thepatients mostly read to relax from heavy thoughts and situationswhich can be connected to the category impersonal experiencereading. This type of reading has according to Furhammar not anenriching effect if it’s described as entertainment and relaxation.But in our study the librarians think that this type of reading can beenriching, and even have a therapeutical function. They alsobelieve that reading can have other therapeutical functions as selfreflection,comfort and relief from worrying which can beconnected to the category personal experience reading. We foundout that the librarians do not use the word bibliotherapy or workwith it with awareness. But they think bibliotherapeutical situationscan occur without their involvement or help. / Program: Bibliotekarie

När en person drabbas av cancer, påverkas hela familjen. Många av de som drabbas är föräldrar till barn och ungdomar. I vården av en cancersjuk förälder möter sjuksköterskor patientens anhöriga, som kan vara i behov av stöd. Ungdomar befinner sig i ett känsligt utvecklingsstadium, och ungdomsåren präglas ofta utav osäkerhet och starka emotioner. För att bemöta och tillgodose behov hos ungdomar, krävs kunskaper om hur ungdomar upplever en förälders cancersjukdom. Syftet är att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med en förälder som drabbats av cancer. Ungdomar i denna studie definieras som personer i ålder tio till tjugo år. Metoden är en litteraturstudie där 8 kvalitativa artiklar har analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell. Resultatet av studien presenteras utifrån åtta teman: Att uppleva ett hot inför framtiden, att känna hopp inför framtiden, att leva i en vardag med en förändrad förälder, att vilja ta ansvar och underlätta, att vilja komma bort, att vilja veta och vara delaktig, att bli sedd och finna stöd och att utvecklas av erfarenheten. Studien visade att en ökad kunskap om ungdomars upplevelser i samband med en förälders cancersjukdom, kan ge sjuksköterskor en möjlighet att synliggöra ungdomars behov. Genom att möta ungdomar efter deras behov och ge ett individanpassat stöd, kan sjukvården underlätta för ungdomar i deras situation. Genom studien kan vi konstatera att det bör utformas riktlinjer kring hur sjukvården kan stödja ungdomar. Både patient och närstående bör få information om vanligt förekommande känslor, samt rådgivning för att finna olika former av stöd.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vad det betyder för gymnasie-ungdomar att ha mobiltelefoner, hur telefonen påverkar premisserna för dem att skapa sin identitet och orientera sig i sin vardag, hur de förhåller sig till privatliv och nätet samt vilka gemenskaper som blir tillgängliga via mobiltelefonen. Materialet består av en observation, sju kvalitativa intervjuer och fyra självreflekterande dagböcker som jag analyserat med hjälp av begreppen identitet och performativitet. I uppsatsen analyseras ungdomars upplevelse kring sitt privatliv på nätet och hur de lägger upp en selektiv bild av sig själva. Vidare analyseras hur ungdomar skapar strategier för att hålla sitt liv på internet dolt för vuxna i deras närhet och andra personer de inte vill ska ha tillgång till materialet de lägger upp. Här diskuterar jag också den dubbla stressen som ungdomar känner av att vara konstant nåbara men också rädda för att missa något. Uppsatsen belyser också gemenskaper på nätet och hur mobiltelefonen är en förutsättning för att unga ska kunna umgås med varandra. Här beskrivs även telefonen som ett socialt skydd, som kan hjälpa att undvika jobbiga situationer. Slutligen diskuteras hur ungdomarna skapar distans till vuxna genom att aktivt välja andra plattformar att röra sig på.

The aim of this bachelor thesis is to examine what expectations young adults have of the public library andthereby determine the relevance of the library guidelines, Påbarns och ungdomars villkor (2003), for young adults. The empirical data is gathered through focus group interviews consisting of 18 participants between the ages of 16 and 17. The conceptual framework for this study is based on Lee´s motivation model for customers in the public library (2007). The model focuses on three conditions for motivation: expectation, instrumentality and valence.The results reveal that young adults in this study have low expectations of the public library. They express little need for public library services because they see the possibility of finding the same things that the library offers through other alternatives, such as the Internet. Limitations consisting of library staff with no knowledge of what young people want, inadequate economic resources and the idea that the library is reserved as a quiet place are also reasons why the participants´ expectations of the public library are not high. The study also shows that the guidelines, På barns och ungdomars villkor (2003), are still relevant, but that there is a gap between them and the participants´ experience of the library. / Program: Bibliotekarie