Bakgrund: Fysisk inaktivitet är ett globalt hälsoproblem och världshälsoorganisationen, WHO, har beräknat att 81% av världens barn och ungdomar i åldern 5–17 år inte är tillräckligt fysisk aktiva. Specifikt gällande barn och ungdomar har fysisk aktivitet många positiva effekter. Dessa kan ses både på lång och kort sikt. Fysisk aktivitet har visat sig bidra till psykisk hälsa och en bättre upplevd livskvalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och välbefinnande hos elever i årskurs nio. Design och metod: Studien utfördes genom en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av pappersenkäter. Resultatet från enkäterna analyserades med kvantitativ metod. Resultat: Enkätstudien visar att pojkar har skattat ett högre välbefinnande änflickor och annan. Det gick inte att se ett signifikant samband mellan vardagsmotion och skattat välbefinnande. Gällande den fysiska träningen och det skattade välbefinnandet kunde ett statistiskt samband påvisas. Även vid sammanslagning av den skattade fysiska träningen samt vardagsmotionen kunde ett signifikant samband ses. Slutsats: Det är viktigt att uppmuntra elever till fysisk aktivitet samt att arbeta för att stärka deras self-efficacy, självförmåga för ett ökat välbefinnande.

No description available.

<p> </p><p>Syftet med denna studie är att med longitidunella data, där man följer samma individer över tid, från 2000-talet ta reda på om det finns en trend i psykisk ohälsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras på longitudinella data som inhämtats före 2000-talet och därför avser denna studie att delge fältet ny och aktuell kunskap då denna studie baseras på longitudinella data från 2004 och framåt. Vidare ämnar studien undersöka huruvida tonåringarnas familjesituation och nationellt ursprung påverkar en eventuell trend i den psykiska ohälsan samt om det föreligger någon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohälsa över tid och att flickor i större utsträckning än pojkar upplever psykisk ohälsa. Ingen av de övriga variablerna visade på någon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138). Resultatet visade heller inte på några interaktionseffekter. Då merparten av den svenska forskningen har koncentrerat sig på tvärsnittsdata finns det ett stort behov av fortsatta studier som baseras på longitudinella data.</p>

<p>Rågsved ligger i Söderort tillhörande Stockholms kommun och har en population på ca 10 000 invånare där hälften utgörs av utrikes födda och området har en hög segregation. För att kunna skapa ett lugnare och tryggare Rågsved har det öppnats ett litet poliskontor och ett fåtal poliser ska i första hand försöka komma i god kontakt med de som bor i området, främst med ungdomarna som bor och går i skolan i Rågsved. Vidare samverkar de med skola och andra myndigheter i Rågsved för att förbättra den problematiska situationen. Således är syftet med denna studie att undersöka hur ungdomar boendes och studerandes i Rågsved förhåller sig till det nya poliskontoret och vad den ökade polisära närvaron har inneburit för ungdomar som går i Rågsvedsskolan. För att kunna besvara frågeställningen utförs semistrukturerade intervjuer med 11 killar som studerar vid Rågsvedsskolan. Den teoretiska bakgrunden för studien är Beckers och Goldbergs stämplingsteorier som kortfattat går ut på att avvikelse är något som definieras av samhället på ett sådant sätt att sociala grupper skapar avvikelse genom att upprätta de regler vars överträdelse utgör avvikelsen och sedan tillämpa dessa regler på vissa personer och beteckna dem som utanförstående.  Processen är själva stämplingen med upprepade negativa reaktioner från signifikanta andra som sammantaget leder till en omdefinierad självbild hos personen som blir än mer negativ än vad den dittills varit. Således orsakas inte brottslighet av sociala förhållanden utan definieras av dessa. Teorierna används senare i studien för att lyfta fram hur stor stämplingseffekt polisen har på ungdomar i Rågsved och om denna, ifall att den existerar, är märkbar hos de elever som har intervjuats. I resultat- och analysdelen framkommer att poliskontoret i Rågsved delvis skapar en trygghetskänsla för många i området, men att vissa av ungdomarna känner sig utpekade att leva i ett problematiskt område. Det påvisas att polisen egentligen bara är en del av ett system av stämpling där även media har en stor roll i ungdomarnas självbild. Några anspråkslösa förslag från min sida är att lyfta fram elevers goda sidor istället för att påtala de negativa, införliva föräldrarna mer i ungdomarnas skolgång samt öka skolpersonalen auktoritet genom ett minskande av polisiär inblandning i de fall personal kan lösa situationer som inte är av grov kriminell karaktär. Framtida forskning borde fokusera på media och polisens roll i denna spiral och även väva in skolans sätt att arbeta.</p>

<p>Denna undersökning handlar om hur man inom socialtjänsten arbetar alkoholpreventivt när det gäller folköl och ungdomar i fyra olika kommuner. Syftet var att ge exempel på metoder som används i det alkoholpreventiva arbetet gällande ungdomars tillgång på folköl samt att belysa resultaten av en provköpsstudie gjord i Värmdö kommun.</p><p>För att nå detta syfte använde jag mig av en mixad metod. Jag hargjort kvalitativa forskningsintervjuer samt en kvantitativ provköpsstudie. Jag har genomfört intervjuer med personer i fyra olika kommuner. Resultaten från intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering, jag har även gjort en faktauppställning för att få en överskådligare bild över de metoder som används. Resultaten har analyserats med hjälp av alkoholpolitisk historia samt preventions och moralbegrepp. Undersökningens resultat visar att samarbete och information är två bärande teman i kommunernas arbete. Att bygga nätverk mellan olika berörda personer så som handlare och föräldrar samt mellan olika myndigheter är viktiga delar i preventionsarbetet. Att informera handlaren och dess personal görs med hjälp av utskick till handlaren samt genom regelbundna besök. I detaljhandelsutbildningar informeras handlare och dess personal om det egna ansvaret samt ungdomars attityder och inställningar till alkohol.</p>

No description available.

<p>Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda på vad socialarbetare anser vilka faktorer som påverkar ungdomar i åldern 13-19 år att hitta ut ur sin depression. Syftet var även att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte ställdes följande frågor: Vilka metoder använder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonåringar som har depression? Hur hjälper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? På vilket sätt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssätt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultaten analyserades utifrån ett kognitivt, systemteoretiskt och nätverks perspektiv. Resultaten i studien visar att det är flera olika faktorer som påverkar ungdomen att komma ur sin depression. Dessa är att socialarbetaren skapar god kontakt och ger uppmärksamhet till ungdomen och att föräldrarna får stöd och hjälp att samspela med den deprimerade ungdomen. Socialarbetarna använder olika arbetsmetoder för att uppnå detta.</p>

<p>The purpose of this study is to get increased knowledge of young people and their experience and thoughts about existential questions, and if the adults in Junior highschool take them into consideration. Our purpose to look at the result in a gender perspective was also a part of this work. Our starting point is the theory of youth, their existential questions and the importance of their identity-work in the late modern society. We interviewed six youth at the age of 15-16. We used hermeneutic theory to analyse the text. The result indicates that the common existential everyday questions among the youth where; Friends, family, future, love and grades. Girls existential questions included relations and the boys questions was more about future-projects. The study also indicates the schools lack of interest in youth identity-work and theirs existential questions.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur socialtjänstens lokala förebyggare i Uppsala kommun arbetar med ungdomar i åldern 12-16 år gällande droger. Studien är begränsad till fyra, av kommunen prioriterade, stadsdelar i Uppsala kommun. Förhoppningsvis kan studien bidra till ökad kunskap om, och diskussion kring, det förebyggande arbetet med ungdomar gällande droger. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades med hjälp av tidigare forskning visade att de lokala förebyggarn arbetar på flera nivåer, strukturell-, grupp-, och individnivå. Det strukturella arbetet innebär bland annat att skapa kontaktytor och kontaktnät, samt att vara ansvarig för områdesgrupper. Detta sker främst i samverkan med andra aktörer såsom föräldrar, skola, fritidsgård, föreningsliv och kyrka. På gruppnivå arbetar de både med föräldrar och ungdomar, samt andra professionella. Individuella samtal syftar till att ge ungdomar och föräldrar råd och stöd. När det gäller droger visar studien att droger inte upplevs vara ett stort aktuellt problem bland högstadieungdomarna.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att studera bosniska ungdomars upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige. Studiens frågeställning var: Hur beskriver ett mindre urval bosniska ungdomar sin upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige i de två kulturella världar de lever i - den svenska och den bosniska? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fyra ungdomar – två flickor och två pojkar i åldern 15 – 19 år. Samtliga ungdomar är födda i Bosnien och kom till Sverige i början av 90-talet på grund av kriget i Bosnien. Ungdomarna befann sig i olika faser när det gäller deras etniska identitet. De beskrev att de anpassar sitt beteende beroende på vilken etnisk grupp de umgås med. Ungdomarna hade ett blandat umgänge, men tre ungdomar umgicks mer med invandrare än med svenskar. Ungdomarna uppgav få exempel på upplevd diskriminering och beskrev sig själva som ”integrerade”, men i deras utsagor fanns motsägelser. Studiens resultat analyserades utifrån en hermeneutisk forskningsansats med dialektisk genomgång av insamlat material. Analysverktygen var social konstruktivism och rollteori. Begrepp som användes som analysverktyg var etnisk identitet, ”vi och dom” och diskriminering. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.</p>