<p> </p><p>Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie av sex gymnasieelevers tankar kring förberedelsen inför vuxenblivandet samt skolans och familjens vägledande betydelse i denna process. Ungdomarnas verklighet stödjer de senmoderna teorierna om att dagens ungdomar försenas i sitt vuxenblivande i och med att studietiden har förlängts och därmed försenas även inträdet i arbetslivet. Ur samtalen med dessa ungdomar får vi inte bilden av att familjen och därav traditionen spelat ut sin roll, så som de senmoderna teoretikerna menar. Tvärtom framkommer det tydligt att familjen fortfarande innehar den centrala vägledande rollen i dessa ungdomars liv och leverne. Skolans roll i respondenternas förberedelse inför steget efter gymnasiet är inte samstämmig, då individualismen präglar några av informanterna, som ger uttryck för en mer långtgående individualiserad syn på sitt vuxenblivande. Detta resulterar i att dessa ungdomar starkt betonar sitt eget individuella ansvar framför skolans vägledande betydelse. Resultatet av denna studie visar att dessa ungdomar har bristande kunskaper vad gäller den praktiska delen i samhällssystemet samt att deras kunskapsnivå skiljer sig åt beroende på vilka kurser av ämnet samhällskunskap de har läst. Det är tydligt att de som har läst samhällskunskap C besitter mer kunskaper kring det praktiska i samhället. Som blivande samhällskunskapslärare anser vi att eleverna har rätt till denna kunskap oavsett gymnasieprogram, därav borde en obligatorisk kurs som belyser det praktiska aspekterna av samhällssystemet införas under det sista året på gymnasiet.</p><p> </p>

<p>Under ungdomsåren sker en psykologisk och mental mognad som gör den unge individen kapabel att ifrågasätta sin identitet. Det identitetssökande som då tar sin början är en omfattande process. I takt med att individen frigör sig från familjen får jämnåriga en allt större betydelse för identitetsutvecklingen.Syftet med arbetet är att redogöra för hur några ungdomar beskriver sig själva och sina relationer till kamrater.Jag har intervjuat 10 par ungdomar i åldern 15 - 16 år och resultatet av min undersökning visar att kamrater har stor betydelse för hur de uppfattar sig själva. Ungdomarna ser kamrater som något självklart och till viss del är man någon tillsammans med sina kamrater.</p>

<p>Ungdomspolitik och ungdomars möjligheter till inflytande i samhället har varierat under det gångna seklet. På 1990-talet drabbades ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa ungdomar allt senare träder in i det svenska demokratiska samhället. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt längre ger det en förlängd ungdomstid. Nyckeln till inflytande i samhället går via arbetet. De traditionella politiska vägarna att utöva inflytande accepteras inte av dagens ungdomar. Delar av viktiga styrdokument redovisas som ett stöd för att elevers inflytande i grundskolan ska beaktas. Jag undersöker även inflytandet för elever i år nio. Enkätundersökningen svarar på frågor om inflytande vid två skolor. Dessa skolor jämförs med varandra i vissa avseenden. En jämförelse mellan mina resultat och skolverkets resultat från 1997 görs i diskussionsdelen. Tyvärr, visar mina resultat på ett mindre inflytande än vad skolverket presenterade. Utgångspunkten i detta arbete har varit att betrakta ungdomar som en social kategori både i samhället och i skolan. Jag har även ställt frågor om begreppet demokrati och intresse för politik i min undersökning. Svaren var blandade, allt ifrån kreativa idéer till inga associationer alls.</p>

<p>Antologin berör barns och ungdomars identiteter och livsvillkor med utgångspunkt i vad de har att berätta om sin vardag. I alla studier används ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv som kompletteras med olika teorier om människors beteenden. Vi utgår från människans inneboende sociala beteende, det vill säga att alla människor är sociala och skapar mening i livet genom interaktion med andra. Våra fem studier behandlar skolan, fritidsgården, festen och alkoholen som olika socialisationsarenor där interaktion med andra människor sker är alkohol en socialiserings arena?.</p><p>Andreas undersöker ungdomars kunskap om och attityder till droger och skolans möjligheter att förankra ett större motstånd till droger. Katerinas bidrag berör fritidsgårdens betydelse för ungdomar i förhållande till hur de skapar sina identiteter och en god självkänsla. Anna har undersökt barns kunskap om känslor och hur detta kan medverka till skapandet av självkänsla och identitet. Minnas del behandlar unga tjejers livsvillkor i ett område starkt präglat av droger, kriminalitet, våld och vapen. Jennie skriver om hur ungdomar använder festandet som ett sätt att skapa olika identiteter och tillhörighet till kamratgruppen.</p>

<p>Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av självskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner får för medlemmarnas identitetsskapande på ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. Två diskurser har identifierats och döpts till ”naturlighetsdiskurs” och ”onaturlighetsdiskurs”. Inom dessa konstrueras självskadebeteende på skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan båda diskurserna. Resultatet visar att medlemmarna växlar mellan att konstruera självskadebeteendet som en naturlig teknik för ångesthantering och som något äckligt och onormalt, vilket resulterar i ett antal konflikter och stora konsekvenser för medlemmarnas identitetsskapande. Detta då diskurserna medför att medlemmarna växlar mellan att se på sig själva som unika, starka och normala, och som svaga, ensamma och onormala. Resultatet visar även på en stor komplexitet vad gäller förhållandet mellan självskadebeteende och självmord.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>Linnéuniversitetet</p><p>Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap</p><p>Pedagogik med inriktning mot ungdoms -</p><p>och missbruksvård, Examensarbete 15hp</p><p> </p><p><strong>Titel                                    </strong>BEMÖTANDE OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED UTAGERANDE BETEENDE – ur ett könsteoretiskt perspektiv<strong></strong></p><p><strong>Engelsk titel                       </strong>Encounting and treatment of adolescents with conduct disorder – from a gender theoretical perspective </p><p><strong>Författare                          </strong>Ellinor Cronzell, Catherine Åkesson</p><p><strong>Handledare                        </strong>Henrik Nilsson</p><p><strong>Datum                                </strong>Mars 2010</p><p><strong>Antal sidor                         </strong>48</p><p><strong>Nyckelord                          </strong>Utagerande beteende, ungdomar, kön, Statens institutionsstyrlese, bemötande, behandling.<em></em></p><p>Studiens syfte är att studera hur yrkesverksamma på SiS särskilda ungdomshem beskriver sina erfarenheter av bemötande och behandling av ungdomar med utagerande beteende. Studien syftar även till att belysa vilken roll könet har i behandlingsarbetet. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för att besvara studiens frågeställningar. Intervjuerna tolkades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och problematiserades utifrån Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv samt ett könsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att ett respektfullt bemötande är viktigt för att bygga upp en god relation till ungdomarna. Att en god förebild i kombination med specifika behandlingsmetoder ger ungdomarna verktyg att själva skapa strategier för att hantera det utagerande beteendet. Vidare redovisas en komplex bild av hur traditionella föreställningar om kön påverkar yrkesverksammas sätt att bemöta och behandla. Slutsatser som dras är att yrkesverksamma strävar efter att undvika fysisk styrka för att få slut på ett utagerande beteende oavsett den unges kön.</p>

<p>Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjänst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att därigenom undersöka om- och hur samverkan myndigheterna emellan kan förbättra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgått ifrån den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med två representanter ifrån varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ledorden struktur, styrning och samsyn ofta är frånvarande i det vardagliga samverkansarbetet samt att informanterna efterlyser tydlighet och riktlinjer i detsamma. Samverkan bygger istället ofta på informationsutbyte och personliga kontakter emellan de enskilda professionella. Resultatet visar vidare att de professionella vill samverka och menar att tidigare upptäckt av barn som far illa och ett förbättrat helhetsperspektiv kring individen, är potentiella profiter vid fungerande samverkan.</p>

<p>Syftet var att undersöka hur eleverna på en högstadieskola använder sina datorer, både till social kommunikation och till skolarbete och hur tekniken</p><p>påverkar dem.</p><p>I studien har vi tillämpat kvalitativ metod kombinerat med en kvantitativ undersökning. Det empiriska materialet har huvudsakligen samlats in genom personliga intervjuer och observationer. Vi har även använt en webbaserad enkät.</p><p>Eleverna på den undersökta skolan har i projektets inledande fas anammat den tilldelade datorn på ett effektivt sätt. Nya möjligheter till social interaktion och studiesätt har öppnat upp sig. Eleverna har till stor del implementerat datorn i sitt dagliga liv, datorn fungerar som ett gränsöverskridande multiverktyg både inom skolvärlden och i den privata sfären. I våra intervjuer visade det sig att eleverna brukar ha med sig datorn hem, och de påpekade även att det var lättare att utföra skolarbeten hemifrån. Skolmiljön och fritiden smälter samman och ur detta bildas en ny form av lärande. Det dominerande kommunikationssättet bland eleverna är via IM-klienten Msn. Med den kan de förena både nytta och nöje lättare då kommunikationen sker i realtid. Detta kommunikationsmedel har dock inte ersatt den fysiska sociala interaktionen, utan existerar som ett väl använt komplement.</p>

<p>Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett folkhälsoproblem </p><p>som kräver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att </p><p>beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att främja en god psykisk hälsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvästra Sverige. Kvalitativ analys användes som </p><p>analysmetod där skolans insatser och skolans samarbeten </p><p>bildade två huvudkategorier med fyra underkategorier. </p><p>Skolans insatser var de arbetssätt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som användes av skolans olika aktörer för att främja elevernas hälsa. Skolans samarbeten innefattade de samarbeten skolan hade med utomstående aktörer som en hjälp i arbetet till en god psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Resultatet visade att skolorna arbetade med socialt stöd på flera sätt. Det förekom samarbeten med verksamheter och personer utanför skolan. Tid, pengar och ett bristande nätverk ansågs vara hinder som begränsade arbetet. En undersökning på hur barn och ungdomar upplever det sociala stödet i skolor skulle vara av intresse i en framtida studie.</p>

<p>Vid Högskolan i Halmstad producerades våren 2008 en informations-/dokumentärfilm om</p><p>rattonykterhet, ”Farväl Lillebror – två olyckor, två livsöden”. Syftet med denna studie är att ta reda på hur filmen tas emot av dess huvudsakliga målgrupp: ungdomar i gymnasieåldern. Studiens frågeställningar är: 1) Vilka reaktioner skapar filmen Farväl Lillebror hos våra informanter?, 2) Hur resonerar våra informanter kring alkohol och bilkörning, med utgångspunkt i filmen Farväl Lillebror? och 3) Vad tycker våra informanter om att använda film som ett redskap för att nå ut med information om rattfylleri? Studiens empiriska material har genererats genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 15 ungdomar, uppdelade i fyra könshomogena grupper, från två gymnasieskolor i Halmstad. Resultatet visar att samtliga ungdomar blev berörda och kunde relatera filmens innehåll till sin egen livsvärld, och de uppgav att filmen</p><p>gav dem insikt om rattfylleri som samhällsproblem. Studien visar även att det är individuella faktorer och egenskaper som påverkar avkodningen av filmen. Sammantaget tyckte ungdomarna att film var en lämplig kommunikationskanal för att sprida information om rattfylleri.</p>