<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieungdomars attityd till teater i allmänhet och Uppsala stadsteater i synnerhet, för att försöka få en bättre bild av hur marknadsföringen motungdomar skulle kunna utformas.</p><p>Det teoretiska ramverket berör attityder, och marknadsföring mot ungdomar. De verktyg somanvänts är en intervju med en del av Uppsala Stadsteaters marknadsavdelning, enfokusgruppsintervju med nio gymnasieelever samt en enkätundersökning med 161gymnasieelever. Attityden till teater i allmänhet och Uppsala Stadsteater i synnerhet var relativt god blandUppsalas gymnasieungdomar. 58 procent av respondenterna har någon gång besökt UppsalaStadsteater.</p><p>De som deltog i fokusgruppsintervjun ansåg att Uppsala Stadsteater bör ha tydligareinformation om vad pjäserna handlar om och synas mer. Uppsala Stadsteater bör satsa mer på marknadsföring som riktar sig direkt till ungdomar. Detta kan till exempel göras genom att öka informationen kring rabattkort och genom att göra trailers av pjäserna som går på teatern och presentera dem på Facebook och Youtube.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieungdomars attityd till teater i allmänhet ochUppsala stadsteater i synnerhet, för att försöka få en bättre bild av hur marknadsföringen motungdomar skulle kunna utformas.Det teoretiska ramverket berör attityder, och marknadsföring mot ungdomar. De verktyg somanvänts är en intervju med en del av Uppsala Stadsteaters marknadsavdelning, enfokusgruppsintervju med nio gymnasieelever samt en enkätundersökning med 161gymnasieelever.Attityden till teater i allmänhet och Uppsala Stadsteater i synnerhet var relativt god blandUppsalas gymnasieungdomar. 58 procent av respondenterna har någon gång besökt UppsalaStadsteater. De som deltog i fokusgruppsintervjun ansåg att Uppsala Stadsteater bör ha tydligareinformation om vad pjäserna handlar om och synas mer.Uppsala Stadsteater bör satsa mer på marknadsföring som riktar sig direkt till ungdomar. Dettakan till exempel göras genom att öka informationen kring rabattkort och genom att göra trailersav pjäserna som går på teatern och presentera dem på Facebook och Youtube.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet var att ta reda på om det finns ett mönster i hur Uppsalas idrottande ungdomar konsumerar alkohol.</p><p>Frågeställningar:</p><p>• Följer alkoholkonsumtionen inom idrotten ett könsmönster?</p><p>• Spelar den sociala tillhörigheten roll för alkoholkonsumtionen för idrottare?</p><p>• Skiljer sig alkoholkonsumtionen mellan individuella idrottare och idrottare i lag?</p><p>• Finns det ett samband mellan olika typer av idrotter och idrottarnas alkoholkonsumtion?</p><p>Metod</p><p>I arbetet användes både en kvantitativ metod via enkätsvar och en kvalitativ metod via intervjuer. Målgruppen avgränsades till aktivt idrottande ungdomar som läser idrott på gymnasiet. I de allra flesta fall gick ungdomarna i årskurs två på gymnasiet. Undersökningarna gjordes på fyra gymnasieskolor i Uppsala under lektionstid inom idrottsämnet.</p><p>Resultat</p><p>Idrottarna drack alkohol oftare än genomsnittet för samma åldersgrupp (17-18 års ålder). Den sociala bakgrunden hos idrottare spelade en liten roll för individens dryckesvanor. Däremot spelade könstillhörigheten en stor roll. Lagidrottarna drack alkohol i större utsträckning än individuellt aktiva och idrotter med påtagliga kampmoment var överrepresenterade då det gällde hög alkoholkonsumtion. Idrottsrörelsen var inte en vanlig inkörsport för alkoholdebutanter och få av idrottarna hade konsumerat alkohol i nära anknytning till sitt idrottande.</p><p>Slutsats</p><p>Det fanns tydliga mönster för idrottarnas konsumtion av alkohol. För att motarbeta alkoholkonsumtion inom idrotten är det viktigt med vuxennärvaro samt information om alkoholens idrottsligt negativa verkningar.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolår 9. Frågeställningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det några skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför är de fysiskt aktiva på sin fritid och finns det några skillnader mellan könen? Föreligger några skillnader mellan könen i aktivitetsgrad?</p><p>Metod</p><p>Studien utfördes med elever i skolår 9 på två högstadieskolor i Västervik. Resultatet bygger på 113 flickors och 126 pojkars enkätsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktär. Resultaten sammanställdes och bearbetades i Excel samt i statistikprogrammet SPSS.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visade att ungdomarna främst utövade aktiviteter som inte var föreningsbundna, till exempel promenader, jogging och styrketräning. Mer än hälften var medlemmar i en idrottsförening. Detta resultat kan te sig motsägelsefullt. En möjlig förklaring till detta kan vara att flera ungdomar är aktiva i mer än en aktivitet, det vill säga att de kombinerar en föreningsbunden aktivitet med en eller flera aktiviteter som de själva kan utöva på sin fritid. Aktivitetsvalen skiljde sig åt mellan könen då pojkarna utövade mer föreningsidrott än flickorna. Studien visade vidare att ungdomarna främst var fysiskt aktiva på sin fritid för att det var kul samt för att förbättra konditionen. Flickorna angav även att de var aktiva för att hålla vikten och pojkarna angav att de var fysiskt aktiva för att bygga muskler. Det fanns en signifikant skillnad mellan könen i aktivitetsgrad då pojkarna var fysiskt aktiva på en högre ansträngningsnivå än vad flickorna var. 43 procent av ungdomarna nådde inte upp till de statliga rekommendationerna för fysisk aktivitet. Cirka hälften av alla ungdomar trodde att de skulle vara mer fysiskt aktiv på sin fritid om det fanns ett större utbud av aktiviteter. Främst efterfrågades dans och friidrott.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen av min undersökning är att ungdomar är fysiskt aktiva på sin fritid men aktivitetsgrad, val av aktivitet och varför man är fysisk aktiv på sin fritid skiljer sig åt, både inom och mellan könen.</p>

Denna undersökning handlar om hur man inom socialtjänsten arbetar alkoholpreventivt när det gäller folköl och ungdomar i fyra olika kommuner. Syftet var att ge exempel på metoder som används i det alkoholpreventiva arbetet gällande ungdomars tillgång på folköl samt att belysa resultaten av en provköpsstudie gjord i Värmdö kommun. För att nå detta syfte använde jag mig av en mixad metod. Jag hargjort kvalitativa forskningsintervjuer samt en kvantitativ provköpsstudie. Jag har genomfört intervjuer med personer i fyra olika kommuner. Resultaten från intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering, jag har även gjort en faktauppställning för att få en överskådligare bild över de metoder som används. Resultaten har analyserats med hjälp av alkoholpolitisk historia samt preventions och moralbegrepp. Undersökningens resultat visar att samarbete och information är två bärande teman i kommunernas arbete. Att bygga nätverk mellan olika berörda personer så som handlare och föräldrar samt mellan olika myndigheter är viktiga delar i preventionsarbetet. Att informera handlaren och dess personal görs med hjälp av utskick till handlaren samt genom regelbundna besök. I detaljhandelsutbildningar informeras handlare och dess personal om det egna ansvaret samt ungdomars attityder och inställningar till alkohol.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda på vad socialarbetare anser vilka faktorer som påverkar ungdomar i åldern 13-19 år att hitta ut ur sin depression. Syftet var även att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte ställdes följande frågor: Vilka metoder använder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonåringar som har depression? Hur hjälper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? På vilket sätt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssätt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultaten analyserades utifrån ett kognitivt, systemteoretiskt och nätverks perspektiv. Resultaten i studien visar att det är flera olika faktorer som påverkar ungdomen att komma ur sin depression. Dessa är att socialarbetaren skapar god kontakt och ger uppmärksamhet till ungdomen och att föräldrarna får stöd och hjälp att samspela med den deprimerade ungdomen. Socialarbetarna använder olika arbetsmetoder för att uppnå detta.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialtjänstens lokala förebyggare i Uppsala kommun arbetar med ungdomar i åldern 12-16 år gällande droger. Studien är begränsad till fyra, av kommunen prioriterade, stadsdelar i Uppsala kommun. Förhoppningsvis kan studien bidra till ökad kunskap om, och diskussion kring, det förebyggande arbetet med ungdomar gällande droger. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades med hjälp av tidigare forskning visade att de lokala förebyggarn arbetar på flera nivåer, strukturell-, grupp-, och individnivå. Det strukturella arbetet innebär bland annat att skapa kontaktytor och kontaktnät, samt att vara ansvarig för områdesgrupper. Detta sker främst i samverkan med andra aktörer såsom föräldrar, skola, fritidsgård, föreningsliv och kyrka. På gruppnivå arbetar de både med föräldrar och ungdomar, samt andra professionella. Individuella samtal syftar till att ge ungdomar och föräldrar råd och stöd. När det gäller droger visar studien att droger inte upplevs vara ett stort aktuellt problem bland högstadieungdomarna.

Society and Identity- Developments and Challenges in Swedish Youth Politics in the 1990´s. There are many ways to describe and value young people’s interest and engagement in politics. While some defend extraparliamentarian activism as an important road to political engagement, others stress the need for young people to become familiar with the political system. These two contradictory views express a common concern for the importance of involving the young in the political process – this is an issue that the system has to deal with. Should the established political system affirm the youths’ active participation and desire to make a change? Is it possible to do this without a loss of respect for democracy? Is it possible to develop democracy without changing it radically Behind these questions, lies the deeper question about how the established democratic system, in practice in the state and municipalities, handle a) the political involvement of youths and b) the transmission of democratic values to new generations. Furthermore, these questions are based on the fundamental assumption that a democratic culture can only be communicated and upheld through processes of political socialization, where norms, knowledge and values are passed on from one generation to the next. In order for this particular kind of communication to succeed, it is crucial that people see their citizenship in a democratic society as an important part of their identity. One of the main functions of the democratic political system is to create and uphold identities and attitudes that are intimately connected to the system itself. Therefore, the political institutions are central actors in the communication process of political socialization. Communication is a paradoxical concept. It is a human activity that everyone is involved in, but few can define unambiguously. Professor James Carey, who analyses the concept in Communication as culture, essays on media and society (1989), introduced the idea of communication as ritual. Although broad in meaning, this definition highlights communication as central in the construction of both society and identity. Society exists and works through the communication between people and because we learn the codes of interaction that exist in the societal context: But, whatever the details of the production and reproduction of social life, it is through communication, through the intergraded relations of symbols and social structure, that societies, or at least those with we are most familiar, are created, maintained, and transformed. In this dissertation, the notion that communication is pivotal in the formation of both society and identities, is fundamental. Communication is the core of democratic development and the passing on of democratic values from one generation to the next. Political socialization is a question of communication processes. Objective and research questions The objective of this dissertation is to investigate how the main actors in the Swedish political system; the state and the municipalities, deal with processes of society- and identity formation. This is achieved through an analysis of the perspectives on political socialization that are expressed by these actors in youth politics in the 1990’s. Three main research questions are central in this dissertation: Do the state and the municipalities understand their role in the process of political socialization as mainly hierachical or interactive? How is the role of the youth construed by these actors? Are they seen as active or passive in the process of political socialization? Do these actors regard political socialization chiefly as a matter of continuation or as development? Over the years, political socialization research has generated different views on the youth, democracy development and the political system. Early research tended to regard the youth as a passive group in a hierarchical political system that acted mainly on behalf of it’s own preservation. This perspective saw political socialization as a matter of teaching the young to assimilate to the existing political system. Later research has shown that the process is more interactive than was previously thought: youths are influenced, but at the same time they also influence others. This shift in perspective raises questions of how the political system construes the process of political socialization, it’s own role in this process, the role the youth and ultimately; how democracy best can be developed. Conclusion The findings of the different studies in this dissertation show an overwhelmingly hierarchical construal of political socialization by the state and the municipalities. The idea of interactivity and development, advocated by later research, is only visible in some of the municipalities. Furthermore, youths are considered as having some political awareness, but this awareness needs to be cultivated through teaching. Therefore, youths are seen as passive receivers in the communicative process of political socialization – and not as active participants. At the same time, –on a rhetorical level–both the state and the municipalities express an ambition to create possibilities for youths to take responsibility and to find their own organizational solutions for political engagement. However, this dissertation also shows that this ambition is nowhere matched by any willingness to change the existing system, if that is what is required in order for the youth to develop own organizational solutions. The state regards the process of political socialization from a perspective of continuation and conservation. Youths are therefore mainly seen as a problem until they have reached a level of political awareness that allows them to function within the existing political system. The municipalities wants to get involved in the political socialization of youths through their “youth-councils”, but it is obvious that the main perspective is one of socialization into the existing political system. In order to be able to participate and have influence on decision-making, youths have to learn the form and the language required by the existing political system. It is not, according to the municipalities, the system that needs to change. The state and the municipalities consider youths as mouldable object that also have the ability to participate and shape society. When the states and municipalities’ assumptions about the youth’s political interests and enthusiasm do not correlate to the youth’s, the process of identity-formation becomes paradoxical. A hierarchical system meets young people who do not want to interact with the system. A system aimed at its own continuation and preservation of the existing order, that mainly aims to teach youths to fit into the system, will meet youths who want to create new forms of organizations. Therefore, when the state and municipalities in the ambition of socializing youths into the political system, shut the door to real participation and influence that would mean actual change and development, it is perhaps not so surprising that some youths canalize their political commitment through extraparliamentary activism. On a rhetorical level everyone applauds ideas of development of the political system. But in reality, the state and the municipalities regard this development as challenging when the suggested changes threatens the established order.

No description available.