Stressymtom hos ungdomar, och bland dem främst unga tjejer, har ökat markant de senaste 20 åren och utgör idag ett stort hälsoproblem. Inom ramen för ett projekt mot stress i gymnasieskolan under år 2006 fick elever med självrapporterade stressymtom prova på metoden expressivt skrivande. Föreliggande studie bygger på det textmaterial som nio ungdomar lämnade in, där tjejer utgjorde en stor majoritet. Syftet med studien var att djupare förstå innebörden av ungdomars stress samt att undersöka hur processen ser ut när de använder metoden expressivt skrivande. Två stora områden som upptog deltagarna var relationer i familjen samt olika former av krav på prestation. Det är tydligt att föräldrarna har en fortsatt stor betydelse för dessa ungdomar på väg mot vuxenlivet. Skrivprocessen varierade för de deltagande ungdomarna. En bearbetning av svåra och/eller stressande händelser bedöms dock ha skett hos flertalet. Expressivt skrivande bedöms kunna vara en meningsfull intervention mot stress. I de fall ungdomar mår mycket dåligt kan man dock inte utgå från att expressivt skrivande är tillräckligt. Vidare forskning krävs för att mäta effekten av denna typ av intervention.

SAMMANFATTNING: Människor tvingas fly ifrån sina hemländer på grund av våld för att söka säkerhet någon annanstans. Att människor lämnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. Människor flyr från förföljelse, fattigdom, svält eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner människor på flykt runt om i världen och nära hälften av dessa är barn. Av de barn som befinner sig på flykt är de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja. Då de ensamkommande asylsökande ungdomarna är i behov av särskilt skydd. Under 2003 var de flesta ensamkommande ungdomar i Sverige från Somalia, Irak, Serbien och Montenegro. Vårt syfte är att få ökad förståelse för ensamkommande ungdomars upplevelser av hur deras identitet formats i hemlandet och senare i mottagarlandet i samspel med människor i sin omgivning. Samt vilken betydelse asylprocessen och tidigare trauman har haft för ungdomarnas personliga identitetsutveckling. De faktorer som berörts som viktiga för ungdomens personliga identitetsutveckling är förluster, boende, ovisshet, familjeåterförening och nätverk samt språket.Vi har valt att göra en explorativ studie som innefattar kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem ensamkommande ungdomar. Resultatet i form av empiri och analys har utförts utifrån tidigare forskning och från Cullbergs kristeori samt relevanta begrepp som etnicitet och identitet utifrån symbolisk interaktionism. Studien har visat att samtliga ungdomar upplevt att den ovisshet de levt i under asylprocessen samt tidigare trauman har påverkat dem mycket både psykiskt och fysiskt. De ungdomar vi har intervjuat upplever alla att de idag har en ny personlighet efter att ha fått uppehållstillstånd. Den nya identiteten har enligt ungdomarna påverkats bland annat av föräldrarnas uppfostran och de nya människor de möter i mottagarlandet samt av de nya miljöerna ungdomarna befinner sig i.

Diskussionen kring homosexuellas lämplighet som föräldrar och deras rätt att bilda familj är nu aktuell i samhällsdebatten. Trots att det idag finns lagstiftning som jämställer homosexuellas och heterosexuellas rättigheter att bilda familj genom exempelvis provrörsbefruktning och adoption finns negativa röster om detta. Syftet med studien var att undersöka attityder hos högstadieungdomar i årskurs 9 vid tre skolor, i frågor om homosexuellas rätt att bilda familj och om det kan vara kopplat till attityder till homosexuella generellt. Dessa attityder studerades i förhållande till könstillhörighet och social klass. Målgruppen valdes utifrån att ungdomar i den åldern ifrågasätter föräldrarnas påverkan och skapar sig egna värderingar. En inblick i detta kan lägga fokus på att även vuxna bör reflektera över sina attityder kring dessa frågor då barn och ungdomar i stor utsträckning påverkas av vuxna. Uppsatsens primärdata har insamlats genom enkätundersökning i kontaktade skolor under vecka 48, 2007. Undersökningen utfördes med kvantitativ forskningsmetod och elevenkäten bestod av 25 flervalsfrågor med slutna svar. Resultaten visade att elevernas könstillhörighet har betydelse för attityder till homosexuellas rätt att bilda familj. I de undersökta skolorna var flickorna mer accepterande än pojkarna, både till homosexuella generellt och till deras rätt att bli föräldrar. Om detta beror på verkliga skillnader i attityder mellan könen eller om flickorna i högre grad än pojkarna svarar vad som anses som ”politiskt korrekt” är svårt att avgöra. I denna studie konstaterades att könstillhörigheten har betydelse medan elevernas sociala klasstillhörighet inte hade någon påverkan för acceptansen till homosexuella och deras familjebildande.

Ungdomars aggression kan få negativa konsekvenser både för dem själva och för omgivningen genom olika former av destruktivt och störande beteende. Det behöver inte vara våld och hot utan även mobbing, snatteri och skolk. Hur ska vi inom socialt arbete på bästa sätt bemöta utagerande, aggressiva ungdomar? Aggression Replacement Training (ART) är en evidensbaserad metod inspirerad av Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilken används i arbete med ungdomar som påvisar ett utagerande beteende. ART består av tre komponenter; interpersonell färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralisk färdighetsträning. Sammantaget innefattar dessa tanke, känsla och handling vilket är kärnan inom KBT. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar som genomgått ART har upplevt metoden samt att få ett vidare perspektiv på upplevelser av ART- programmet genom intervjuer med ungdomarnas ART- instruktörer. Tillvägagångssättet bestod av en genomgång av tidigare forskning samt relevanta teorier gällande ART. Vidare tillämpades halvstrukturerade intervjuer vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys och meningstolkning. Resultatet visade på positiva upplevelser hos både ungdomar och deras ART- instruktörer. Praktiska övningar såsom hemuppgifter och rollspel var något som visade sig vara bra. ART- instruktörerna upplevde metoden som enkel och lättförståelig. Ungdomarna hade förändrats i sitt sätt att hantera ilska, bland annat genom att de tagit till sig lämpliga tekniker i samband med ilskekontrollträningen samt lärt sig nya sociala färdigheter genom den interpersonella färdighetsträningen. De tycktes även ha utvecklat ett mer moget och moraliskt tankesätt. Programmet verkade ha inneburit en vändpunkt för intervjupersonerna i och med att det hade skett en märkbar förändring i deras beteende efter att ha genomgått ART. Nyckelbegreppen visade sig vara lugn och kommunikation.

Detta är en undersökning kring ljudboken som pedagogiskt verktyg. En enkätundersökning har gjorts bland 66 gymnasieelever, samt en intervjustudie med tre lärare. Lärarna undervisar i språk på gymnasiet. Frågeställningarna för denna uppsats var: • Vilken attityd har elever och lärare till ljudboken? • I vilken utsträckning och hur används ljudboken i undervisningen på gymnasiet? • Hur väl förstår eleverna innehållet genom att lyssna på en ljudbok? Resultatet visar bland annat att majoriteten av eleverna i undersökningen använder ljudboken i väldigt liten omfattning eller aldrig har använt den. Resultatet visar också att lärarna generellt sett är positivt inställda till att använda ljudboken i undervisningen. Alla lärare skulle vilja använda ljudboken mer om tillgången på ljudböcker och teknisk utrustning var bättre. Slutsatsen är att ljudboken används till viss del i språkundervisningen, men skulle kunna användas mer, bland annat som avslappningsövningar.

The aim of this study was to describe the mental and social causes to obesity among children and adolescents, their consequences and what preventive interventions that are used. The method used by the authors was to search for scientific articles in the database Medline, using the keywords: obesity, overweight, child, body image, social, family, school, depression, nursing, quality of life, social support, prevention and support. The study was performed as a literature review, with a descriptive design, and the result contained 22 scientific articles. The main result of this study showed that obesity among children and adolescents is not only an individual problem, it affects the whole family. The main causes to obesity among children and adolescents are the socioeconomic status of the family, their lifestyle, and even gender to a certain degree. The main consequences were that the quality of life for the obese children and adolescents has worsened, and they are less active. The main preventive interventions were that breast-feeding had a positive effect, as well as physical activity, and support for the whole family. Obesity among children and adolescents is an increasing problem in the Western world. There are many factors involved, which makes it a very complicated and difficult problem to solve. / Syftet med studien var att beskriva de psykiska och sociala orsakerna till övervikt hos barn och ungdomar, samt dess konsekvenser och vilka förebyggande åtgärder som används. Metoden som författarna använde sig av var att i databasen Medline söka vetenskaplig litteratur, utifrån sökorden: obesity, overweight, child, body image, social, family, school, depression, nursing, quality of life, social support, prevention och support. Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 22 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien visade att övervikt hos barn och ungdomar inte bara är ett problem för individen själv, utan påverkar hela familjen. De viktigaste orsakerna till övervikt hos barn och ungdomar är familjens socioekonomiska status, deras livsstil och i viss mån också genus. De främsta konsekvenserna av övervikt hos barn och ungdomar var att de får en försämrad livskvalitet, och blir mer inaktiva. De åtgärder som framkom tydligast i resultatet var att amning var positivt, liksom fysiska aktiviteter, samt riktade stödåtgärder till hela familjen. Övervikt hos barn och ungdomar är ett ökande problem i västvärlden. Det är många faktorer inblandade, vilket gör det till ett mycket komplicerat, och svårlöst problem.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur ungdomars läsintresse av skönlitteratur ser ut, samt hur motivation till läsning kan väckas. De metoder som har använts, för att ta reda på ungdomars läsintresse samt hur läsning kan motiveras, är en enkätundersökning samt intervjuer. Femtio elever i årskurs tre på två olika gymnasieskolor, 25 flickor samt 25 pojkar, besvarade en enkät om skönlitterär läsning. Därefter intervjuades tre personer, en elev, en verksam lärare samt en bibliotekariestudent, för att ge sitt perspektiv på hur läsning på bästa sätt kan motiveras – då främst i skolmiljö. Enligt tidigare forskning är flickor mer intresserade av läsning än vad pojkar är, vilket även denna studie bekräftar. Hur läsintresset ser ut bland de unga påverkas mycket av den miljö de växer upp i. Studier har visat att barnets/ungdomens närmiljö i hög grad påverkar läsintresset. Främst påverkar familjen ungdomens läsintresse. Om personer i ungdomens närmiljö ser läsning som något roligt och betydelsefullt är det sannolikt att även ungdomen kommer att lägga vikt vid läsning. Denna studie visar att det är mycket vanligt att ungdomarna haft föräldrar eller annan vuxen som läste för dem då de var barn. Det är mer vanligt att föräldrarna läst för flickorna än för pojkarna. Forskningen visar också att läsarförebilder i barns/ungdomars närhet minskat under senare år, troligtvis på grund av att utbudet av andra medier som TV och dator med Internet och virtuella spelvärldar lockar mer än böcker. Det är också vad denna studie visar; bokläsning kommer långt ner på listan när ungdomar prioriterar sina fritidssysselsättningar. Kompisarna lockar mest men även musik, TV/film och datorn är sådant som uppskattas av ungdomarna på fritiden. När det gäller motivation till läsning, främst hur läraren kan skapa intresse för läsning i klassrummet, visar denna studie att det är viktigt att läsningen är relevant i undervisningen. Det innebär t.ex. att läraren förklarar varför texten ska läsas och försöker väcka elevernas tidigare kunskap och nyfikenhet kring det som ska läsas. Samtidigt ska det vara roligt med läsning. Det är viktigt att eleverna ibland kan få välja läsning som speglar deras egna intressen – självvald litteratur. För att skapa motivation till läsning är det viktigaste inte vad man läser, utan att man läser.

Denna uppsats handlar om ungdomar boendes i de centrala delarna av stadsdelen Skärholmen i relation till områdets territoriella stigma. Undersökningen är av kvalitativ karaktär baserad på djupintervjuer gjorda med sju stycken ungdomar, fyra unga män och tre unga kvinnor, angående den upplevda stigmatiseringen av området. Gemensamt för dessa ungdomar var att alla ville flytta från området och att alla talade om segregering i bemärkelsen avsaknaden av etniska svenskar som en stigmatiseringsaspekt av området. Eftersom den svenska allmänheten ofta utmålar ”invandrartäta områden” som något problematiskt i sig, innebär den höga andelen invandrare i Skärholmen att området stigmatiseras. Dessutom framkom det tydligt i denna undersökning att de unga männen blivit mer påverkade av effekterna av områdets stigma jämfört med de unga kvinnorna i denna undersökning. Klart står att mer kunskap och en utvidgad diskussion kring territoriellt stigma och dess inverkan på ungdomars vardagsvillkor behövs. / This paper is about young people living in the central parts of the Stockholm town district Skärholmen, in relation to the territorial stigma of this residential area. The study is a qualitative one, containing in-depth interviews with seven local youths concerning the way they perceive the areas stigmatisation. These youths all shared a common will to move to a different residential area, and they all spoke about segregation in the sense of the lack of ethnic Swedes in the area, as an aspect of the territorial stigma. As the Swedish public often refers to residential areas with a high-level of immigrant population as something problematic, the high-level of immigrants in Skärholmen is a contributing factor of the territorial stigma. Furthermore, it clearly appeared in this study that the young men had been more exposed to the effects of territorial stigma compared to the young women. Clearly, more extended knowledge and more profound discussions about territorial stigma and its effect on youth’s living conditions, is needed.

This essay examines how a group of five youths’ self identities are affected by unemploy-ment, contact with the social services and by labour market interventions. In Sweden youth employment has been regarded as a social problem. Arbetslinjen that could be translated into the work model or the work line influences and is a necessity for the Swedish welfare system. With a hermeneutic scientific philosophical position the method used to examine this has been to interview the youths, in the age of 18-25, individually. The approach of the interviews is narrative, to capture the informants’ full stories about their experiences. Finally the result of the interviews is analysed through theories about self identity and power that according to the authors of this essay are closely linked together and thus are necessary in understanding the narratives of the youths, which is essential knowledge on the field of social work. The results show that the youths´ self identity is affected and the outcome of this vary depending on how the intersection between gender, class, ethnicity and age is constituted. Further, the youths seem to have different experiences of treatment and this also affects their possibilities to act on different social fields.

Bland högstadiebarn i Sverige upplever en stor andel stress och rapporterar symtom på psykisk ohälsa. Det finns därför anledning att prova olika interventioner i skolmiljö. I studien har en kurs i medveten närvaro genomförts i en niondeklass. Studien visar på en signifikant ökad grad av medveten närvaro mätt i Mindful Attention Awareness Scale (MAAS), för elever som initialt hade låga värden i MAAS. Även en signifikant minskning i oro för barn med initialt medelhöga till höga värden i PSWQ-C noterades efter kursen. Det indikerar att medveten närvaro skulle kunna vara värdefullt att lära ut till högstadiebarn. Ytterligare studier behövs för att belägga dessa preliminära resultat. Det återstår ytterligare arbete med att anpassa kursen till högstadiebarn i syfte att göra kursinnehållet lättare att tillgodogöra sig.