Syftet med studien är att undersöka vad som kännetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen när pedagoger från ett kulturhus möter ungdomar i skolår 8 och har frågeställningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? Utifrån en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrån social kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kännetecknas av att självkänslan stärks, inlärningen ökar, koncentrationsförmågan stärks, arbetsformen är lustfylld och demokratisk, samarbetsförmågan utvecklas och relationer fördjupas. Essensen av fenomenet identifieras som lustfyllt lärande. Den pedagogiska processen har delvis lett till ett lärande enligt social kunskapsteori.

No description available.

Ett tydligt framtidsperspektiv kan motivera människor att nå sina mål. Att artikulera hur ett framtidsscenario ser ut kan förvandla en dröm till ett uppnåeligt mål. Trots att levnadsvillkoren inte förändrats har det under de senaste decennierna rapporterats om ökad psykisk ohälsa bland ungdomar. Genom kvalitativa intervjuer fick i denna studie sju 15-åriga pojkar visualisera och beskriva ett negativt och ett positivt framtidsscenario. Syftet var att redogöra för vilka faktorer de själva ansåg viktiga i de båda scenarierna samt vilka faktorer de upplevde skulle kunna leda till att respektive scenario blev verklighet. Några faktorer var sociala relationer, att nå sina mål och intervjupersonerna upplevde att de kunde kontrollera det mesta gällande sin framtid och betonade vikten av egen vilja, drivkraft och motivation. Studiens resultat vittnar om ett behov hos de intervjuade av reflektion och diskussion kring frågor om livet och framtiden.

Självkänsla är en grundläggande personlighetsegenskap som enligt en teori (Forsman & Johnson, 1996) föreslås bestå av två komponenter, en bas- och en prestationsbaserad. Prestationssituationer kan bedömas som antingen hotande eller utmanande för självkänslan. Positiva och negativa känslor kan i sin tur, beroende på vilken bedömning individen gör, påverka prestationen. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan bassjälvkänsla hos en grupp tävlingsidrottande ungdomar med hög prestationsbaserad självkänsla och antal upplevda positiva emotioner i samband med en prestationssituation. Vidare undersöktes vilka positiva respektive negativa emotioner som ungdomarna anser optimala och till hjälp i en prestationssituation. Inget signifikant samband erhölls mellan bassjälvkänsla och upplevda positiva emotioner. En sammanställning gjordes över möjliga positiva och optimala prestationsemotioner, denna visade att det fanns skillnader i uppfattning mellan golfare, tennisspelare och gymnaster. Mer forskning om positiva prestationsemotioner, dels vilken påverkan de har på prestationen samt vilka faktorer som påverkar idrottarens förmåga att uppleva positiva emotioner i en prestationssituation, vore önskvärt.

Abstrakt Huvudsyftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur olika omständigheter påverkar ungdomars låntagande, samt hur ungdomar förhåller sig till dessa. Frågeställningarna som ställts är ” Hur påverkar olika omständigheter i det moderna samhället, ungdomars syn på SMS-lån?” och “Hur kan dessa omständigheter leda till att man tar/inte tar SMS-lån?”.  För att skapa en förståelse av fenomenet har en kvalitativ metod använts. 8 stycken semistrukturerade samtalsintervjuer med ungdomar i åldern 19-24 år har genomförts och utgjort grunden för studien. Grounded theory har använts i avsikt att synliggöra SMS-lån som fenomen och bidra till att förklara och förstå det. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av tre olika modernitets sociologer; Beck, Giddens och Bauman. Genom teorier om individualisering, abstrakta system och riskkalkylering bidrar dessa till en mer generell förklaring av SMS-lån som fenomen. Resultatet av studien visar att, huruvida man valt att ta ett SMS-lån eller inte berodde på hur man uppfattat/ställt sig till olika omständigheter. Omständigheterna visade sig bero på vilket behov man har av SMS-lån, vilken tillit man känner till SMS-lån som system samt hur man resonerar runt riskerna med SMS-lån. Ungdomar med ostadig ekonomi som kände lite eller inget stöd från familjen vid ekonomiska svårigheter verkade mer benägna att ta SMS-lån än ungdomar som kände stöd i familjen. Detta har tolkats som ett tecken på hur det moderna samhället, genom individualisering, bidrar till ungdomars SMS-lånande.

Omhändertagna ungdomar vid institution är en utsatt grupp som enligt tidigare forskning sällan kommer till tals gällande sin situation. Uppsatsen belyser utifrån brukarperspektivet, ungdomarnas subjektiva upplevelse av att vara placerad på Älgeredskollektivet i Hälsingland, samt hur denna upplevelse kan kopplas till det medlevarskap som bedrivs på kollektivet. Studien utformas med hjälp av kvalitativa intervjuer där respondenterna utgör fem av de tio ungdomar som bor på kollektivet. Intervjuerna analyseras och bearbetas med hjälp av meningskoncentrering och meningskategorisering. Resultaten visar bland annat på att en stor del av ungdomarna ofta saknar respekt, tillit och förtroende till och från sin personal. Ungdomarna kan känna sig delaktiga när det gäller önskemål i den konkreta miljön, men de känner sig inte lyssnade till och upplever att de inte får komma till tals i vissa situationer där de önskar detta.  Istället väljer de att hålla inne med sina åsikter och en anledning till detta kan vara bristande relationer mellan de vuxna och ungdomarna.

I dagens samhälle ökar våldsbrotten bland ungdomar och våld, hot, mobbning och vandalism är vanligt förekommande. Vi har valt att titta på aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, främst inlärningsteori och kognitiv teori. Samhället behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda än med aggression i olika situationer, ett sätt är behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) är en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer på två SIS-institutioner, där ungdomar med tung social problematik är placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgått behandlingen har för åsikter om den och om de själva tror sig kunna ha nytta av behandlingen även i framtiden. Vi har också undersökt behandlarens roll, och vad ungdomarna tyckte om behandlarna. Resultatet av intervjuerna är mycket positivt, ungdomarna var i allmänhet mycket positiva till metoden och kom även med förslag på hur den skulle kunna göras bättre. Efter att ha gjort halvstrukturerade kvalitativa intervjuer användes en manifest innehållsanalys för att analysera de svar vi fått under intervjuerna.

Sammanfattning: Denna studie syftade till att kvantitativt undersöka känslan av sammanhang utifrån ett salutogent perspektiv och med en fenomenologisk ansats. Detta gjordes via enkäter bland ett antal gymnasieelever. Inriktningen var mot skolmiljön, de sociala relationerna och studierna i skolan. Avsikten var att göra en deskriptiv undersökning. Litteraturstudier genomfördes främst via databaser, med granskning av vetenskapliga artiklar och rapporter för att undersöka tidigare forskning. Även andra organisationers och institutioners hemsidor användes vid sökning. Resultatet analyserades och presenterades med hjälp av dataprogrammet Microsoft Excel och visade att det över lag fanns en hög känsla av sammanhang hos eleverna inom avsnitten skolmiljö och sociala relationer, dock med en signifikant skillnad när det gällde området studier. Vidare fanns även könsskillnader gällande de beskrivna områdena. Av detta drogs slutsatsen att respondenterna sade sig besitta en relativt hög känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och fånga individers egen upplevelse av att ha mått psykiskt dåligt i tonåren samt vägen från det dåliga måendet. Detta med fokus på deras upplevelse av att lämna det dåliga måendet och att gå mot ett psykiskt välbefinnande. Empirin bestod av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet begränsades till fyra respondenter. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som det relaterats till i uppsatsen är forskning kring återhämtning, ungdomars perspektiv på psykisk ohälsa och begreppet identitet. Resultatet av studien visar att själva vägen från den psykiska ohälsan innehöll vändpunkter, mot- och medgångar och en förändrad självbild. Det fanns faktorer som främjar vägen från den psykiska ohälsan. Strategier för att hantera känslorna och måendet på var viktigt. Det fanns viktiga personer som främjat omformningen av livet för respondenterna, främst bestående av professionella och vänner. I centrum för förändringen stod dock individens egen roll där denne tog makten över sitt liv och tog ansvar för sig själv.

Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett folkhälsoproblem som kräver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att främja en god psykisk hälsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvästra Sverige. Kvalitativ analys användes som analysmetod där skolans insatser och skolans samarbeten bildade två huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssätt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som användes av skolans olika aktörer för att främja elevernas hälsa. Skolans samarbeten innefattade de samarbeten skolan hade med utomstående aktörer som en hjälp i arbetet till en god psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Resultatet visade att skolorna arbetade med socialt stöd på flera sätt. Det förekom samarbeten med verksamheter och personer utanför skolan. Tid, pengar och ett bristande nätverk ansågs vara hinder som begränsade arbetet. En undersökning på hur barn och ungdomar upplever det sociala stödet i skolor skulle vara av intresse i en framtida studie.