The aim of the study is to gain a deeper understanding of how young people's current identity is affected by their criminal background. We also want to understand the impact of resources in these young people’s social networks (that is their social capital) on their life course and formation and reformation of their identity. The theoretical frameworks used (as a tool to be able to analyze the empirical data) are theories of stigma, identity and social capital. The empirical study was conducted using semi-structured interviews that focused on questions about the life-story of informants. The empirical data is divided into different themes such as the informants' family relationships, neighborhood, friendship as well as their schooling. Further described is the informants’ first offense and the time spent at the prisons / "youth homes". We also discuss the informants’ distance from crime, the informants’ self-images at present and their idea about the future. Finally, we discuss how various factors during the life course shape and reshape the young criminal's identities, the factors that contributes to a break from criminal acts and the difficulties they encounter while dissociating from previous networks and life style.

Att vara ute i naturen medför inte bara rekreation utan kan kanske även bidra till en ökad miljömedvetenhet. Dock visar forskning skilda resultat i frågan. En ökad miljömedvetenhet är är viktigt för att främja en hållbar utveckling, därför är det intressant att undersöka hur ungdomar ställer sig till miljöfrågor. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan olika friluftsaktiviteter och miljömedvetenhet hos ungdomar. I studien inkluderades enkäter (n=433) från högstadie- och gymnasieungdomar i en medelstor kommun i södra Sverige. Data samlades in och kodades om till siffror för att sedan analyseras med Spearman rank colleration och Mann - Whitney U - test. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan årskurser men att ungdomar har en låg miljömedvetenhet och att friluftsaktiviteter inte har något eller svagt samband med miljömedvetenhet.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste diabetestypen bland barn och ungdomar, med ett insjuknandeantal som ökar kontinuerligt varje år. Tonåren är en viktig tid för utvecklingen och mognaden, och att leva med en kronisk sjukdom kan bidra till familjekonflikter och osäkerheter som kan påverka självständigheten och livskvalitén.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukdomens inverkan på livskvaliteten hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1.Metod: Studien gjordes enligt en beskrivande litteraturstudie med systematisk sökning och med fokus på ungdomar mellan 13-18 år med typ 1-diabetes. Resultatet byggdes på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design som kvalitetsgranskades enligt protokoll och analyserades med inspiration av innehållsanalys.Resultat: Att uppnå god livskvalitet handlade mycket om utveckling och självständighet, vilket kunde hämmades på grund av överbeskyddande föräldrar, rädsla att vara annorlunda samt krävande behandling och egenvård. För att uppnå god livskvalitet krävdes en medvetenhet av sjukdomen och kroppsliga förmågor och begränsningar, samt en mognad och motivering att ta eget ansvar för sin sjukdom och behandling.Slutsats: Familjen, egenvården och osäkerheten att passa in i omgivningen är centrala faktorer som har inverkan på ungdomarnas livskvalitet. Sjukvårdens stöd åt både ungdomarna och föräldrarna är viktigt för att ungdomarna ska kunna uppnå självständighet och god livskvalitet.

I denna studie undersöks unga svenskars erfarenheter av temporär migration till Oslo, Norge. Syftet med studien var att öka förståelsen för ungas temporära arbetsmigration; både beslutsprocessen inför emigrationen, och vad som påverkar vistelsens varaktighet. Detta har undersökts genom djupintervjuer med sex respondenter som alla har gemensamt att de är från Västerbotten, har bott i Oslo, och sedan flyttat tillbaka till Sverige. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att en av de viktigaste aspekterna i beslutsprocessen var respondenternas önskan om att tjäna pengar för att kunna resa. Migration kan därmed ses som ett medel för att förverkliga sina resedrömmar. Deras längtan efter att flytta hemifrån föräldrarna, att prova någonting nytt samt att flytta till en större stad var också viktiga komponenter i beslutet. Detta kan ses som en önskan att bli mer självständig, och som ett steg in i vuxenvärlden. Resultatet visar också att sociala kontaker spelade en viktig roll i respondenternas beslut att flytta till Oslo, i enlighet med social nätverksteori. Samtliga respondenter hade bestämt i förväg att de endast skulle bo i Oslo temporärt, men nästan alla stannade längre än planerat. Anledningar till att flytta tillbaka till Sverige var bland annat reseplaner, studier, det långa avståndet till vänner och familj, missnöje över arbetsförhållanden, och även det faktum att respondenterna hela tiden varit inställda på att Oslovistelsen endast skulle vara temporär.

The aim of this study is to examine how young people look at and perceive drugs by studying how they discuss and reason about drugs. The essay's main interest is not whether young people use drugs or not. We are primarily interested in how young people talk about drugs. The questions that we want to get answered are: What are the beliefs that young people have about drugs, drug use and drug users? More specifically we seek answers to which images, symbols and attributes that young people links to drugs, drug use and drug users. What is important in young people's construction of beliefs about drugs and drug users? More specifically, which are the information sources and reference groups that young people assigns significance? We used focus group interviews as the research method. A group of girls and a group of boys at the aged of 18-20 participated in the study. As an analytical tool we used a hermeneutic interpretation analysis. We found that young people uses distinctions when they talked about drugs, drug use and abuse. Young people did for instance distinctions between alcohol and drugs, between soft and hard drugs, and between use and abuse. Alcohol was something that young people could use in the everyday life. Soft drugs, such as cannabis, were associated to party while hard drugs, such as amphetamine, were associated to social deprivation. Young people associated certain symbols, attributes and images to users and abusers. For example, they describe an abuser with words like torn and smelly. It also showed that the drug's importance will depend on the social context of the location and can differ between different contexts. This was clearly evident in the interview when the drugs on Stureplan become a symbol of status and party and when the drug occurs in a social vulnerable area, it became a symbol of mental weakness and social problems. The distinctions that young people do, speaks for a normalization of drugs. In order to create an image of drugs, young people use normative and comparative reference groups. The normative reference groups included influential people such as parents and coaches. The young people‟s comparative reference groups were the media such as TV, films and papers. The comparative reference groups became important to the young people in the lack of normative reference groups. Their reference group, from which they get their information about drugs, is significant in how they create their own image of drugs and drug users.

Syfte Att med hjalp av kritisk diskursanalys undersoka den politiska bloggen TeoriKritisk diskursanalys MetodKritisk diskursanalys ResultatGenom vara analyser lyckas vi identifiera likheter och skillnader mellan EUkommissionaren Cecilia Malmstrom och komikern Magnus Betners bloggar. Ett liberalt forhallningssatt och ett gemensamt intresse i migrationsfragor ar vad de har gemensamt medan deras kommunikation i ovrigt skiljer sig pa alla plan. Analyserna visar hur politiska budskap kan kommuniceras pa olika satt.

The purpose of this study was to examine if there are common factors that lead to young people committing crimes according to professionals in social work, crime prevention and the police. The study also aims to examine if juveniles in Swedish suburbs commit more crimes, the consequences that follows and what actions socialworkers have for these juveniles. The study was conducted through qualitative interviews of five professionals in the area who were contacted from different units. In the analysis Goffmans (1971) theory of stigma was used and Goldberg's (2005) Conspiracy Theory. Some of the conclusions that could be drawn from the study was that there is not only one factor influencing young people to delinquency, but often combinations of different factors that lead to this. In the study it was also found that juveniles who commit crimes in general always faces consequences of this and the social services' actions are slightly different depending on which commune you live in and what they have invested on in that particular commune.

Background/aims: Extensive studies have found an association between parent - adolescent relationships and adolescents' alcohol use. However, only a few studies have been carried out in Sweden. Also, few studies have focused on 17-19 year olds or binge drinking. The aim of this study is to examine whether there is an association between perceived parent - youth relationship and binge drinking among 17-19 year olds in Stockholm, Sweden. Theory: Social Development Model is a risk-focused prevention strategy which emphasizes the importance of social units, such as the family. SDM suggests that bonding occurs between the unit members through socialization processes which later acts as an informal control preventing adolescents from risk behaviors, such as binge drinking. Method:Quantitative Method with secondary data from the "Stockholm survey" that includes the entire selected population of 17-19 year old students in Stockholm. Results: The main results show that there is an association between certain aspects of the perceived parent - youth relationship and adolescent binge drinking. These aspects are; perceived parental monitoring (parents' influence on their child's free time) and perceived alcohol-specific rules. However, there is no association between perceived support and trust in the parent - adolescent relationship and adolescent binge drinking.

Under ungdomsåren sker en psykologisk och mental mognad som gör den unge individen kapabel att ifrågasätta sin identitet. Det identitetssökande som då tar sin början är en omfattande process. I takt med att individen frigör sig från familjen får jämnåriga en allt större betydelse för identitetsutvecklingen.Syftet med arbetet är att redogöra för hur några ungdomar beskriver sig själva och sina relationer till kamrater.Jag har intervjuat 10 par ungdomar i åldern 15 - 16 år och resultatet av min undersökning visar att kamrater har stor betydelse för hur de uppfattar sig själva. Ungdomarna ser kamrater som något självklart och till viss del är man någon tillsammans med sina kamrater.

Ungdomspolitik och ungdomars möjligheter till inflytande i samhället har varierat under det gångna seklet. På 1990-talet drabbades ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa ungdomar allt senare träder in i det svenska demokratiska samhället. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt längre ger det en förlängd ungdomstid. Nyckeln till inflytande i samhället går via arbetet. De traditionella politiska vägarna att utöva inflytande accepteras inte av dagens ungdomar. Delar av viktiga styrdokument redovisas som ett stöd för att elevers inflytande i grundskolan ska beaktas. Jag undersöker även inflytandet för elever i år nio. Enkätundersökningen svarar på frågor om inflytande vid två skolor. Dessa skolor jämförs med varandra i vissa avseenden. En jämförelse mellan mina resultat och skolverkets resultat från 1997 görs i diskussionsdelen. Tyvärr, visar mina resultat på ett mindre inflytande än vad skolverket presenterade. Utgångspunkten i detta arbete har varit att betrakta ungdomar som en social kategori både i samhället och i skolan. Jag har även ställt frågor om begreppet demokrati och intresse för politik i min undersökning. Svaren var blandade, allt ifrån kreativa idéer till inga associationer alls.