Syftet med enkätstudien var att undersöka skillnader mellan pojkar och flickors rökvanor och kunskaper om rökning bland ungdomar i årskurs 9. Ett frågeformulär delades ut till elever i årskurs 9 i en ort i nordöstra Skåne. När undersökningen genomfördes var 73 elever närvarande och deltog frivilligt i studien. Enkäten som eleverna fick besvara bestod av två delar, rökvanor samt kunskaper om rökningens skadeverkan. Studien visade att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors rökvanor och kunskaper om rökningens skadeverkan. 30% av ungdomarna som deltog i studien uppgav sig röka dagligen, av 45% flickorna och 17% av pojkarna. Studien visade att det är fler flickor än pojkar som röker. Eleverna hade relativt goda kunskaper om rökningens skadeverkan.

Syftet med denna studie är att med longitidunella data, där man följer samma individer över tid, från 2000-talet ta reda på om det finns en trend i psykisk ohälsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras på longitudinella data som inhämtats före 2000-talet och därför avser denna studie att delge fältet ny och aktuell kunskap då denna studie baseras på longitudinella data från 2004 och framåt. Vidare ämnar studien undersöka huruvida tonåringarnas familjesituation och nationellt ursprung påverkar en eventuell trend i den psykiska ohälsan samt om det föreligger någon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohälsa över tid och att flickor i större utsträckning än pojkar upplever psykisk ohälsa. Ingen av de övriga variablerna visade på någon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138). Resultatet visade heller inte på några interaktionseffekter. Då merparten av den svenska forskningen har koncentrerat sig på tvärsnittsdata finns det ett stort behov av fortsatta studier som baseras på longitudinella data.

Rågsved ligger i Söderort tillhörande Stockholms kommun och har en population på ca 10 000 invånare där hälften utgörs av utrikes födda och området har en hög segregation. För att kunna skapa ett lugnare och tryggare Rågsved har det öppnats ett litet poliskontor och ett fåtal poliser ska i första hand försöka komma i god kontakt med de som bor i området, främst med ungdomarna som bor och går i skolan i Rågsved. Vidare samverkar de med skola och andra myndigheter i Rågsved för att förbättra den problematiska situationen. Således är syftet med denna studie att undersöka hur ungdomar boendes och studerandes i Rågsved förhåller sig till det nya poliskontoret och vad den ökade polisära närvaron har inneburit för ungdomar som går i Rågsvedsskolan. För att kunna besvara frågeställningen utförs semistrukturerade intervjuer med 11 killar som studerar vid Rågsvedsskolan. Den teoretiska bakgrunden för studien är Beckers och Goldbergs stämplingsteorier som kortfattat går ut på att avvikelse är något som definieras av samhället på ett sådant sätt att sociala grupper skapar avvikelse genom att upprätta de regler vars överträdelse utgör avvikelsen och sedan tillämpa dessa regler på vissa personer och beteckna dem som utanförstående.  Processen är själva stämplingen med upprepade negativa reaktioner från signifikanta andra som sammantaget leder till en omdefinierad självbild hos personen som blir än mer negativ än vad den dittills varit. Således orsakas inte brottslighet av sociala förhållanden utan definieras av dessa. Teorierna används senare i studien för att lyfta fram hur stor stämplingseffekt polisen har på ungdomar i Rågsved och om denna, ifall att den existerar, är märkbar hos de elever som har intervjuats. I resultat- och analysdelen framkommer att poliskontoret i Rågsved delvis skapar en trygghetskänsla för många i området, men att vissa av ungdomarna känner sig utpekade att leva i ett problematiskt område. Det påvisas att polisen egentligen bara är en del av ett system av stämpling där även media har en stor roll i ungdomarnas självbild. Några anspråkslösa förslag från min sida är att lyfta fram elevers goda sidor istället för att påtala de negativa, införliva föräldrarna mer i ungdomarnas skolgång samt öka skolpersonalen auktoritet genom ett minskande av polisiär inblandning i de fall personal kan lösa situationer som inte är av grov kriminell karaktär. Framtida forskning borde fokusera på media och polisens roll i denna spiral och även väva in skolans sätt att arbeta.

Tonåringar verkar vara en bortglömd målgrupp. Många tonåringar i dagens samhälle upplever stress på grund av krav från omgivningen och mår därför dåligt. I rapporter om tonåringars fysiska och psykiska hälsa uppger många tonåringar att de lider av flera olika stressymptom så som magont, huvudvärk eller sömnproblem flera gånger i veckan, och sämst mår tonårstjejer. Syftet med denna litteraturstudie var att kunna ge ett förslag på vad en grön utemiljö kan innehålla för att minska stressymptomen hos tonårstjejer. Jag ville ta reda på vilka faktorer i en grön utemiljö som kan stärka självkänslan och minska stressymptomen hos tonårstjejer. Detta gjordes genom en litteraturstudie där material samlades in genom systematiska databassökningar.

SAMMANFATTNING: Den rådande lågkonjunkturen påverkar ungdomars arbetsmöjligheter negativt. Studien är avgränsad till ungdomar mellan 18-24 år med en halvstrukturerad intervjuform. Syftet med detta arbete var att med hjälp av meningskategorisering kunna tolka arbetslösa ungdomarnas upplevelser kring sin arbetslöshet från den insamlade datan. Studien är alltså kvalitativ och har genomförts med tre arbetslösa ungdomar i form av dagboksskrivande i tio dagar och ett kompletterande frågeformulär. Resultat som framkommit är att ungdomarna är missnöjda med sin situation som arbetslösa. De vill gärna klara sig själva och inte vara beroende av andra för att klara sin egen försörjning. En stor besvikelse riktats mot Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och a-kassan. Ungdomarna har dock en ljus framtidstro med olika motivationskällor för att nå dit. Med studien vill vi se till de enskilda individernas upplevelser snarare än att generalisera alla ungdomar som befinner sig i liknande situationer.

De ungas psykiska ohälsa är ett vanligt ämne i dagens mediala debatt. Studier har på senare år klargjort att denna ohälsa ökat de senaste årtiondena. Andra studier diskuterar möjliga åtgärder till den psykiska ohälsan medan ett fåtal av dem vänder sig till de verkliga experterna i frågan, nämligen ungdomarna själva. Syftet med denna studie är fyrfaldigt: (1) att få en ökad förståelse för hur förstaårsgymnasister uppfattar det befintliga stöd skolan erbjuder för att stävja och motverka psykisk ohälsa; (2) att diskutera om stödet överensstämmer med elevernas efterfrågan; (3) att undersöka attityder till psykisk ohälsa inom vänskapskretsen och att (4) ta reda på eventuella könsdifferenser. Studien genomfördes i enkätform och ställdes till förstaårsgymnasister i Östersunds kommun. Resultatet visar att eleverna generellt sett är positiva till det stöd skolan erbjuder och att acceptansen till psykisk ohälsa inom vänskapskretsen var god. Trots det uppger nästan hälften av eleverna att de inte vill träffa en kurator om de mår psykiskt dåligt.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera hur skolelever i Nässjö stad uppfattar innebörden av våldtäkt samt hur detta förhåller sig till tidigare forskning. Undersökningen som genomfördes bland niondeklassarna på två högstadieskolor i Nässjö stad 2007 var både kvantitativ i form av en enkätundersökning och kvalitativ i form av kompletterande intervjuer. Den tidigare forskning som användes under huvuddelen av studien var Stina Jeffners avhandling Liksom våldtäkt, typ – om ungdomars förståelse av våldtäkt som publicerades 1998. Jeffner hade i sin avhandling kommit fram till en rad olika förhandlingsutrymmen som var förmildrande omständigheter kring ungdomarnas syn på vad som är en våldtäkt. Huvudresultatet visade att i förhållande till tidigare forskning finns det delar av denna studie som stämmer överens med tidigare forskning gällande ungdomarnas attityder till ämnet våldtäkt. de som deltog i denna studie stödde vissa av dessa förhandlingsutrymmen. Det fanns även delar av denna studie som inte stämde överens med tidigare forskning. En förklaring till att det skiljer sig mellan Jeffners undersökning och min kan vara tiden. När denna undersökning genomfördes, 2007, var det nästintill tio år sedan Jeffner genomförde sin, 1998. Även om det kan tyckas att tiderna inte har förändrats i någon större utsträckning så kan denna undersökning tyda på att de har gjort det. Elever som var födda på 1980-talet ingick i Jeffners undersökning medan min undersökning innehöll elever som var födda på 1990-talet. En annan förklaring till att undersökningarna skiljer sig kan vara att min undersökning är gjord i mindre omfattning än Jeffners. Det jag har suttit och skrivit är en C-uppsats med 174 elever, som svarande på enkäterna, och åtta intervjuade elever och det hon skrev var en avhandling med 331 ungdomar, som svarande på enkäterna, och 16 intervjuade ungdomar. Jeffners undersökning är nästintill dubbelt så stor, både när det gäller de som deltog i enkätundersökningen och de som deltog i intervjuundersökningen, vilket kan ha inverkan på resultatet.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förståelsen för ungdomars attityder till sex. Den här studien fokuserade på ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, föreställningar och attityder. Huvudfrågan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jämförelse mellan pojkar och flickor respektive elever på studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkätstudie med 116 elever i årskurs tre på Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program. Analys gjordes utifrån kognitiv teori och genusperspektiv. Slutsatser som har kunnat dras utifrån studien har varit att ungdomarna tror att andra i deras ålder har stor sexuell erfarenhet och att många av ungdomarna själva har debuterat sexuellt. Den information som ungdomarna ansåg som mest betydelsefull var den som kom från kamrater och partners. Studien påvisade att ungdomarna i mindre utsträckning skyddade sig mot sexuellt överförbara sjukdomar men i högre utsträckning mot graviditet. Däremot var det ovanligt att ungdomarna hade druckit alkohol i samband med samlag. Slutligen påvisade resultaten att ungdomarna hade en ”liberal inställning” till sex. Tidigare studier har funnit större skillnader mellan gymnasieinriktningar än vad vi funnit. För övrigt låg resultaten från vår studie i linje med tidigare forskning.

Klamydia har ökat de sex senaste åren, vilket kan inverka negativt på flickor förutsättningar för att bli fertila senare i livet. Inriktningen på uppsatsen är ungdomars kunskaper och inställning till kondomanvändning och klamydia. Föresatsen var att även få en överblick av det förebyggande arbete som redan pågår i samhället. Sammantaget var avsikten att undersöka om ungdomarnas kunskaper är tillräckliga, varifrån kommer deras kunskaper och även inställning till kondomanvändning samt vilka faktorer påverkar att kondomen används. En kvantitativ studie har genomförts på två olika ungdomsmottagningar. Resultaten visar att ungdomar har kunskaper om kondomanvändning och klamydia och att det är många olika faktorer som påverkar att kondomen inte används. Faktorer som har olika betydelse och tyngd för olika individer där bland annat självkänsla och förmågan att kommunicera är en väsentlig del. Även andra faktorer har betydelse såsom intag av alkohol, fast partner, osäker på användning eller annat graviditetsskydd.

Syften med studien har varit att beskriva populationen unga socialbidragstagare med hänsyn tagen till faktorer som ålder, kön, boende, nationellt ursprung, utbildningsnivå, arbetserfarenhet och bidragshistoria i en kommun i den norra delen av Stockholms län, samt att redogöra för socialtjänstens arbete med den aktuella gruppen. Datainsamlingen genomfördes i Järfälla kommun under våren 2006. En registerstudie och en enkätundersökning genomfördes kommunen för att samla in data kring klienterna. Undersökningsgruppen omfattas av 292 individer. Resonemang om socialarbetarna som gräsrotsbyråkrater förekommer i studien. Resultatet visar på att den största delen av klienterna som kommer i kontakt med socialtjänsten i Järfälla har arbetsmarknadsrelaterade problem, andra problem som förekommer är psykiska hinder och missbruk. Delar av resultatet har även samkörts med resultat från en tidigare studie kring ungdomar i Järfälla för att kunna visa på eventuella skillnader över tid. Jämförelsen visar på att gruppen ensamstående unga i åldrarna 18-25 år utan barn har liknande struktur mellan de båda undersökningarna.