<p>Syftet med denna studie var att göra en kartläggning av ungdomars motiv till deltagande respektive icke deltagande i projektet Idrottslyftet och annan organiserad respektive icke-organiserad fysisk aktivitet. Ett pilotprojekt med Idrottslyftet - som har till syfte att få fler barn och ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i åldrarna -genomfördes på elprogrammet vid en gymnasieskola. En enkätstudie genomfördes för att få fram svar på frågor som varför ungdomarna är fysiskt aktiva, vilka motiv som finns för att hoppa av och att sluta vara fysiskt aktiv i någon form av organiserad fysisk aktivitet och hur de ser på sin hälsa. Resultatet visade att två tredjedelar av eleverna deltog i projektet och en tredjedel deltog inte. De elever som deltog i projektet var mer fysiskt aktiva på sin fritid. Vilken form av fysisk aktivitet som utövades (i en förening, utanför en förening eller inte alls) påverkade hur eleverna upplevde sitt hälsotillstånd. De som var aktiva i en förening var också de som uppgav bäst hälsotillstånd. Ungdomarna rangordnade att må bättre och att det var roligt högst som anledningar att vara fysiskt aktiv. Rangordningen av motiv för att sluta vara fysiskt aktiv i någon organiserad form av fysisk aktivitet på fritiden var först att det inte var roligt längre och att de inte hade tid.</p>

<p>Många av de ungdomar som är sexuellt aktiva ligger i riskzon för att drabbas av en STD-sjukdom. En förbättrad sexualun-dervisning skulle kunna leda till en ökad kunskap och förstå-else gällande de risker som t.ex. oskyddat sex medför. Syftet med denna studie var att studera i huvudsak skolans sexual-undervisning och hur den påverkar kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar i åldern 13-17 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där 19 veten-skapliga artiklar granskades. Artiklarna inhämtades från ve-tenskapliga databaser. Resultatet från denna litteraturstudie visade att sexualundervisningen i skolan var en betydelsefull kunskapskälla då majoriteten av ungdomarna inhämtade sin kunskap från andra källor som kan vara vilseledande. Ung-domar hade en varierad kunskap om sexuell hälsa och även könsskillnader konstaterades. Sexualundervisning av special-utbildad personal behövs i skolan då denna ökar ungdomars medvetenhet gällande den sexuella hälsan. Fortsatt forskning behövs inom ämnet, detta för att öka förståelsen för nödvän-digheten av obligatorisk sexualundervisning i skolan.</p>

<p>Ungdomars hälsa och välbefinnande har under senare år hamnat allt mer i fokus och det är viktigt att lära ut grundläggande hälsovanor. Handslagets mål med skolsamverkan är att öka samarbetet mellan skola och idrottsföreningar. Syftet med studien var att studera vilka effekter Handslaget haft beträffande fysisk aktivitet och psykiska samt fysiska symptom bland en grupp skolungdomar. En totalundersökning med enkäter genomfördes 2003 i årskurs sex, på en skola i Halland, samt en uppföljning 2006 i årskurs åtta. Resultatet visade att flickor var mer ute på rasterna men att de blev mindre svettiga och andfådda under skoltid 2006. Dessutom hade fler flickor fått ont i ryggen samt att både pojkar och flickor sov mindre nu än vid första mättilfället.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vilka strategier sjuksköterskor använder sig av för att upptäcka depression bland ungdomar i åldrarna 13-19 år, samt vilka strategier de använder sig av i mötet med dessa. Ett annat syfte var att undersöka hur sjuksköterskor upplever mötet med deprimerade ungdomar i åldrarna 13-19 år. Metoden<strong> </strong>var att intervjua 6 sjuksköterskor inom skola och barn och ungdomspsykiatrin. Intervjuerna genomfördes under hösten 2007. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Materialet analyserades och meningsbärande enheter plockades ut samt delades in kategorier, resultatet blev fyra huvudkategorier samt tio subkategorier. Resultatet visade på att alla skolsköterskor som intervjuades hade ett samarbete med kuratorer, rektorer och lärare för att upptäcka ungdomar som befann sig i riskzonen för depression. Dessa ansåg dessutom att hög frånvaro från skolan kan bindas till fysisk och psykisk ohälsa. Samtliga sjuksköterskor i studien använde sig av någon form av frågeformulär för att upptäcka depression. Alla sjuksköterskor var överrens om att det är viktigt att behandlingen planeras i samarbete med ungdomen. Alla sjuksköterskor i studien ansåg att det är mycket viktigt att informera ungdomarna om hur långt deras tystnadsplikt sträcker sig. Alla var även överrens om vikten att försöka involvera ungdomarnas föräldrar. Sjuksköterskorna i studien upplevde alla att de ibland tar jobbet med sig hem, dock har de med tiden blivit bättre på att distansera sig från arbetet.</p> / <p>The aim of this study was to examine which strategies nurses use to detect depression among adolescences in the ages 13 to19 and which strategies they use when meeting depressed adolescents. Another aim of this study was to examine the nurses' experience from that meeting. The method used was interviews with six school and psychiatric nurses. The interviews were recorded on tape and transcribed verbatim. Meaning units were extracted and the material was put into categories, which resulted in four main categories and ten subcategories. The result showed that all of the school nurses who participated in the study had cooperation with counsellors, principals and teachers to discover adolescence who where at risk of depression. Furthermore the nurses reckoned that a high amount of absence from school could be signs of physical or mental illness. The participants in this study used some form of questionnaire to detect depression. In addition all of the nurses agreed on the importance of planning the treatment together with the adolescence. Moreover the nurses in the study believed in the importance of informing the adolescence of their professional confidentiality and how far it reaches. Additionally every nurse who participated in this study agreed on the importance of involving the parents of the adolescences. The nurses in the current study experienced that they sometimes brought their work home with them, however distance oneself from work has become easier over time.</p>

<p>The aim of this study was to describe the mental and social causes to obesity among children and adolescents, their consequences and what preventive interventions that are used. The method used by the authors was to search for scientific articles in the database Medline, using the keywords: obesity, overweight, child, body image, social, family, school, depression, nursing, quality of life, social support, prevention and support. The study was performed as a literature review, with a descriptive design, and the result contained 22 scientific articles. The main result of this study showed that obesity among children and adolescents is not only an individual problem, it affects the whole family. The main causes to obesity among children and adolescents are the socioeconomic status of the family, their lifestyle, and even gender to a certain degree. The main consequences were that the quality of life for the obese children and adolescents has worsened, and they are less active. The main preventive interventions were that breast-feeding had a positive effect, as well as physical activity, and support for the whole family. Obesity among children and adolescents is an increasing problem in the Western world. There are many factors involved, which makes it a very complicated and difficult problem to solve.</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva de psykiska och sociala orsakerna till övervikt hos barn och ungdomar, samt dess konsekvenser och vilka förebyggande åtgärder som används. Metoden som författarna använde sig av var att i databasen Medline söka vetenskaplig litteratur, utifrån sökorden: obesity, overweight, child, body image, social, family, school, depression, nursing, quality of life, social support, prevention och support. Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 22 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien visade att övervikt hos barn och ungdomar inte bara är ett problem för individen själv, utan påverkar hela familjen. De viktigaste orsakerna till övervikt hos barn och ungdomar är familjens socioekonomiska status, deras livsstil och i viss mån också genus. De främsta konsekvenserna av övervikt hos barn och ungdomar var att de får en försämrad livskvalitet, och blir mer inaktiva. De åtgärder som framkom tydligast i resultatet var att amning var positivt, liksom fysiska aktiviteter, samt riktade stödåtgärder till hela familjen. Övervikt hos barn och ungdomar är ett ökande problem i västvärlden. Det är många faktorer inblandade, vilket gör det till ett mycket komplicerat, och svårlöst problem.</p>

<p>Detta arbete har som syfte att undersöka hur ungdomars läsintresse av skönlitteratur ser ut, samt hur motivation till läsning kan väckas.</p><p>De metoder som har använts, för att ta reda på ungdomars läsintresse samt hur läsning kan motiveras, är en enkätundersökning samt intervjuer. Femtio elever i årskurs tre på två olika gymnasieskolor, 25 flickor samt 25 pojkar, besvarade en enkät om skönlitterär läsning. Därefter intervjuades tre personer, en elev, en verksam lärare samt en bibliotekariestudent, för att ge sitt perspektiv på hur läsning på bästa sätt kan motiveras – då främst i skolmiljö.</p><p>Enligt tidigare forskning är flickor mer intresserade av läsning än vad pojkar är, vilket även denna studie bekräftar. Hur läsintresset ser ut bland de unga påverkas mycket av den miljö de växer upp i. Studier har visat att barnets/ungdomens närmiljö i hög grad påverkar läsintresset. Främst påverkar familjen ungdomens läsintresse. Om personer i ungdomens närmiljö ser läsning som något roligt och betydelsefullt är det sannolikt att även ungdomen kommer att lägga vikt vid läsning. Denna studie visar att det är mycket vanligt att ungdomarna haft föräldrar eller annan vuxen som läste för dem då de var barn. Det är mer vanligt att föräldrarna läst för flickorna än för pojkarna.</p><p>Forskningen visar också att läsarförebilder i barns/ungdomars närhet minskat under senare år, troligtvis på grund av att utbudet av andra medier som TV och dator med Internet och virtuella spelvärldar lockar mer än böcker. Det är också vad denna studie visar; bokläsning kommer långt ner på listan när ungdomar prioriterar sina fritidssysselsättningar. Kompisarna lockar mest men även musik, TV/film och datorn är sådant som uppskattas av ungdomarna på fritiden.</p><p>När det gäller motivation till läsning, främst hur läraren kan skapa intresse för läsning i klassrummet, visar denna studie att det är viktigt att läsningen är relevant i undervisningen. Det innebär t.ex. att läraren förklarar varför texten ska läsas och försöker väcka elevernas tidigare kunskap och nyfikenhet kring det som ska läsas. Samtidigt ska det vara roligt med läsning. Det är viktigt att eleverna ibland kan få välja läsning som speglar deras egna intressen – självvald litteratur. För att skapa motivation till läsning är det viktigaste inte vad man läser, utan att man läser.</p>

<p>Tonåringar verkar vara en bortglömd målgrupp. Många tonåringar i dagens samhälle upplever stress på grund av krav från omgivningen och mår därför dåligt. I rapporter om tonåringars fysiska och psykiska hälsa uppger många tonåringar att de lider av flera olika stressymptom så som magont, huvudvärk eller sömnproblem flera gånger i veckan, och sämst mår tonårstjejer.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att kunna ge ett förslag på vad en grön utemiljö kan innehålla för att minska stressymptomen hos tonårstjejer. Jag ville ta reda på vilka faktorer i en grön utemiljö som kan stärka självkänslan och minska stressymptomen hos tonårstjejer.</p><p>Detta gjordes genom en litteraturstudie där material samlades in genom systematiska databassökningar.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur fysiskt aktiva elever i årskurs 9 är på en grundskola i Gävle för att sedan göra en jämförelse mellan pojkar och flickor, vilka aktiviteter som är populärast samt ta reda på varför eleverna på denna skola är fysiskt aktiva. Studien belyser elevernas fysiska aktivitetsnivå samt om de är medlemmar inom någon organiserad idrottsverksamhet eller oorganiserad sådan. Undersökningen har genomförts via enkät. Utefter vad resultaten visat har slutsatser gjorts som att det finns skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller fysisk aktivitet samt att det också finns skillnader hos eleverna när det gäller anledningar till att träna. Andra skillnader mellan könen är exempelvis att lagsporterna ishockey, fotboll och innebandy är populärare hos pojkarna medan de individuella sporterna är mer populära hos flickorna trots att fotbollen är den idrott som flest antal flickor utövar. <strong></strong></p>

<p>Den ökade prevalensen av diabetes mellitus typ 1 är ett globalt problem och Sverige är ett av de landen med högst prevalens. Diabetes är en sjukdom som den drabbade får leva med resten av livet. Ungdomen kan vara en problematisk tid då det är vanligt att ungdomarna missköter sin diabetes. Under denna tid är det viktigt att ha bra kontakter och stöd i relationer till närstående och vårdpersonal. Syftet med detta arbete är att belysa hur ungdomar beskriver sina erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Då sjuksköterskans uppgift är att ge ungdomarna med diabetes stöd, råd och utbildning kan kunskap om den diabetesdrabbade ungdomens erfarenheter av diabetes ha betydelse i att kunna anpassa vården efter den enskilde individen. Metoden som användes är systematisk litteraturstudie. Åtta artiklar användes i resultatet, dessa hittades genom sökningar i databaserna Cinahl, Pubmed, Psycinfo, ELIN@Kalmar samt genom manuella sökningar och google scholar. Huvudresultaten vi fann var ungdomarnas behov av stöd, deras följsamhet i egenvården samt kunskap om sin sjukdom.</p>

<p>This study aims to examine how families that during a long time have lived with neuropsychiatric disabilities have experienced their contact with different authorities. The study builds on qualitative interviews with two young people and five parents, from four different families. Focus in the paper lies mainly on the families' experiences of the school and different care sectors.</p><p>The result shows that there is a great number of aspects as lack of information, lack of knowledge, dislodges between different authorities lack of support from school and care sectors, incorrect medication and shortage of long-term plans for treatment, which the families experienced as problematic. These aspects have also brought dramatic consequences that have strengthened the disabilities' negative effects.</p><p>The result also shows that the parents are very active and bears a great responsibility for the child's health. The parents are in large extent alone in search for care, arranging meetings, searching for information, taking care of the children's medication etc. All parents also stated that the disability takes a huge amount of time and that relief would be very welcome.</p><p>The main conclusion drawn in the study is that there tends to exist a lack of uniform structures related to neuropsychiatric disabilities. Thetreatment and the initiatives that the families received seem in several cases to be more or less arbitrary and resting on individual commitments. The individual experiences of the disability are largely influenced by different persons that the families come in contact with; which refutes the disability in various ways. The deficiency of structure tends to strengthen the disabilities' negative effects, and to decrease the families' feeling of contexts and trust.</p> / <p>Syftet med denna uppsats var att fördjupa kunskapen om hur brukare/anhöriga som har levt med flera neuropsykiatriska funktionshinder under längre tid kan uppleva sin kontakt med olika myndigheter. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med två ungdomar och fem föräldrar, från fyra olika familjer.</p><p>Fokus i uppsatsen ligger framförallt på familjernas upplevelser av skolan och olika vårdsektorer. Resultatet visar att det finns en rad aspekter, såsom informationsbrist, kunskapsbrist, förflyttning mellan olika instanser, avsaknad av stöd från såväl skola som vård, felaktig medicinering samt brist på behandlingsplaner, vilka föräldrarna och ungdomarna upplevt som problematiska. Dessa aspekter har även fört med sig dramatiska konsekvenser vilka har förstärkt funktionshindrens negativa effekter. Bland annat finns det i empirin tendenser som pekar mot att de sociala instansernas brister i bemötande och kunskap leder till att ungdomarna upplever såväl utanförskap som självdestruktivitet.</p><p>Vidare blir det i resultatet tydligt att föräldrarna är mycket aktiva och bär ett stort ansvar för barnets hälsa. Föräldrarna får i stor utsträckning själva söka vård, ordna möten, ta reda på information, hantera barnens medicinering osv. Alla föräldrar uppgav också att problematiken som funktionshindret för med sig tar en oerhörd tid och att avlastning skulle vara mycket välkommet.</p><p>Slutligen visar resultatet tendenser på en avsaknad av enhetliga strukturer i förhållande till neuropsykiatriska funktionshinder. Den behandling och de insatser som familjerna mottagit tycks i flera fall vara mer eller mindre godtyckliga och baserade på enskilda individers engagemang. De privata upplevelserna av funktionshindret påverkas i hög grad av utomstående personer som familjerna kommer i kontakt med, vilka bemöter funktionshindret på olika sätt. Bristen på struktur tenderar därför att förstärka funktionshindrens negativa verkningar samt minska familjernas känsla av sammanhang och tillit. Varje misslyckat möte blir således en del av en allt vidare negativ spiral som får långsiktiga konsekvenser, såväl för ungdomarna som för hela deras familj.</p>