Studien handlade om att hitta de bakomliggande faktorer som påverkar elever med utländsk bakgrund i deras val till gymnasiet. Studien baserades på intervjuer med fyra elever som läser första året på vårdprogrammet i gymnasiet. Intervjufrågorna handlade om vilka personer som eleverna har valt att prata med om sina val, vilka intressen de har och om det finns andra faktorer som har påverkat deras val. De teoretiska utgångspunkter som studien bygger på är Pierre Bourdieus Habitus och Gottfredssons teori om kompromisser och egenbegränsningar. Studien visade att dessa elever har blivit mest påverkade av sina föräldrar och det viktigaste resultatet var för dem att ha föräldrarnas samtycke innan de gör ett val. Studie- och yrkesvägledarens hjälp uppskattades till en viss del men eleverna hade en del önskningar och förbättringar som dem önskade. Eleverna önskade att de skulle ha fått mer tid med vägledaren, att de skulle ha fått mer information och att dessutom få informationen tidigare för att kunna ta in allt och göra ett bra val utan att stressas.

Background:The mental ill-being among adolescents in Sweden is increasing. Stress is a risk factor for mental ill-being and girls experience more stress and negative symptoms of stress than boys.  Objective:To investigate adolescents’ beliefs about, views on and experience of stress, causes for stress and highlight potential differences between the sexes.  Method:An exploratory qualitative study. Four focus group interviews were conducted, two groups with girls and two with boys. There were 4-8 participants in each group, aged 14-16. Data was analyzed using latent content analysis. Orem’s theory of self-care deficit was used as a theoretical framework.  Results:The analysis resulted in one main theme, “you have to believe in yourself in a surrounding full of demands”, which stands for the need of self-efficacy. The adolescents experienced stress due to different reasons, especially school. Boys emphasized that they handle things as they come, while girls were stressed by responsibility and excessive thinking. The adolescents had experienced stress and physical and psychological symptoms caused by it. Girls mentioned more frequent and serious symptoms, although they did not think it was worth sacrificing their health because of stress. The adolescents took significant responsibility for their coping, but they also needed support from others. They wanted a balance where stress is enough to motivate achievement but not a reason to lose capacity.  Conclusion:The adolescents experienced stress as something mostly negative which they tried to cope with. School was a significant reason for stress, as well as own thoughts and other’s expectations. Girls experienced more stress and took more responsibility, while boys seemed to have an ability to handle things as they came. The student health care should offer support regarding gender, strengthen the adolescents’ self-efficacy and evaluate what is possible to achieve without risking one’s health. Demands from the environment should be compatible with a life free from stress-related ill-health.   Keywords: adolescents, stress, gender and self-efficacy

Studiens syfte var att undersöka ANDTS kopplat till ungdomsidrott. Dels undersöka upplevelsen hos ungdomsansvariga personer men även huruvida idrottsföreningen bör uppfattas som en risk- eller skyddsfaktor. Studiens metodologiska utgångspunkt vilar på en tolkande kvalitativ ansats, där det empiriska materialet inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter, från sex olika idrottsföreningar. Resultatet undersöktes genom det sociokulturella perspektivet och påvisar skyddsfaktorer i den sociala gemenskapen, goda vuxenkontakter och utbildade ledare. Selektering, grupptryck och exponering för ANDTS framhålls som riskfaktorer. En såväl förutsättning som utmaning inom idrottsföreningar är ideella krafter. Majoriteten av studiens idrottsföreningar arbetar inte aktivt med ANDTS- frågor, däremot har de styrdokument, vilka kan ses som en skyddsfaktor. Slutsatsen med studien är svårigheten att se idrottsföreningen isolerat som en risk- eller skyddsfaktor mot ANDTS samt att studiens idrottsföreningar generellt inte arbetar aktivt med ANDTS-frågor. Därav kan en stor utvecklingspotential ses hos idrottsföreningar beträffande att stärka flertalet skyddsfaktorer mot ANDTS-problem.

No description available.

In Sweden there are many kinds of effort given youths with behavioral problems, one is institutional care. International research display a varying kind of results from this type of treatment. The aim of this study is to examine and illustrate which central components that results in positive treatment, but also starighten important components in KBT. On the basis of research results, important components for positive treatment have been illustrated as; the therapeutic relationship, the integrity of treatment, prosocial-contacts, positive climate in treatment, the continual of treatment, how to bring treatment to an end, the responsivity principle-the principle of need-the risk principle, learning and KBT.  Research also aims to investigate whether these components could be identified in the daily work of youth treatment on institution. This through a qualitative approach including six interviews held with staff working in treatment facilities. Generally the staff shows good knowledge about important components for positive outcome of treatment. To achieve these important components the staff has different strategies. This includes construct a good relation to the youth, develop the knowledge of methods,  respect ones opinion, be a person for the youth to model themselves on,  reinforce positive behavior, work towards goals, work together with school and family, individualy adjust the treatment and make use of the youth interests. Both research and the staff experience difficulties in working with these youths but also talks about positive qualities with this kind of work. The terapeuthic relationship is a constantly recurring concept which the respondents talk about as a solution to accomplish a positive result of treatment. In the discussion it comes to light that all the found components according to research are compatible with KBT.

Syftet med denna studie är att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrån det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de får instrumentallektioner på en musik- eller kulturskola. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med en låg strukturering. Vi har fått ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tänker om musik men också hur deras tankar yttrar sig i deras musikval. Vi har undersökt skillnader och likheter i deras musikaliska aktiviteter och därmed sett hur ungdomars attityder till musik och hur tillgänglig musiken är spelar stor roll för dem i deras musikval. Vi ser även att ungdomar använder musik som ett verktyg med syfte att tillfredställa de behov som ungdomarna för tillfället bär på.

No description available.

Denna studies syfte är att undersöka hur unga med funktionsnedsättning på grund av reumatisk sjukdom upplever skolidrotten. Detta genom att undersöka vilket lärarstöd eleverna upplevt samt hur de upplever att lektioner anpassats till dem och hur de upplever att betygen påverkats av deras funktionsnedsättning. Metoden som använts är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sju ungdomar med reumatisk diagnos. Intervjuerna transkriberades och tematiserades genom tematisk analys. Vidare analyserades det transkriberade materialet med Antonovskys teori om KASAM. Resultatet visar att unga med reumatisk sjukdom ofta behöver extra stöd från lärare och anpassad lektion för att kunna delta i idrottslektionerna. Lärarstödet är viktigt för att eleverna ska känna sig motiverade att delta i undervisningen samt för att de ska känna att de har chans till ett rättvist betyg.

Under 2015 kom 35369 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige för att söka asyl. I media och i samhället har det diskuterats flitigt kring olika händelser rörande de ensamkommande barnen och ungdomarna. När barn under 18 år kommer till Sverige tilldelas de en god man som ska se till att barnet får sina rättigheter tillgodosedda. Samtidigt är det sällan vi hört de ensamkommande ungdomarnas egna röster. Sker god mans-uppdraget utifrån barnens villkor och barnperspektiv? Under förra året (2015) blev det också uppenbart att det saknades gode män till ensamkommande barn och ungdomar i kommunerna (Socialstyrelsen 2016). Vi ville förstå och undersöka hur de ensamkommande ungdomarna upplever att god man uppfyller sitt uppdrag, i att vara den samordnade och stödjande länken till den ensamkommande ungdomen. Syftet är att undersöka hur de ensamkommande ungdomarna upplever relationen med sin god man. Vi har använt oss av kvalitativa fokusgruppsintervjuer för att samla in vår data. Deltagarna i vår studie var ensamkommande ungdomar mellan 16-17 år som inte varit i Sverige i mer än 1 år. Med vår studie kan vi bekräfta vissa likheter med tidigare internationell forskning samt se en del skillnader från tidigare nationell forskning. Vi kan också tolka att ytterligare verktyg och kunskaper behövs för att möta de ensamkommande ungdomarna utifrån ett barnperspektiv. De ensamkommande ungdomarna i vår studie upplever sig ha liten möjlighet att påverka relationen till sin god man. De ensamkommande ungdomarna försöker många gånger göra sina röster hörda men det är sällan problem blir åtgärdade. Få av våra deltagare hade en positiv upplevelse av sin god man och utförande av god mans-uppdraget.

Självexponering (self-disclosure) är en process där man delar med sigav sina tankar, känslor och berättar saker om sig själv till en annanperson av egen vilja. Syftet med studien var att undersöka vadungdomar berättar och inte berättar till sina föräldrar och undersökavilka strategier de använder. Ungdomar i årskurs åtta i en stadbelägen i Mellansverige blev intervjuade i grupp. Totalt 53respondenter ställde upp på intervjuerna, varav 26 var flickor och 27pojkar. En tematisk analys genomfördes och materialet struktureradesin i fem olika teman: positiva upplevelser, negativa upplevelser, närarelationer, fritidsaktiviteter och filtreringsstrategier. Ungdomar valdeoftast att strategiskt dölja information då de kände att föräldrarnakunde bli upprörda, vilket var något de ville undvika. Undanhållandetav information kunde även kopplas till rädsla och ängslan över attbehöva ha djupa samtal med föräldrarna. Utlämnandet av informationberodde på hur bra relationen var mellan förälder och barn. / Self-disclosure is a process of sharing your thoughts, feelings andsharing information about yourself to another person. The purpose ofthis study was to examine what adolescents disclose and what theydon't disclose to their parents as well as how they withholdinformation from their parents. A total of 53 adolescents consisting of26 females and 27 males in the 8th grade participated in groupinterviewsin this study. In a thematic analysis of interviews, it wasfound five different themes: positive experiences, negativeexperiences, close relationships, leisure activities and strategies forwithholding information. The results showed that adolescents chose towithhold information from their parents when they felt that theirparents could get upset. Adolescents feared the consequences andwanted to avoid conversations with their parents where they had toexplain themselves. Disclosure of information depended often on howstrong the relationship was between parent and child.